dn.se:
”Vi måste satsa på tyska och kinesiska i skolan”Publicerad i dag 00:50
Skolan måste anpassas till företagens behov av kunskaper i tyska och den kommande efterfrågan på kinesisk språkkompetens. Andelen elever som läser tyska i nian har halverats på drygt tio år. När företagen får välja det språk de anser viktigast i skolan, svarar 33 procent tyska, 16 procent spanska och hela 14 procent kinesiska, skriver Metta Fjelkner och Tobias Krantz med stöd av en ny, ännu opublicerad undersökning.
Sverige är ett exportberoende och språkberoende land. Exporten motsvarar hälften av vår BNP, och den
svenska ekonomin är beroende av handel med många länder som inte har engelska som sitt första språk. Sveriges klart viktigaste exportland är Tyskland. Att det finns en upparbetad kulturell och språklig förståelse hos svenskarna är därför viktigt om Sverige ska kunna dra maximal nytta av exportmöjligheterna. Språklig kompetens har avgörande betydelse i internationell affärsverksamhet där den kan öka möjligheten till försäljning av svenska varor och tjänster.
Det finns all anledning att satsa på ett tredje språk i den svenska skolan. Det är dock inte självklart vilka språk som är de viktigaste moderna språken. För att få reda på vad företagen faktiskt efterfrågar, gav Lärarnas Riksförbund tillsammans med Svenskt Näringsliv Demoskop i uppdrag att intervjua 200 personalchefer vid små, medelstora och stora svenska företag om språkens betydelse. Denna rapport visar tydligt vad som är eftersatt och vad vi behöver bli bättre på för att möta behovet i yrkeslivet.
Undersökningen blottar brister i skolan. Undersökningen visar att goda kunskaper i engelska förutsätts vara en självklarhet vid rekrytering av personal, men att engelska inte är tillräckligt. För att Sverige ska kunna utvecklas som exportnation måste kunskaper i ytterligare ett främmande språk prioriteras. När företagen fick välja ett språk som de anser vara viktigast att prioritera i skolan, svarade 33 procent tyska, 16 procent spanska och hela 14 procent kinesiska. Bland medelstora företag generellt säger hela 44 procent att tyska språket är absolut viktigast att prioritera.
Tyska språkets status genomlider en kris i den svenska skolan. Andelen elever som läser tyska i grundskolans årskurs 9 uppgår till 19,1 procent, vilket är en halvering på drygt tio år. Om man tittar på gymnasieskolan är det endast 9,3 procent av eleverna som fick slutbetyg förra läsåret som hade betyg i ämnet tyska steg 3, alltså fortsättningstyska. Samtidigt konstaterar nästan hälften av de medelstora företagen att just tyskan är viktigast.
”Vi måste satsa på tyska och kinesiska i skolan”Publicerad i dag 00:50
Skolan måste anpassas till företagens behov av kunskaper i tyska och den kommande efterfrågan på kinesisk språkkompetens. Andelen elever som läser tyska i nian har halverats på drygt tio år. När företagen får välja det språk de anser viktigast i skolan, svarar 33 procent tyska, 16 procent spanska och hela 14 procent kinesiska, skriver Metta Fjelkner och Tobias Krantz med stöd av en ny, ännu opublicerad undersökning.
Sverige är ett exportberoende och språkberoende land. Exporten motsvarar hälften av vår BNP, och den
svenska ekonomin är beroende av handel med många länder som inte har engelska som sitt första språk. Sveriges klart viktigaste exportland är Tyskland. Att det finns en upparbetad kulturell och språklig förståelse hos svenskarna är därför viktigt om Sverige ska kunna dra maximal nytta av exportmöjligheterna. Språklig kompetens har avgörande betydelse i internationell affärsverksamhet där den kan öka möjligheten till försäljning av svenska varor och tjänster.
Det finns all anledning att satsa på ett tredje språk i den svenska skolan. Det är dock inte självklart vilka språk som är de viktigaste moderna språken. För att få reda på vad företagen faktiskt efterfrågar, gav Lärarnas Riksförbund tillsammans med Svenskt Näringsliv Demoskop i uppdrag att intervjua 200 personalchefer vid små, medelstora och stora svenska företag om språkens betydelse. Denna rapport visar tydligt vad som är eftersatt och vad vi behöver bli bättre på för att möta behovet i yrkeslivet.
Undersökningen blottar brister i skolan. Undersökningen visar att goda kunskaper i engelska förutsätts vara en självklarhet vid rekrytering av personal, men att engelska inte är tillräckligt. För att Sverige ska kunna utvecklas som exportnation måste kunskaper i ytterligare ett främmande språk prioriteras. När företagen fick välja ett språk som de anser vara viktigast att prioritera i skolan, svarade 33 procent tyska, 16 procent spanska och hela 14 procent kinesiska. Bland medelstora företag generellt säger hela 44 procent att tyska språket är absolut viktigast att prioritera.
Tyska språkets status genomlider en kris i den svenska skolan. Andelen elever som läser tyska i grundskolans årskurs 9 uppgår till 19,1 procent, vilket är en halvering på drygt tio år. Om man tittar på gymnasieskolan är det endast 9,3 procent av eleverna som fick slutbetyg förra läsåret som hade betyg i ämnet tyska steg 3, alltså fortsättningstyska. Samtidigt konstaterar nästan hälften av de medelstora företagen att just tyskan är viktigast.
Vastaukset 14
Vanhimmat
Vi kan också konstatera att den svenska skolan inte har anpassats efter den kommande efterfrågan på kinesisk språkkompetens. Läsåret 2009/2010 fanns 13 elever inskrivna i kinesiska som modernt språk i årskurs 9 i grundskolan. Motsvarande siffra för tyska var 21 004 elever, för spanska 37 721 elever och för franska språket 16 176 elever.
Även om förhållandevis många prövar att läsa språk i skolan, finns det problem med kunskapsnivån när man kommer ut i yrkeslivet. De unga som examineras i morgon ska inte behöva överraskas när de står på tröskeln till sitt första jobb, utan har ett bagage av språkkunskaper som motsvarar behovet på arbetsplatsen. Problemet kan ha många orsaker. En kan vara de stora undervisningsgrupperna och inriktningen på undervisningen, en annan kan vara okunskap om vad näringslivet efterfrågar.
Vi vet att av de cirka 80 procent av eleverna som väljer ett modernt språk i årskurs 6 eller 7, så avbryter ungefär var femte elev dessa studier. Skälen är inte begåvningsbrist hos eleverna, utan att de inte får tillräcklig uppmuntran eller grundläggande förutsättningar att lägga ner den extra tid som språkstudier innebär.
Språkstudier är krävande studier. Undervisningsgrupperna i språk måste anpassas så att det blir möjligt för läraren att följa upp och exempelvis konversera med samtliga elever på ett mer strukturerat sätt än vad som vanligtvis är möjligt i dag. Precis som inledande skriv- och lästräning i svenska måste ske i mindre grupper i lågstadiet, måste undervisningen i moderna språk anpassas efter liknande behov.
Lärarnas Riksförbund och Svenskt Näringsliv menar att skolundervisningen i språk måste utvecklas så att eleverna kan tillgodogöra sig den kunskapen som efterfrågas. Ett språk måste pratas och övas i mindre grupper. Teorin och grammatiken är också viktig, men det får inte ta överhanden. Då riskerar många att tröttna. Det ska vara roligt att lära sig ett nytt språk men förutsättningen är att den praktiska kopplingen till hur det ska användas i yrkeslivet görs tydlig. Skolan behöver hitta ett sätt att göra språkstudier mer inspirerande.
Från skolans håll ser vi det som vårt uppdrag att bidra med kunskapen som efterfrågas av näringslivet. En särskild satsning måste göras för att stärka tyskans och kinesiskans position i grund och gymnasieskola. För tyskans del gäller det att öka attraktiviteten så att fler väljer tyska. För kinesiskans del handlar det om att få in kinesiskan som språk i grund och gymnasieskolan.
Vi efterlyser också förbättrad information inför språkvalet i grund och gymnasieskolan. I och med introduceringen av meritpoäng är det viktigt att alla elever får tillgång till kvalificerad studie- och yrkesvägledning, specifikt inför språk- och gymnasievalet.
Till sist handlar det om att öka motivationen för språkstudier. Elever måste få en ökad medvetenhet om hur efterfrågan i arbetslivet ser ut för att kunna göra kloka val i skolan.
Det är dags att ta språkstudierna till en ny nivå. Sverige behöver konstant fylla på med arbetskraft som har goda språkkunskaper. Språkundervisningen har luckor som behöver täppas igen, matchas och dimensioneras bättre utefter näringslivets behov av arbetskraft.
Metta Fjelkner,ordförande i Lärarnas Riksförbund
Tobias Krantz,chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv
"...Tutkimuksen mukaan englannin hyvä osaaminen on itsestäänselvyys yrityksille kun se rekrytoi henkilökuntaa, mutta englanti ei riitä. Vienti tarvitsee muita kieliä. 33 % yrityksistä katsoi että englannin lisäksi tarvitaan saksaa, 16 %, että espanjaa ja 14 %, että kiinaa."
Virkkusen johtopäätös: lisää pakkoruotsia ja aikaisemmin.
http://www.dn.se/debatt/vi-maste-satsa-pa-tyska-och-kinesiska-i-skolan
Poimin tuosta artikkelista kuinka Ruotsissa jaottuu muidenkin kuin englanninkielen opiskelijat.
"Vi kan också konstatera att den svenska skolan inte har anpassats efter den kommande efterfrågan på kinesisk språkkompetens. Läsåret 2009/2010 fanns 13 elever inskrivna i kinesiska som modernt språk i årskurs 9 i grundskolan. Motsvarande siffra för tyska var 21004 elever, för spanska 37721 elever och för franska språket 16176 elever."
Yhteenlaskettuna tuo on suurempi määrä kuin mitä meillä on oppilaita lukemassa englantia ja RUOTSIA.
Eikö opetushallitus ja RKP olekaan kiinnostuneita siitä mitä Ruotsi tekee.
Ruotsin Opettajien Keskusliiton puheenjohtajan Metta Fjelknerin mukaan se on koulun tehtävä auttaa yrityksiä tiedoilla joita elinkeinoelämä peräänkuuluttaa. Erityinen panostus on tehtävä vahvistaakseen saksan ja kiinan asemaa peruskoulussa ja lukiossa. Saksan osalta on lisättävä sen kiinnostavuutta siten, että useammat valitsevat saksan. Kiinan osalta on kysymys saada kiina oppiaineeksi peruskouluun ja lukioon.
Täällä kirjoittelu on teholtaan samaa kuin jos sokea taluttaisi.....
Niin paljon viisautta, ideoita ja halua muuttaa yhteiskuntamme parempaan suuntaan.
Vaan mikäpä on tilanne.
Elinkeinoelämän kielitarpeista: KIINA, VENÄJÄ, ESPANJA.... on suomessakin mainittu - ihan ohimennen. Sitten tulikin paperiahtisaari.
Missään tuossa Ruotsin kieliohjelmassa ei mainita pohjoismaisuutta ja sen tärkeyttä Ruotsille!
Suomalaisille taas ei muuta tuputetakkaan ja se on pakkoruotsittajien tärkein argumenttti.
Miksi tällainen ero pohjoismaisten naapurimaiden välillä?
Sanovat Tanskaa pohjoismaaksi. Entäpä minkälainen kielistrategia näissä Tanskaa pohjoisemmissa, meitä lähempänä olevissa maissa on?
Mitä sanovat porttiteoriasta? Mitä pakkoja heillä on?
Suomessakin asia on huomattu elinkeinolämän piirissä.
Mutta miksi SUOMEN hallitus ajaa RUOTSIN elinkeinoelämän asiaa ?
Suomessa kaikki pakotetaan pakkoruotsiin, jotta Suomi olisi riippuvainen nimenomaan Ruotsista- ja samalla ruotsinkieliset saisivat ansiotonta arvonnousua. Suomi saisi paljon enemmän vientituloja, jos tavaraa ei kierrätettäisi ruotsalaisten välittäjien kautta. Mutta se ei ole mahdollista, kun kielikoulutus on jämähtänyt pakkoruotsiin.
http://www.hs.fi/paakirjoitus/artikkeli/Kieliohjelman on vastattava maamme tarpeita/HS20100623SI1MA0138d
Englannin osaaminen mainitaan tuossa Dagens Nyheterin jutussa välttämättömyydeksi. Yritykset olettavat itsestään selvänä, että työntekijä osaa vähintään hyvää englantia.
Ruotsin koulussa kaikilla onkin pakollinen engalnti.
Entä Suomessa?
Uusi opetusminsiteri Jukka Gustafsson julkaisi viime viikolla kirjelmän, jossa hätäilee "englannin ylivaltaa kieliopinnoissa"!
Voi pyhä sylvi
"jos tavaraa ei kierrätettäisi ruotsalaisten välittäjien kautta"......
Good point!
Ruotsalaiset mäkättävät että Suomi vie eniten Ruotsiin.... minkäköhän takia?
Ahtisaaripaperin aikoihin (vaiko ennen) tuli julkilausuma että englanninkielellä on ruotsinopiskelua,ja muutenkin ihmistä haittaava vaikutus.
Kaikki englanninkieliset lastentarhat pitäisi sulkea vaarallisina jne.
Meillä taitaa olla eduskunta täynnä rikollisia.
Ruotsalainen Lippånen on laittanut kakaransa saksalaiseen kouluun.
Äly hoi!!!!!
Englantia pitää osata.