Hej!
Onko lisätietoa Suomen ja Ruotsin Baltiaa varten suunnittelemasta taisteluosastosta? Siitä oli jutu aprillissa Dagens Nyheterissä.
x
Publicerad 6 apr 2004 20:20
Sverige vill delta i stridsgrupp
Sverige vill delta i EU:s nya militära brandkårsstyrkor men klarar det inte på egen hand. Därför vill försvarsminister Leni Björklund se om svenska och finska soldater kan bilda en stridsgrupp tillsammans.
Franska försvarsministern Michele Alliot-Marie samtalar med sin brittiska kollega Geoff Hoon vid tisdagens Brysselmöte.
Men EU:s stormakter är skeptiska.
I två dagar har försvarsministrar från EU:s 25 nuvarande och blivande medlemsländer mötts i Bryssel för informella diskussioner om EU:s militära krishantering. Sveriges försvarsminister Leni Björklund pläderade där för att flera länder ska kunna gå ihop om att bilda sådana stridsgrupper som EU nu ska bygga för snabba insatser i krishärdar.
Det är nödvändigt för att mindre medlemsländer som Sverige ska kunna delta i den nya satsningen, anser försvarsministern:
- För att EU ska ha trovärdighet i sin krishantering är det viktigt att vi utvecklar en snabbinsatsförmåga, och det är viktigt att det är en angelägenhet för huvuddelen av medlemsländerna, inte bara för de stora länderna.
- Därför har jag fört fram vikten av att skapa förutsättningar för att små länder kan bidra till utvecklingen så att man kan göra multinationella stridsgrupper, säger Leni Björklund.
Det är EU:s stormakter Frankrike, Storbritannien och Tyskland som föreslagit att EU ska bygga samövade stridsgrupper om vardera 1.500 man som med 15 dagars varsel ska kunna sättas in i heta lägen som stabiliseringsstyrka, i första hand på begäran av FN, och stanna upp till 30 dagar. Styrkorna ska kunna operera i öken, berg och djungel och siktet är inställt inte minst på sönderfallande stater i Afrika. Upp till nio sådana styrkor ska enligt förslaget finnas klara 2007.
Och enligt ordförandelandet Irlands försvarsminister Michael Smith kom vid mötet i Bryssel en "mycket, mycket positiv reaktion på förslaget" från övriga medlemsländer.
Sverige, som redan står utanför EMU, vill inte ställa sig utanför den nya militära satsningen. Men samtidigt har en snabbutredning från ÖB visat att det skulle sluka en orimligt stor del av det svenska försvarets kapacitet och resurser om Sverige ensamt skulle ställa upp en stridsgrupp.
Därför vill Leni Björklund undersöka om det går att skapa multinationella stridsgrupper. Vid mötet i Bryssel efterlyste hon analyser av bland annat behovet av multinationella övningar och av ledningsstruktur och organisation. Hon kom också överens med sin finländske kollega Seppo Kääriäinen att ta upp diskussioner om en gemensam snabbinsatsstyrka.
Men både bland EU:s stormakter och inom det svenska försvaret finns en skepsis mot tanken på multinationella stridsgrupper.
- Att arbeta multinationellt i den här typen av stridsgrupper är inte så lätt, det påpekar både de stora länderna och vår egen försvarsmakt, konstaterar Leni Björklund. De stora länderna gillar inte tanken, "de tycker att det är obekvämt".
Men Leni Björklund är ändå optimistisk om att det ska gå att övertyga EU:s stormakter om att det finns fördelar med att skapa multinationella grupper:
- Det handlar om att intressera stormakterna för att det skulle ha ett värde, och ja, jag tror faktiskt inte att det är omöjligt, säger försvarsministern som tycker att hon fick positivt gensvar på mötet.
Försvarsministrarna fick också rapporter om det pågående arbetet med att skapa en militär planeringscell för EU och arbetet med att skapa en byrå för militär kapacitetsutveckling. I dag har EU allvarliga luckor i sin kapacitet för militär krishantering, inte minst när det gäller att snabbt transportera trupp till krishärdar. Kapacitetsbyrån ska främja forskning, samarbete och gemensamma projekt för att få bort luckorna.
Ingrid Hedström, [email protected]
Onko lisätietoa Suomen ja Ruotsin Baltiaa varten suunnittelemasta taisteluosastosta? Siitä oli jutu aprillissa Dagens Nyheterissä.
x
Publicerad 6 apr 2004 20:20
Sverige vill delta i stridsgrupp
Sverige vill delta i EU:s nya militära brandkårsstyrkor men klarar det inte på egen hand. Därför vill försvarsminister Leni Björklund se om svenska och finska soldater kan bilda en stridsgrupp tillsammans.
Franska försvarsministern Michele Alliot-Marie samtalar med sin brittiska kollega Geoff Hoon vid tisdagens Brysselmöte.
Men EU:s stormakter är skeptiska.
I två dagar har försvarsministrar från EU:s 25 nuvarande och blivande medlemsländer mötts i Bryssel för informella diskussioner om EU:s militära krishantering. Sveriges försvarsminister Leni Björklund pläderade där för att flera länder ska kunna gå ihop om att bilda sådana stridsgrupper som EU nu ska bygga för snabba insatser i krishärdar.
Det är nödvändigt för att mindre medlemsländer som Sverige ska kunna delta i den nya satsningen, anser försvarsministern:
- För att EU ska ha trovärdighet i sin krishantering är det viktigt att vi utvecklar en snabbinsatsförmåga, och det är viktigt att det är en angelägenhet för huvuddelen av medlemsländerna, inte bara för de stora länderna.
- Därför har jag fört fram vikten av att skapa förutsättningar för att små länder kan bidra till utvecklingen så att man kan göra multinationella stridsgrupper, säger Leni Björklund.
Det är EU:s stormakter Frankrike, Storbritannien och Tyskland som föreslagit att EU ska bygga samövade stridsgrupper om vardera 1.500 man som med 15 dagars varsel ska kunna sättas in i heta lägen som stabiliseringsstyrka, i första hand på begäran av FN, och stanna upp till 30 dagar. Styrkorna ska kunna operera i öken, berg och djungel och siktet är inställt inte minst på sönderfallande stater i Afrika. Upp till nio sådana styrkor ska enligt förslaget finnas klara 2007.
Och enligt ordförandelandet Irlands försvarsminister Michael Smith kom vid mötet i Bryssel en "mycket, mycket positiv reaktion på förslaget" från övriga medlemsländer.
Sverige, som redan står utanför EMU, vill inte ställa sig utanför den nya militära satsningen. Men samtidigt har en snabbutredning från ÖB visat att det skulle sluka en orimligt stor del av det svenska försvarets kapacitet och resurser om Sverige ensamt skulle ställa upp en stridsgrupp.
Därför vill Leni Björklund undersöka om det går att skapa multinationella stridsgrupper. Vid mötet i Bryssel efterlyste hon analyser av bland annat behovet av multinationella övningar och av ledningsstruktur och organisation. Hon kom också överens med sin finländske kollega Seppo Kääriäinen att ta upp diskussioner om en gemensam snabbinsatsstyrka.
Men både bland EU:s stormakter och inom det svenska försvaret finns en skepsis mot tanken på multinationella stridsgrupper.
- Att arbeta multinationellt i den här typen av stridsgrupper är inte så lätt, det påpekar både de stora länderna och vår egen försvarsmakt, konstaterar Leni Björklund. De stora länderna gillar inte tanken, "de tycker att det är obekvämt".
Men Leni Björklund är ändå optimistisk om att det ska gå att övertyga EU:s stormakter om att det finns fördelar med att skapa multinationella grupper:
- Det handlar om att intressera stormakterna för att det skulle ha ett värde, och ja, jag tror faktiskt inte att det är omöjligt, säger försvarsministern som tycker att hon fick positivt gensvar på mötet.
Försvarsministrarna fick också rapporter om det pågående arbetet med att skapa en militär planeringscell för EU och arbetet med att skapa en byrå för militär kapacitetsutveckling. I dag har EU allvarliga luckor i sin kapacitet för militär krishantering, inte minst när det gäller att snabbt transportera trupp till krishärdar. Kapacitetsbyrån ska främja forskning, samarbete och gemensamma projekt för att få bort luckorna.
Ingrid Hedström, [email protected]
Vastaukset
Vanhimmat
Ei vielä vastauksia
Aloittaja odottaa vastauksia. Kerro oma näkemyksesi ensimmäisenä.