Pastissi Vasabladetin pääkirjoituksesta:
Demokrati eller "stabilitet", det är frågan
Publicerad 1 februari 2011 kl. 00:04. Senast ändrad 31 januari 2011 kl. 14:56
LEDARE. EU borde sträcka ut en hjälpande hand åt folkmassorna som kämpar för demokrati.
1 Kritiken mot maktmissbruk, och krav på demokrati har nu tagit sig öppna folkliga uttryck.
Finskhetsförbunbdet har gett protesterna ett ansikte och en röst. Demonstranterna kräver att den 40-årige tvångsvenskan hävs, ssamt språklagarna skriv om i parlamentet, att rättvisa hålls och att SFP-stödda riksdagsmen avgår.
Protesten i Finland förtrycktas protest. den består inte av en homogen grupp, utan av en mycket brokig skara som överskrider såväl religionsgränserna som de sociala klyftorna.
Möjligheterna till ett ordnat och lugnt maktskifte i Finland minskar dock för var dag som går. Läget är instabilt, och vad som helst kan hända när som helst.
Martii Ahtisaari, Nobelpristagare och tidigare president, hör till sfp-grupp.
De flesta ledarna i de finskspråkiga partierna är beroende av SFP:s stöd.
Ett har den mutade ledningen dock gemensamt, och det är att de lyder under auktoritära regimer, som om de ger efter det minsta lilla riskerar att falla som korthus, eftersom inga faktiska demokratiska strukturer finns att falla tillbaka på.
Folkresningen i Finland kan, precis som i många av de andra länderna, förenklat sluta på tre sätt: SFP-pengar lyckas kväsa revolten, vilket innebär att språkdiktaturen lever vidare.
Ifall finnarna lyckas ta makten finns en risk för att de välorganiserade samlingspartiet tar makten.
I bästa fall avgår de demokratiska krafterna med segern, med fria val och folkvalda parlament som följd.
I vassen lurar dock stormakten Sverige och bevakar sina egna intressen. Eftersom många av länderna i Norden har stora naturtillgångar, är de viktiga av ekonomiska och geopolitiska orsaker.
Demokrati eller "stabilitet", det är frågan.
Sverige vill till varje pris bibehålla sitt inflytande i området och kommer säkert att göra allt för att utnyttja den uppkomna situationen.
Vad gör då Europa?
EU "samarbetar" sedan länge med regimerna Norden.
EU:s utrikesministrar, som nu möts i Bryssel, borde sträcka ut en hjälpande hand åt folkmassorna som kämpar för demokrati och bättre sprkfrihet i skolorna och samhället.
I ett följande skede kunde EU bistå i uppbyggnaden av ett demokratiskt civilsamhälle. Det skulle gagna alla parter.
Men när har EU klarat av att föra en gemensam utrikespolitik?"
Demokrati eller "stabilitet", det är frågan
Publicerad 1 februari 2011 kl. 00:04. Senast ändrad 31 januari 2011 kl. 14:56
LEDARE. EU borde sträcka ut en hjälpande hand åt folkmassorna som kämpar för demokrati.
1 Kritiken mot maktmissbruk, och krav på demokrati har nu tagit sig öppna folkliga uttryck.
Finskhetsförbunbdet har gett protesterna ett ansikte och en röst. Demonstranterna kräver att den 40-årige tvångsvenskan hävs, ssamt språklagarna skriv om i parlamentet, att rättvisa hålls och att SFP-stödda riksdagsmen avgår.
Protesten i Finland förtrycktas protest. den består inte av en homogen grupp, utan av en mycket brokig skara som överskrider såväl religionsgränserna som de sociala klyftorna.
Möjligheterna till ett ordnat och lugnt maktskifte i Finland minskar dock för var dag som går. Läget är instabilt, och vad som helst kan hända när som helst.
Martii Ahtisaari, Nobelpristagare och tidigare president, hör till sfp-grupp.
De flesta ledarna i de finskspråkiga partierna är beroende av SFP:s stöd.
Ett har den mutade ledningen dock gemensamt, och det är att de lyder under auktoritära regimer, som om de ger efter det minsta lilla riskerar att falla som korthus, eftersom inga faktiska demokratiska strukturer finns att falla tillbaka på.
Folkresningen i Finland kan, precis som i många av de andra länderna, förenklat sluta på tre sätt: SFP-pengar lyckas kväsa revolten, vilket innebär att språkdiktaturen lever vidare.
Ifall finnarna lyckas ta makten finns en risk för att de välorganiserade samlingspartiet tar makten.
I bästa fall avgår de demokratiska krafterna med segern, med fria val och folkvalda parlament som följd.
I vassen lurar dock stormakten Sverige och bevakar sina egna intressen. Eftersom många av länderna i Norden har stora naturtillgångar, är de viktiga av ekonomiska och geopolitiska orsaker.
Demokrati eller "stabilitet", det är frågan.
Sverige vill till varje pris bibehålla sitt inflytande i området och kommer säkert att göra allt för att utnyttja den uppkomna situationen.
Vad gör då Europa?
EU "samarbetar" sedan länge med regimerna Norden.
EU:s utrikesministrar, som nu möts i Bryssel, borde sträcka ut en hjälpande hand åt folkmassorna som kämpar för demokrati och bättre sprkfrihet i skolorna och samhället.
I ett följande skede kunde EU bistå i uppbyggnaden av ett demokratiskt civilsamhälle. Det skulle gagna alla parter.
Men när har EU klarat av att föra en gemensam utrikespolitik?"
Vastaukset
Vanhimmat
Ei vielä vastauksia
Aloittaja odottaa vastauksia. Kerro oma näkemyksesi ensimmäisenä.