Två enspråkiga områden
plus ett tvåspråkigt?
Publicerad 27 november 2011 kl. 00:04. Senast ändrad 27 november 2011 kl. 14:34
LEDARE. Vi kommer i allt högre grad att behöva territorier där ett eller fler språk har ett lagligt skydd, hävdar J-O Andersson.
Två enspråkiga regioner: Åland och det "finska" Finland. En tvåspråkig region bestående av Österbotten, Egentliga Finland och Nyland.
Samtidigt som kommunreformen rycker närmare, dundrande som en dumper och lastad med ett antal ur finlandssvenskt perspektiv problematiska frågor, vädras också andra idéer.
Förslaget ovan lyfts fram av Jan-Otto Andersson, nationalekonom och professor emeritus vid ÅA, i en artikel i Ny Tid (11.11.2011). Han har läst en belgisk filosof, Philippe Van Parijs, som i en färsk bok "går på djupet beträffande språkproblematiken i EU och globalt" (Andersson).
Van Parijs är en varm anhängare av engelskan som allas vårt gemensamma språk, vårt lingua franca. Men för att övriga språk – eller snarare de människor som har dem som modersmål – ska må bra under engelskans paraply krävs ett territoriellt språkligt skydd. En överenskommelse om att detta område är ett eller flera språks "hemland".
Van Parijs behandlar inte Finlands tvåspråkighet, men Andersson väljer att analysera situationen här utifrån belgarens teser. Hans slutsats blir alltså att vi kunde gå in för en tredelning: två enspråkiga områden, ett tvåspråkigt. I det tvåspråkiga området borde alla lära sig både svenska och finska. Inte så att man talar perfekt men så att man klarar sig. I det övriga landet skulle man ge avkall på svenskan.
"Vi kommer i allt högre grad att behöva territoriellt avgränsade områden, inom vilka ett eller ett par språk har en officiell status och ett lagligt skydd – bland annat just mot engelskan", skriver Andersson.
Han tänker med andra ord i liknande banor som Johan Häggman, Vasabon som är handläggare i minoritetsfrågor vid EU-högkvarteret i Bryssel. Häggman lade för drygt två år sedan fram en idé i Vbl om att Österbotten borde få specialstatus som tvåspråkig region. Ställd inför Anderssons mer omfattande vision säger han sig misstänka att den finskspråkiga majoriteten inte går med på att fyra av landets fem största städer (Helsingfors, Esbo, Vanda och Åbo) ingår i en tvåspråkig kustregion.
Invändningar skulle säkert också resas i Vasa. Ett stalltips är att orden "gisslan" och "reservat" skulle komma till användning.
Häggman förespråkar att de svensk- och tvåspråkiga regionerna längs den österbottniska kusten går samman i ett kommunförbund, som senare utvecklas till en region med relativt långtgående autonomi. Detta "för att bevara Österbottens unika tvåspråkiga karaktär och ungefär enligt den Ståhlbergska modellen för kommunsammanslagningar." Det tvåspråkiga området kunde med ett eller annat undantag utgöras av det som i dag är Österbottens förbund.
Utan ett territoriellt skydd för svenskan i Finland är det enligt J-O Andersson finska och engelska som kommer att bli de helt dominerande språken. För att vi ska kunna bevara svenskan som ett starkt språk och därmed också Finlands nordiska orientering krävs en "belgisk" lösning.
Oberoende av omfånget på det tvåspråkiga territoriet är en förutsättning att språkmajoriteten ser det som en fördel, inte som en begränsning eller en belastning att ingå i ett tvåspråkigt område. Alla de finskspråkiga föräldrar som enligt Helsingin Sanomats förfrågan nyligen gärna satte sina barn i en tvåspråkig skola, ifall en sådan fanns, skulle få en chans att träda upp till bevis.
Sätt ett antal debattglada politiker och tjänstemän från de tvåspråkiga regionerna plus några röster inifrån Finland och en ålänning att läsa Van Parijs bok. Ordna sedan en serie seminarier, i till exempel Folktingets eller Magmas regi. Låt något av seminarierna försiggå i riksdagen.
Boken är på engelska, så ingetdera av landets nationalspråk gynnas framom det andra...
VIVECA DAHL
[email protected]
plus ett tvåspråkigt?
Publicerad 27 november 2011 kl. 00:04. Senast ändrad 27 november 2011 kl. 14:34
LEDARE. Vi kommer i allt högre grad att behöva territorier där ett eller fler språk har ett lagligt skydd, hävdar J-O Andersson.
Två enspråkiga regioner: Åland och det "finska" Finland. En tvåspråkig region bestående av Österbotten, Egentliga Finland och Nyland.
Samtidigt som kommunreformen rycker närmare, dundrande som en dumper och lastad med ett antal ur finlandssvenskt perspektiv problematiska frågor, vädras också andra idéer.
Förslaget ovan lyfts fram av Jan-Otto Andersson, nationalekonom och professor emeritus vid ÅA, i en artikel i Ny Tid (11.11.2011). Han har läst en belgisk filosof, Philippe Van Parijs, som i en färsk bok "går på djupet beträffande språkproblematiken i EU och globalt" (Andersson).
Van Parijs är en varm anhängare av engelskan som allas vårt gemensamma språk, vårt lingua franca. Men för att övriga språk – eller snarare de människor som har dem som modersmål – ska må bra under engelskans paraply krävs ett territoriellt språkligt skydd. En överenskommelse om att detta område är ett eller flera språks "hemland".
Van Parijs behandlar inte Finlands tvåspråkighet, men Andersson väljer att analysera situationen här utifrån belgarens teser. Hans slutsats blir alltså att vi kunde gå in för en tredelning: två enspråkiga områden, ett tvåspråkigt. I det tvåspråkiga området borde alla lära sig både svenska och finska. Inte så att man talar perfekt men så att man klarar sig. I det övriga landet skulle man ge avkall på svenskan.
"Vi kommer i allt högre grad att behöva territoriellt avgränsade områden, inom vilka ett eller ett par språk har en officiell status och ett lagligt skydd – bland annat just mot engelskan", skriver Andersson.
Han tänker med andra ord i liknande banor som Johan Häggman, Vasabon som är handläggare i minoritetsfrågor vid EU-högkvarteret i Bryssel. Häggman lade för drygt två år sedan fram en idé i Vbl om att Österbotten borde få specialstatus som tvåspråkig region. Ställd inför Anderssons mer omfattande vision säger han sig misstänka att den finskspråkiga majoriteten inte går med på att fyra av landets fem största städer (Helsingfors, Esbo, Vanda och Åbo) ingår i en tvåspråkig kustregion.
Invändningar skulle säkert också resas i Vasa. Ett stalltips är att orden "gisslan" och "reservat" skulle komma till användning.
Häggman förespråkar att de svensk- och tvåspråkiga regionerna längs den österbottniska kusten går samman i ett kommunförbund, som senare utvecklas till en region med relativt långtgående autonomi. Detta "för att bevara Österbottens unika tvåspråkiga karaktär och ungefär enligt den Ståhlbergska modellen för kommunsammanslagningar." Det tvåspråkiga området kunde med ett eller annat undantag utgöras av det som i dag är Österbottens förbund.
Utan ett territoriellt skydd för svenskan i Finland är det enligt J-O Andersson finska och engelska som kommer att bli de helt dominerande språken. För att vi ska kunna bevara svenskan som ett starkt språk och därmed också Finlands nordiska orientering krävs en "belgisk" lösning.
Oberoende av omfånget på det tvåspråkiga territoriet är en förutsättning att språkmajoriteten ser det som en fördel, inte som en begränsning eller en belastning att ingå i ett tvåspråkigt område. Alla de finskspråkiga föräldrar som enligt Helsingin Sanomats förfrågan nyligen gärna satte sina barn i en tvåspråkig skola, ifall en sådan fanns, skulle få en chans att träda upp till bevis.
Sätt ett antal debattglada politiker och tjänstemän från de tvåspråkiga regionerna plus några röster inifrån Finland och en ålänning att läsa Van Parijs bok. Ordna sedan en serie seminarier, i till exempel Folktingets eller Magmas regi. Låt något av seminarierna försiggå i riksdagen.
Boken är på engelska, så ingetdera av landets nationalspråk gynnas framom det andra...
VIVECA DAHL
[email protected]
Vastaukset 7
Vanhimmat
Missä käännöstmsto??
"Missä käännöstmsto?? "
tässä: translate.google.com ruotsi->englanti
Svenska Pohjanmaalla ei ole koskaan toivuttu siitä pettymyksestä, kun Ahvenanmaa sai itsenäisyyden mutta he eivät. Se fantasia itsenäisyydestä elää jotenkin sukupolvesta toiseen.
Lyhyt käännös:Koko Suomen "kaksikielisyys" on alunperinkin ollut valheeseen perustuva järjestely, ja nyt ruotsin pelastaa vain kaksikielinen rannikkokaista, johon ei kuulu muuta kuin ne kunnat, joissa on erityslaatuinen kaksikielisyys eli kyseeseen tulee lähinnä Österbotten. Eli Suomeen tulee yksikielinen suomenkielinen alue, kaksikielinen rannikkokaista (ilman Turkua ja pääkaupunkiseutua ) ja yksikielinen ruotsinkielinen Åland.
Vaasan suomalaisten tulevaisuus ei tosin vaikuta kovin houkuttelevalta reservaatissa..
"Vaasan suomalaisten tulevaisuus ei tosin vaikuta kovin houkuttelevalta reservaatissa.."
No ei kuulosta, vaan Vaasan on kiireellä yhdistyttävä suomenkielisen Kyrönmaan ja saatava mieluimmin lisäksi jotain osia nykyiseen EP:n kuuluvan Ilmajoen länsiosia itseensä, vain näin saadaan tarpeeksi vahvasti suomenkielinen ja suuri kaupunki joka pystyy vastustamaan RKP:n valtaan.
Tästä Pohjanmaan maakunnan ruotsinkielisyydestäkin puhuttaessa pitää muistaa että koko ruotsinkielisten enemmistöasemakin on maakunnassa vain n. parin prosentin varassa.
Jos Mustasaari liitetään Vaasaan kokonaisuudessaan, niin Vaasa jää tämän RKP:n johtaman alueen vangiksi, ja tilanne vain huononee jos RKP haluaa turvata asemaansa sementoimansa koko maakunnan ikuisesti ruotsinkieliseksi.
Sen sijaan Mustasaari jää itsenäiseksi, niin Vaasa voi jatkaa aidosti suomenkielisenä kaupunkina jossa ei ole yhden kielipuolueen diktatuuria.
Ei huonompi ajatus, JOS suomenkielisten oikeudet turvataan tuossa "svenskfinlandissa" samoin, kuin nykyään surujen kielioikeudet.
Eli suurin osa Suomea olisi yksikielinen ja pieni osa kaksikielinen.
Kuulostaa kohtuulliselta verrattuna ainakin nykyitlanteeseen.
Katselin tuossa väestötietoja. Niiden mukaan Mustasaaressa on n. 30%:n suomenkielinen vähemmmistö. Vaasassa ruotsinkielisiä on noin 25%.
Eli Vaasa on suomenkielisempi kuin Mustasaari on ruotsinkielinen. Joten liioittelet tuota yhdistymisen vaikutusta Vaasan kielisuhteisiin. Tuleehan Kyrönmaa mukaan, joka on lähes täysin suomenkielinen.
Muissakin selvästi kaksikielisissä kunnissa ovat muut puolueet yhdessä nousseet RKP:n ylvaltaa vastaan. Niin tapahtunee Suur-Vaasassakin.
"Katselin tuossa väestötietoja. Niiden mukaan Mustasaaressa on n. 30%:n suomenkielinen vähemmmistö. Vaasassa ruotsinkielisiä on noin 25%.
Eli Vaasa on suomenkielisempi kuin Mustasaari on ruotsinkielinen. Joten liioittelet tuota yhdistymisen vaikutusta Vaasan kielisuhteisiin. Tuleehan Kyrönmaa mukaan, joka on lähes täysin suomenkielinen."
Prosenteista ei voi suoraan vetää johtopäätöksiä, vaan pitää ymmärtää, että jos Vaasaan liitetään Mustasaari, niin sen ansiosta Vaasan suomenkielinen väestö kasvaa reilulla kymmenellä prosentilla, ja ruotsinkielinen väestö sadalla prosentilla.
Kyrönmaasta vain suhteellisen pieni Vähäkyrö on toistaiseksi varmasti liittymässä Vaasaan, ja Mustasaaren hangoittelusta johtuneesta viivyttelystä johtuen sekä Isokyrö että Laihia miettivät edelleen pysyvätkö itsenäisinä, liittyvätkö Seinäjokeen vai toisiinsa Vaasan suunnan sijasta.
Jos liitos käydään Mustasaaren ja Vähänkyrön kanssa Vaasaan tulee n. 10 000 suomenkielistä lisää ja 12 tuhatta ruotsinkielistä, joista jälkimmäinen nostaa Vaasan ruotsinkielisten osuuden vajaaseen neljäänkymmeneen prosenttiin.
Nämä äänestävät sitten RKP:tä, josta tulee pahimmassa tapauksessa jopa kaksi kertaa suurempi puolue kuin seuraavaksi suurimmasta. Eikä tässä vielä kaikki, kyllä siellä päättäjien pöydillä on jo lähes yksikielistä Maalahtea haaveiltu seuraavaksi liitettäväksi Vaasaan jos Mustasaari liitetään.
Ja kyse ei ole pelkästään määrästä, vaan myös siitä että Mustasaaren RKP:läiset ovat yksikielisiä ja useat heistä ajavat varsin voimakkaasti koko maakunnan aluetta ruotsinkieliseksi. Kun he pääsevät yhdistyneen Vaasan hallintoelimiin, jossa on tähän asti ollut pääosin kaksikielisiä ja maltillisempia RKP:läisiä, niin suomenkielisten asema heikkenee.
"Muissakin selvästi kaksikielisissä kunnissa ovat muut puolueet yhdessä nousseet RKP:n ylvaltaa vastaan."
Mustasaaressa tätä on yritetty, mutta kun paitsi kunta, niin myös sen ympäristö on voimakkaasti yksikielinen ja yhden puolueen hallitsema, niin se on helpompi sanoa kuin toteuttaa käytännössä.
Kaikki asiat eivät ole kielipolitiikkaa suomenkielisten näkökulmasta, toisin kuin RKP:llä, vaan päätöksiä tehtäessä pitää ottaa muitakin ideologisia, poliittisia ja taloudellisia tekijöitä huomioon. Ei ole helppoa koota ryhmää RKP:tä vastaan jos se ei ole sisäisesti yhtä mieltä siitä miten jokin asia pitää ratkaista jos valtapuolueen esitys ei kelpaa.
"Niin tapahtunee Suur-Vaasassakin."
Hyvin harva muu iso kunta on samassa tilanteessa Vaasan kanssa, eli keskellä lähes yksikielistä maakuntaa, ainoana suomenkielisenemmistöisenä kaupunkina.