Ger sig inte i kampen för svenska ortsnamn
Förvaltningschef Arne Selander anser att landskapsregeringen inte ska lägga sig för Lantmäteriverket när det gäller kravet på svenska ortsnamn på kartorna.
SPRÅK Svenska Yle berättade på onsdagen att Lantmäteriverket inte kommer att ta bort de finska ortsnamnen på Åland från sina kartor. Enligt Lantmäteriverkets generaldirektör Jarmo Ratia baserar sig beslutet på ett yttrande från Institutet för de inhemska språken. Institutet anser, enligt Ratia, att det inte finns någon orsak att ändra på rådande praxis.
Ålandstidningen berättade i onsdags om ett möte och korrespondens mellan förvaltningschef Arne Selander och generaldirektör Jarmo Ratia. Selander har framfört att alla åländska ortsnamn ska vara enbart på svenska på de kartor som Lantmäteriverket ansvarar för. Ortsnamnen "Ahvenanmaa" och "Maarianhamina" ska därför inte förekomma på kartorna.
Motivet är att Åland är enspråkigt svenskt, skriver Selander och hänvisar till både självstyrelse- och grundlag.
Beslut i dag
I dag väntas Lantmäteriverkets officiella beslut, alltså att namnskicket inte ändras. Arne Selander tror inte landskapsregeringen låter sig nöja med det.
- Jag har känslan att vi inte lägger oss. Det här är en viktig symbolisk fråga och har vi gett oss in i den ska vi driva den så långt det går.
När han fått Lantmäteriverkets officiella beslut lyfter han sannolikt frågan till den politiska nivån. Han överväger också ett möte med Institutet för de inhemska språken.
I brevet till Lantmäteriverket från förra sommaren skriver Selander att institutet tidigare rekommenderat att endast svenska ortsnamn ska användas för enspråkigt svenska orter.
Kerstin Österman
[email protected]
Förvaltningschef Arne Selander anser att landskapsregeringen inte ska lägga sig för Lantmäteriverket när det gäller kravet på svenska ortsnamn på kartorna.
SPRÅK Svenska Yle berättade på onsdagen att Lantmäteriverket inte kommer att ta bort de finska ortsnamnen på Åland från sina kartor. Enligt Lantmäteriverkets generaldirektör Jarmo Ratia baserar sig beslutet på ett yttrande från Institutet för de inhemska språken. Institutet anser, enligt Ratia, att det inte finns någon orsak att ändra på rådande praxis.
Ålandstidningen berättade i onsdags om ett möte och korrespondens mellan förvaltningschef Arne Selander och generaldirektör Jarmo Ratia. Selander har framfört att alla åländska ortsnamn ska vara enbart på svenska på de kartor som Lantmäteriverket ansvarar för. Ortsnamnen "Ahvenanmaa" och "Maarianhamina" ska därför inte förekomma på kartorna.
Motivet är att Åland är enspråkigt svenskt, skriver Selander och hänvisar till både självstyrelse- och grundlag.
Beslut i dag
I dag väntas Lantmäteriverkets officiella beslut, alltså att namnskicket inte ändras. Arne Selander tror inte landskapsregeringen låter sig nöja med det.
- Jag har känslan att vi inte lägger oss. Det här är en viktig symbolisk fråga och har vi gett oss in i den ska vi driva den så långt det går.
När han fått Lantmäteriverkets officiella beslut lyfter han sannolikt frågan till den politiska nivån. Han överväger också ett möte med Institutet för de inhemska språken.
I brevet till Lantmäteriverket från förra sommaren skriver Selander att institutet tidigare rekommenderat att endast svenska ortsnamn ska användas för enspråkigt svenska orter.
Kerstin Österman
[email protected]
Vastaukset 1
Vanhimmat
Ahvenanmaalaiset haluavat suomalaisasutuksen aikaisista nimistä eroon jotka ovat olleet käytössä paljon ennen kuin oli edes ruotsin kieltä olemassa.
Ahvenanmaa on alunperin suomenkielinen.
Lainaus Wikipedia:
Ahvenanmaan asutuksen historia
Ensimmäisten ihmisten arvioidaan saapuneen Ahvenanmaalle noin 4200 eaa. Nämä olivat idästä saapuneita kampakeraamista kulttuuria edustaneita metsästäjä-keräilijöitä, jotka asuivat alueella kausiluotoisesti. Pysyvä asutus alkoi noin vuonna 2500 eaa. uuden lännestä suuntautuneen maahanmuuton myötä. [1] Ahvenanmaalta, Jomalan Jettbölestä on löydetty Suomen ainoa säilynyt kivikautinen luuranko, joka on haudattu sikiöasentoon. Pronssikaudella läntisen pronssikulttuurin ydinalue rajoittui Ahvenanmaalle ja Suomen rannikolle Porvoon- ja Lapuanjokien välille[2]
Ahvenanmaan paikannimistön perusteella on arvioitu, että alueella on asunut suomenkielistä väestöä keskiajalle saakka. Useiden Ahvenanmaan paikannimien uskotaan pohjautuvan suomenkielisistä nimimuodoista. Keskiajalta alkaen Ahvenanmaalle ja ulkosaaristoon on muuttanut kalastajia, jotka ovat säilyttäneet suomen kielen parin sukupolven ajan.[3]. Viimeisimmät kalastajat muuttivat alueelle Turunmaalta 1800-luvulla. Heidän jälkeläisensä muodostivat suomenkielisen väestönosan 1900-luvun alkupuolella. Vuonna 1910 Ahvenanmaalla asui vajaa 900 suomenkielistä[3].
http://fi.wikipedia.org/wiki/Ahvenanmaan_väestö