Kombinationen av finska och svenska är trumfkortet på arbetsmarknaden i Europa. Det glöms ofta bort.
Tusentals ungdomar som fått sin yrkesutbildning eller högskoleutbildning i Finland väljer att lämna landet. De flesta klarar sig bra på den öppna europeiska arbetsmarknaden och trivs överlag väldigt bra i utlandet. Få av dem ser det som intressant eller möjligt att återvända, visar en pågående undersökning vid Lapplands universitet.
Det finns flera faktorer som gör finländska ungdomar så konkurrenskraftiga. En finländsk utbildning i meritförteckningen värderas högt i Europa.
Överraskande många får jobb för att de kan två ovanliga språk, finska och svenska. Att försöka konkurrera på lika villkor med folk som talar engelska, tyska, ryska eller franska som modersmål är svårt. De flesta jobbar i internationella miljöer där mervärdet består i att komma från små språkområden, visar sociologen Saara Koikkalainens undersökning.
Tio år efter att EU:s arbetsmarknad öppnades upp 1995 hade 12 000 finländare i åldrarna 25 till 44 år lämnat Finland. Statistiken visar att den överlägset populäraste destinationen är Sverige. Få återvänder hem utan ser som mer troligt att de flyttar vidare till ett annat EU-land.
Så varför har de gett sig i väg från ett land som enligt tidskriften Newsweek är världens bästa? Svaren visar på en individuell bedömning som slår hål på myten om missnöjda medborgare som röstar med fötterna mot skatter och låga löner. Det handlar istället om äventyrslystnad, jakten på livskvalitet, karriärmöjligheter, arbetslivserfarenhet, personlig utveckling.
Och inte kommer de hem heller, trots det trygga samhället med naturen utanför dörren. Här handlar det om mer än att inte vilja. Utlandsfinländare upplever den finländska arbetsmarknaden som diskriminerande, inte bara när de återvänder med en utländsk make/maka. De får också själva minuspoäng för utländsk examen, språkkunskaper och internationell arbetserfarenhet.
Det finns en utbredd besvikelse över att hemlandet inte vill ha deras kompetens trots att dessa människor förkroppsligar det ideal som tutats ut i alla officiella kanaler: de är finländare vars formella och sociala kompetens har prövats i internationell konkurrens.
Resultaten går i linje med tidigare undersökningar av utlandsfinländare som återvänder. Arbetslöshet och kortvariga jobb är vanligare än bland personer med motsvarande utbildning som stannat hemma. De sociala nätverken har en avgörande betydelse.
Något har gått rejält snett i det finländska samhället. I en färsk antologi från Finska Akademin i Stockholm visar en samling finländare i självvald exil med goda exempel att både finskspråkiga och svenskspråkiga klarar sig väldigt bra på andra sidan Ålands hav. Många har tagit steget vidare och har skapat en framgångsrik karriär som representanter för svenska organisationer i utlandet där en känslig förmåga att uppfatta de kulturella och sociala koderna är avgörande.
På samma sätt har ju den svenska minoriteten i Finland etablerat sig som känslospröt i sociala situationer där majoritetsbefolkningens språkfixerade enhetskultur sätts på prov.
Här hemma är det stopp. Det är alldeles uppenbart att det finländska samhället inte hänger med i utvecklingen mot en öppnare värld. I stället vänder vi oss alltmer inåt och hoppas att trenden snart kommer att vända. Införlivandet av utländska kulturbegrepp och symboler pågår visserligen för fullt, men det handlar om fenomen som tvångsanpassas till en finländsk miljö och likt pizzan och pastan förvandlas till nationella tillhörigheter.
På många ställen uppskattas olikhet men på ännu fler eftersträvas konformitet och anpassning till en kultur som inte klarar av att hantera yttre impulser präglade av tvetydighet och motsägelser. Tyvärr leder det inte bara till att utlandsfinländare finner att vägen hem är avstängd, men också till att utlänningar som bor i Finland varje dag tvingas hitta en motivering till att stanna kvar. Det är bra att komma ihåg i debatten om språk, kultur och mångfald.
Tusentals ungdomar som fått sin yrkesutbildning eller högskoleutbildning i Finland väljer att lämna landet. De flesta klarar sig bra på den öppna europeiska arbetsmarknaden och trivs överlag väldigt bra i utlandet. Få av dem ser det som intressant eller möjligt att återvända, visar en pågående undersökning vid Lapplands universitet.
Det finns flera faktorer som gör finländska ungdomar så konkurrenskraftiga. En finländsk utbildning i meritförteckningen värderas högt i Europa.
Överraskande många får jobb för att de kan två ovanliga språk, finska och svenska. Att försöka konkurrera på lika villkor med folk som talar engelska, tyska, ryska eller franska som modersmål är svårt. De flesta jobbar i internationella miljöer där mervärdet består i att komma från små språkområden, visar sociologen Saara Koikkalainens undersökning.
Tio år efter att EU:s arbetsmarknad öppnades upp 1995 hade 12 000 finländare i åldrarna 25 till 44 år lämnat Finland. Statistiken visar att den överlägset populäraste destinationen är Sverige. Få återvänder hem utan ser som mer troligt att de flyttar vidare till ett annat EU-land.
Så varför har de gett sig i väg från ett land som enligt tidskriften Newsweek är världens bästa? Svaren visar på en individuell bedömning som slår hål på myten om missnöjda medborgare som röstar med fötterna mot skatter och låga löner. Det handlar istället om äventyrslystnad, jakten på livskvalitet, karriärmöjligheter, arbetslivserfarenhet, personlig utveckling.
Och inte kommer de hem heller, trots det trygga samhället med naturen utanför dörren. Här handlar det om mer än att inte vilja. Utlandsfinländare upplever den finländska arbetsmarknaden som diskriminerande, inte bara när de återvänder med en utländsk make/maka. De får också själva minuspoäng för utländsk examen, språkkunskaper och internationell arbetserfarenhet.
Det finns en utbredd besvikelse över att hemlandet inte vill ha deras kompetens trots att dessa människor förkroppsligar det ideal som tutats ut i alla officiella kanaler: de är finländare vars formella och sociala kompetens har prövats i internationell konkurrens.
Resultaten går i linje med tidigare undersökningar av utlandsfinländare som återvänder. Arbetslöshet och kortvariga jobb är vanligare än bland personer med motsvarande utbildning som stannat hemma. De sociala nätverken har en avgörande betydelse.
Något har gått rejält snett i det finländska samhället. I en färsk antologi från Finska Akademin i Stockholm visar en samling finländare i självvald exil med goda exempel att både finskspråkiga och svenskspråkiga klarar sig väldigt bra på andra sidan Ålands hav. Många har tagit steget vidare och har skapat en framgångsrik karriär som representanter för svenska organisationer i utlandet där en känslig förmåga att uppfatta de kulturella och sociala koderna är avgörande.
På samma sätt har ju den svenska minoriteten i Finland etablerat sig som känslospröt i sociala situationer där majoritetsbefolkningens språkfixerade enhetskultur sätts på prov.
Här hemma är det stopp. Det är alldeles uppenbart att det finländska samhället inte hänger med i utvecklingen mot en öppnare värld. I stället vänder vi oss alltmer inåt och hoppas att trenden snart kommer att vända. Införlivandet av utländska kulturbegrepp och symboler pågår visserligen för fullt, men det handlar om fenomen som tvångsanpassas till en finländsk miljö och likt pizzan och pastan förvandlas till nationella tillhörigheter.
På många ställen uppskattas olikhet men på ännu fler eftersträvas konformitet och anpassning till en kultur som inte klarar av att hantera yttre impulser präglade av tvetydighet och motsägelser. Tyvärr leder det inte bara till att utlandsfinländare finner att vägen hem är avstängd, men också till att utlänningar som bor i Finland varje dag tvingas hitta en motivering till att stanna kvar. Det är bra att komma ihåg i debatten om språk, kultur och mångfald.
Vastaukset 2
Vanhimmat
Buahahaaaaa......
Osoitit että ruotsin kielellä ei saa sanottua asiaansa edes kaksikielisessä Suomessa. Kuinka sitten maailmalla?
Väittesi perusteella voidaan opettaa kaikille Suomessa vaikka eskimo kieltä tai apassien kieltä niin työ olisi taattu.
Bara att beklaga "huusianna". En framtid utanför juntlandet finns ej för den idioten.