Paljon eri hautausmaita kiertäneenä en ole pannut merkille, että ruotsinkielisillä alueilla olisi suuria laajamittaisia sankarihauta-alueita niinkuin suomenkielisillä alueilla on tapana.. Ehtivätkö kaikki ruotsinkieliset soutaa Ruotsiin kun sota alkoi ja miehiä alettiin kutsua ruotsuun?
Onko muuten ruotsinkielisillä alueilla "sankarihautoja"?
sankarivainajanpoika
13183
0Äänestä
Muut lukivat myös
Odottaa vastausta
Näihin keskusteluihin ei ole vielä vastattu. Ole ensimmäinen.
Vastaukset 13
Vanhimmat
Piti kylläkin olla "ruotuun" siis ei ruotsuun.
Kom till Borgå t.ex.här vilar de i långa rader.
Suomalainen pakolaislapsi tyydytti monia tarpeita. Alva ja Gunnar Myrdalin teos loi omalta osaltaan pohjaa sille kansaliikeella, joka lastensiirroista muodostui.
Du vet ingenting.....eller ganska lite....tydligen ??
http://www.museilaboratoriet.fi/article.asp?id=329
Porvoosako on kaikki ne ,jotka ei ehtinyt paeta Ruotsiin..?
"Porvoosako on kaikki ne ,jotka ei ehtinyt paeta Ruotsiin..?"
Porvoosta on pitkä suotumatka Ruotsiin, eli eivät ilmeisesti ehtineet. Muutenhan Munsalan lohko oli hyvin surusoturien puolustama.
Du är nog ganska korkad,det kan väl inte finnas enorma platser med bara svenskspråkiga stupade,inte var den svenskspråkiga folkmängden så stor då heller.Tror du sorgen var mindre i en svenskapråkig familj när fadern i familjen stupade?Min mormor blev krigsänka med tre barn och det fjärde i magen.Inte var det lätt varken för svensk eller finskspråkiga.Du kunde visa litet respekt för dem som dog för att du skall få sitta här och smutskasta finska medborgare.
Du kunde visa litet respekt för dem som dog för att du skall få sitta här och smutskasta finska medborgare.
Samaa kunnioitusta voisin pyytää sinultakin vierailemalla suomalaisilla sankarihaudoilla. Pitkät rivit henkensä menettäneitä nuoria poikia ja miehiä parhaassa iässä jotka menettivät henkensä kun monet ruotsinkieliset soutivat kilpaa Ruotsiin.
Jag känner stor respekt och vörnad för alla som stupade,alla krigsinvalider,alla veteraner och hela civilbefolkningen ,oberoende vilket språk de talade.Det fanns nog även finskspråkiga som "rymde "om vi nu skulle hålla oss till sanningen.Ingen av oss kan väl veta vilka orsaker de hade.
Sotiemme sankarivainajat kunnittain. Lähde: Isänmaan puolesta. Suomalaisten taistelujen tiet ja tappiot 1939-1945. Tarmo Metsälä.
Vähiten kunnan miesmäärästä laskettuna kaatuneita talvi- ja jatkosodassa. (Kuntia oli silloin 550 kpl)
550. Jomala
549. Lemland
548. Hammarland
547. Mariehamn
546. Bergö
545. Iniö
544. Korpo
543. Kronoby
542. Karleby/Öja
541. Nagu
540. Nykarleby
539. Pedersöre
538. Övermark
537. Houtskär
536. Maksmo
535. Terjärv
534. Hiittis
533. Nedervetil
532. Närpes
531. Hangö
530. Munsala
529. Brandö
528. Paattis
527. Esse
526. Kaskö
525. St. Karins
524. Västanfjärd
523. Kristinestad/Tjöck
522. Snappertuna
521. Pargas
520. Lapfjärd
519. Jeppo
518. Korsnäs
517. Säkylä
516. Bromarv
515. Piikkiö
514. Hongonjoki
513. Pojo
512. Jacobstad
511. Oravais
http://ryyti.blogspot.com/2008/01/sota-on-julmaa-tai-sitten-ei.html
saa kopioida.
Voj, suck. Så det är mera fosterländskt för en ort att ha många döda i hjältegravarna? Vilket tänkande! Antalet dödade och fosterländskheten har nog ganska liten koppling. Det handlar om hur man placera soldaterna i kompanierna, vilka frontavsnitt de fick att försvara o.s.v. En enda granat i en korsu kunde gott göra slut på många unga mäns liv t.o.m. från samma by om de råkade ha blivit placerade tillsammans, medan en annan granat i en korsu spred sorgen i flera byar och kommuner. De finlandssvenska soldaterna spreds oftare än de finskspråkiga ut på flera olika ställen och blandades sinsemellan. Det påverkar säkert också antalet döda från samma kommun.
För försäkringsbolagen är det ännu i dag känt att för lika stora företag, med lika stor omsättning är olycksprocenten lägre om arbetsspråket är svenska än om det är finska. Vad det beror på har ingen ännu kunnat förklara. Samma fenomen kan också gott tänkas slå ut här.
Jag ser med stor respekt på hjältegravarna, men med lika stor respekt ser jag på de grånade huvudena, på dem som överlevde. De har alla gjort mera för det här landet än vad vi har gjort.
De har alla gjort mera för det här landet än vad vi har gjort.
- Ei varmastikaan kaikki.
"- Ei varmastikaan kaikki."
Ei varmaankaan. Ja osa palstalle kirjoittelijoista ei senkään vertaa.