tukea PAKKORUOTSILLE.
"Uppdaterad: 2004-09-23 03:32
Popularisera svenska språket i Finland
Det kan finnas en risk att svenskan försvinner som ett obligatoriskt undervisningsämne i den finska skolan. Redan har svenskan slopats som obligatoriskt ämne i den finländska studentexamen. Det behövs en insats för att popularisera svenskan, skriver Pär Stenbäck, tidigare utbildnings- och utrikesminister i Finland.
Året har varit omskakande för det svenska språket i Finland. Regering och riksdag beslöt nämligen att slopa svenskan som ett obligatoriskt ämne i den finländska studentexamen. Nyheten spreds också i Sverige och frågan infann sig: Var detta början till slutet på svenskans månghundraåriga existens i Finland? Är det i dessa tecken vi skall fira 200-årsjubileet av rikets delning år 2009?
Lyckligtvis är situationen inte så allvarlig. Svenskan kommer att fortleva som ett språk som studeras av alla finskspråkiga finländare. Men visst naggades språkinlärningen något i kanten när svenskan, tillsammans med alla andra läroämnen, förutom modersmålet, blev valbar för finska studenter. När man i grannlandet Sverige vill förstå det faktum att svenska språket faktiskt har en stark ställning i Finland, är det skäl att skilja mellan den svenska som talas som modersmål och den som talas eller förstås av den finskspråkiga majoriteten. Vi finlandssvenskar är visserligen fler än islänningarna, omkring 300 000, men vi räcker inte till för att ensamma garantera svenskkunskaperna i ett Finland som vill höra till Norden.
Begränsad undervisning
Klart är att ytterligare flera hundra tusen finländare talar en god svenska. Jag har sett uppskattningen att ungefär en miljon finländare reder sig hyggligt i umgänge på svenska. Alla födda 1970 och senare har gått i den nya grundskolan och läst svenska under minst tre år. Några väljer en lång kurs i svenska redan under det tredje skolåret. I högstadiet är undervisningen begränsad till få veckotimmar och detta ger inte en aktiv språkkunskap.
Men varje ung människa i Finland läser faktiskt svenska i något skede. Hälften av årsklassen fortsätter till det treåriga gymnasiet där svenskundervisningen intensifieras. Den andra hälften får yrkesutbildning och en kortkurs i svenska. Antalet elever som årligen läser svenska är över en halv miljon.
I efterdyningarna till det i viss mån omstridda beslutet (Svenska folkpartiet motsatte sig det) har två frågor aktualiserats. Är detta det första steget i riktning mot ett slopande av svenskan som ett obligatoriskt undervisningsämne i den finska skolan? Samhällstrenden pekar mot ökande valfrihet och det finns ett tryck mot svenskan då kritiker anser att den berövar världsspråken plats på skolschemat.
En utveckling i sådan riktning är avhängig av svaret på den andra frågan: Kan svenskan göras populärare bland finska elever? Många elever förefaller att kämpa med ett motivationsproblem. De cirka 2 200 svensklärarna är filologer (filologi - vetenskapen om språket i litteraturen) och har själva finska som modersmål. Alla kan inte levandegöra det talade språket för sina elever. Flertalet finns i trakter utan kontakt med Sverige eller de svenskspråkiga delarna av Finland.
Här behövs en insats för att popularisera. Årets debatt pekade också framåt då regeringen också beslöt om stödåtgärde för svenskundervisningen. Högsta skolchefen Kirsi Lindroos, själv tvåspråkig, skall nu föra frågan vidare. Ingenting utesluter stödinsatser från svenskt håll. Många lärare och elever ropar på mer rikssvenskt åskådningsmateriel. En högklassig svenskundervisning i Finland bör ligga i svenskt intresse. Om än yngre svenskar och finnar ibland föredrar att kommunicera på engelska, kommer svensk-finländska kontakter i viktiga sammanhang nog att skötas på svenska under åren framöver.
Svenskan behövs som en bro till den gemensamma historien, för fortsatt nordiskt samarbete, för den andra och tredje generationens emigrantättlingar som vill bevara kontakten med släkten i Finland och som kittet i ett unikt grannstatsförhållande.
Pär Stenbäck
f d utbildnings- och utrikesminister
i Finland, har gett ut boken "Vision och verklighet" om svenskans
framtid i Finland
Pär Stenbäck
f d utbildnings- och utrikesminister i Finland, har gett ut boken "Vision och verklighet" om svenskans framtid i Finland"
"Uppdaterad: 2004-09-23 03:32
Popularisera svenska språket i Finland
Det kan finnas en risk att svenskan försvinner som ett obligatoriskt undervisningsämne i den finska skolan. Redan har svenskan slopats som obligatoriskt ämne i den finländska studentexamen. Det behövs en insats för att popularisera svenskan, skriver Pär Stenbäck, tidigare utbildnings- och utrikesminister i Finland.
Året har varit omskakande för det svenska språket i Finland. Regering och riksdag beslöt nämligen att slopa svenskan som ett obligatoriskt ämne i den finländska studentexamen. Nyheten spreds också i Sverige och frågan infann sig: Var detta början till slutet på svenskans månghundraåriga existens i Finland? Är det i dessa tecken vi skall fira 200-årsjubileet av rikets delning år 2009?
Lyckligtvis är situationen inte så allvarlig. Svenskan kommer att fortleva som ett språk som studeras av alla finskspråkiga finländare. Men visst naggades språkinlärningen något i kanten när svenskan, tillsammans med alla andra läroämnen, förutom modersmålet, blev valbar för finska studenter. När man i grannlandet Sverige vill förstå det faktum att svenska språket faktiskt har en stark ställning i Finland, är det skäl att skilja mellan den svenska som talas som modersmål och den som talas eller förstås av den finskspråkiga majoriteten. Vi finlandssvenskar är visserligen fler än islänningarna, omkring 300 000, men vi räcker inte till för att ensamma garantera svenskkunskaperna i ett Finland som vill höra till Norden.
Begränsad undervisning
Klart är att ytterligare flera hundra tusen finländare talar en god svenska. Jag har sett uppskattningen att ungefär en miljon finländare reder sig hyggligt i umgänge på svenska. Alla födda 1970 och senare har gått i den nya grundskolan och läst svenska under minst tre år. Några väljer en lång kurs i svenska redan under det tredje skolåret. I högstadiet är undervisningen begränsad till få veckotimmar och detta ger inte en aktiv språkkunskap.
Men varje ung människa i Finland läser faktiskt svenska i något skede. Hälften av årsklassen fortsätter till det treåriga gymnasiet där svenskundervisningen intensifieras. Den andra hälften får yrkesutbildning och en kortkurs i svenska. Antalet elever som årligen läser svenska är över en halv miljon.
I efterdyningarna till det i viss mån omstridda beslutet (Svenska folkpartiet motsatte sig det) har två frågor aktualiserats. Är detta det första steget i riktning mot ett slopande av svenskan som ett obligatoriskt undervisningsämne i den finska skolan? Samhällstrenden pekar mot ökande valfrihet och det finns ett tryck mot svenskan då kritiker anser att den berövar världsspråken plats på skolschemat.
En utveckling i sådan riktning är avhängig av svaret på den andra frågan: Kan svenskan göras populärare bland finska elever? Många elever förefaller att kämpa med ett motivationsproblem. De cirka 2 200 svensklärarna är filologer (filologi - vetenskapen om språket i litteraturen) och har själva finska som modersmål. Alla kan inte levandegöra det talade språket för sina elever. Flertalet finns i trakter utan kontakt med Sverige eller de svenskspråkiga delarna av Finland.
Här behövs en insats för att popularisera. Årets debatt pekade också framåt då regeringen också beslöt om stödåtgärde för svenskundervisningen. Högsta skolchefen Kirsi Lindroos, själv tvåspråkig, skall nu föra frågan vidare. Ingenting utesluter stödinsatser från svenskt håll. Många lärare och elever ropar på mer rikssvenskt åskådningsmateriel. En högklassig svenskundervisning i Finland bör ligga i svenskt intresse. Om än yngre svenskar och finnar ibland föredrar att kommunicera på engelska, kommer svensk-finländska kontakter i viktiga sammanhang nog att skötas på svenska under åren framöver.
Svenskan behövs som en bro till den gemensamma historien, för fortsatt nordiskt samarbete, för den andra och tredje generationens emigrantättlingar som vill bevara kontakten med släkten i Finland och som kittet i ett unikt grannstatsförhållande.
Pär Stenbäck
f d utbildnings- och utrikesminister
i Finland, har gett ut boken "Vision och verklighet" om svenskans
framtid i Finland
Pär Stenbäck
f d utbildnings- och utrikesminister i Finland, har gett ut boken "Vision och verklighet" om svenskans framtid i Finland"
Vastaukset 1
Vanhimmat
Toki RKP sen tietää, että ruotsin kieli on vaaravyöhykkeessä täällä SUOMESSA. Parhaiten he vahvistaisivat kielensä asemaa luopumalla pakkoruotsista ja opettamalla suomen ruotsinkieliselle väestönosalle käytöstapoja. Ylimielinen ivallisuus ei pure suomenkieliseen, hän tulee siitä vain vihaiseksi.