Tekstissä mainitaan "forskare" siis tutkija mutta pitää muistaa, että kyseessä on suomenruotsalainen "forskare" ei suomalainen!
Forskare föreslår "nordiska gemenskaper"
De nordiska länderna borde skapa gemenskaper för sina centrala samarbetsområden, föreslår forskaren Johan Strang på Centrum för Norden-studier vid Helsingfors universitet. Kimo Sasi anser att Strangs förslag är bra.
–Gemenskaperna skulle vara en slags mellanväg mellan nuläget och den svenska historikern Gunnar Wetterbergs förslag om en nordisk förbundsstat, säger Strang.
Han betecknar förslaget om en förbundsstat som orealistisk och gammalmodig.
Strang föreslår att de nordiska länderna skapar gemenskaper bland annat för sin utrikespolitik, försvarspolitik, miljöfrågor, välfärdsfrågor, energisektor och forskning. En gemenskap skulle baseras på avtal mellan länderna och ledas av ett ministerråd som skulle kunna tillsätta arbetsgrupper för att lösa praktiska frågor. Nordiska rådet skulle bilda utskott för varje gemenskap.
Strang presenterar sina förslag i boken Nordiska gemenskaper – en vision för samarbetet, som Centrum för Norden-studier fick i uppdrag att göra inför Nordiska rådets 60-årsjubileum som firas i år. Boken presenterades på en paneldebatt i Helsingfors på måndagen. Nordiska rådet inleder sin session i Helsingfors på tisdag.
Det nordiska samarbetet syns inte någonstans och engagerar inte någon. Därför vill forskaren Johan Strang ge Norden och samarbetet mer synlighet och folklig förankring. Han föreslår att de nordiska länderna bildar gemenskaper kring sina centrala samarbetsområden.
En nordisk gemenskap skulle vara en slags mellanväg mellan nuläget och förslaget på en nordisk förbundsstat, förklarar Strang som är forskare på Centrum för Norden-studier på Helsingfors universitet. Centret fick i uppdrag av Nordiska rådet att ta fram en framtidsvision för samarbetet inför rådets 60-årsjubileum som firas i år.
–Det skulle vara ett flexibelt och målinriktat ministersamarbete i kombination med en folklig förankring, säger Strang.
Försvarssamarbetet förebild
Han ser det nordiska försvarssamarbetet Nordefco som en förebild när det gäller det praktiska samarbetet. Men också här har den parlamentariska diskussionen och den folkliga förankringen uteblivit.
–Flygövervakningen i Island har synts litet på insändarsidorna, men i praktiken har Finland bara väntat på Sveriges beslut och debatten har saknats.
Innan Nordiska ministerrådet bildades 1971 hade Norden-föreningarna i varje land och fackrörelsen en mycket större roll i samarbetet. De fick bland annat ge utlåtanden, säger Strang.
För att åstadkomma en samhällelig debatt behövs olika slags debattforum. Strang ser den svenska organisationen Folk och Försvar som ett gott exempel. Folk och Försvar ordnar debatter, seminarier, konferenser, studieresor och utbildning för olika målgrupper från skolelever till journalister.
I olika takt
Inom vissa områden skulle två eller tre länder kunna gå vidare med ett samarbete om inte konsensus uppnås. Strang tror inte att det skulle leda till splittring som i EU eftersom den nordiska gemenskapen är så stark.–Det nordiska samarbetet har en sådan egendomlig kraft att om tre eller fyra länder börja samarbeta så kan Danmark – för det är oftast Danmark – inte stanna utanför.
Strang föreslår också att Nordiska rådet blir en arena för debatten om vilka frågor de nordiska länderna ska driva gemensamt i EU, att partigrupperna i Nordiska rådet ska betonas i stället för de nationella delegationerna och att kontakterna på tjänstemannanivå förstärks.
NR-president vill formalisera
Nordiska rådets president, riksdagsledamoten Kimmo Sasi (Saml) anser också att det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet bör formaliseras. Han tycker att Strangs förslag om nordiska gemenskaper är mycket god.
–Vi ska ha samarbete på vissa områden med vissa strukturer så att nordiska tjänstemän och politiker möts kontinuerligt. Då får de en förståelse för vad vi kan göra tillsammans och hur man löst olika problem i olika nordiska länder, säger Sasi.
Strang föreslår att de nordiska länderna skapar gemenskaper bland annat för sin utrikespolitik, försvarspolitik, miljöfrågor, välfärdsfrågor, energisektor och forskning. En gemenskap skulle baseras på avtal mellan länderna och ledas av ett ministerråd som skulle kunna tillsätta arbetsgrupper för att lösa praktiska frågor. Nordiska rådet skulle bilda utskott för varje gemenskap.
Strang presenterar sina förslag i boken Nordiska gemenskaper – en vision för samarbetet, som Centrum för Norden-studier fick i uppdrag att göra inför Nordiska rådets 60-årsjubileum som firas i år. Boken presenterades på en paneldebatt i Helsingfors på måndagen.
Nordiska rådet inleder sin session i Helsingfors på tisdag.
http://hbl.fi/nyheter/2012-10-29/forskare-foreslar-nordiska-gemenskaper
Forskare föreslår "nordiska gemenskaper"
De nordiska länderna borde skapa gemenskaper för sina centrala samarbetsområden, föreslår forskaren Johan Strang på Centrum för Norden-studier vid Helsingfors universitet. Kimo Sasi anser att Strangs förslag är bra.
–Gemenskaperna skulle vara en slags mellanväg mellan nuläget och den svenska historikern Gunnar Wetterbergs förslag om en nordisk förbundsstat, säger Strang.
Han betecknar förslaget om en förbundsstat som orealistisk och gammalmodig.
Strang föreslår att de nordiska länderna skapar gemenskaper bland annat för sin utrikespolitik, försvarspolitik, miljöfrågor, välfärdsfrågor, energisektor och forskning. En gemenskap skulle baseras på avtal mellan länderna och ledas av ett ministerråd som skulle kunna tillsätta arbetsgrupper för att lösa praktiska frågor. Nordiska rådet skulle bilda utskott för varje gemenskap.
Strang presenterar sina förslag i boken Nordiska gemenskaper – en vision för samarbetet, som Centrum för Norden-studier fick i uppdrag att göra inför Nordiska rådets 60-årsjubileum som firas i år. Boken presenterades på en paneldebatt i Helsingfors på måndagen. Nordiska rådet inleder sin session i Helsingfors på tisdag.
Det nordiska samarbetet syns inte någonstans och engagerar inte någon. Därför vill forskaren Johan Strang ge Norden och samarbetet mer synlighet och folklig förankring. Han föreslår att de nordiska länderna bildar gemenskaper kring sina centrala samarbetsområden.
En nordisk gemenskap skulle vara en slags mellanväg mellan nuläget och förslaget på en nordisk förbundsstat, förklarar Strang som är forskare på Centrum för Norden-studier på Helsingfors universitet. Centret fick i uppdrag av Nordiska rådet att ta fram en framtidsvision för samarbetet inför rådets 60-årsjubileum som firas i år.
–Det skulle vara ett flexibelt och målinriktat ministersamarbete i kombination med en folklig förankring, säger Strang.
Försvarssamarbetet förebild
Han ser det nordiska försvarssamarbetet Nordefco som en förebild när det gäller det praktiska samarbetet. Men också här har den parlamentariska diskussionen och den folkliga förankringen uteblivit.
–Flygövervakningen i Island har synts litet på insändarsidorna, men i praktiken har Finland bara väntat på Sveriges beslut och debatten har saknats.
Innan Nordiska ministerrådet bildades 1971 hade Norden-föreningarna i varje land och fackrörelsen en mycket större roll i samarbetet. De fick bland annat ge utlåtanden, säger Strang.
För att åstadkomma en samhällelig debatt behövs olika slags debattforum. Strang ser den svenska organisationen Folk och Försvar som ett gott exempel. Folk och Försvar ordnar debatter, seminarier, konferenser, studieresor och utbildning för olika målgrupper från skolelever till journalister.
I olika takt
Inom vissa områden skulle två eller tre länder kunna gå vidare med ett samarbete om inte konsensus uppnås. Strang tror inte att det skulle leda till splittring som i EU eftersom den nordiska gemenskapen är så stark.–Det nordiska samarbetet har en sådan egendomlig kraft att om tre eller fyra länder börja samarbeta så kan Danmark – för det är oftast Danmark – inte stanna utanför.
Strang föreslår också att Nordiska rådet blir en arena för debatten om vilka frågor de nordiska länderna ska driva gemensamt i EU, att partigrupperna i Nordiska rådet ska betonas i stället för de nationella delegationerna och att kontakterna på tjänstemannanivå förstärks.
NR-president vill formalisera
Nordiska rådets president, riksdagsledamoten Kimmo Sasi (Saml) anser också att det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet bör formaliseras. Han tycker att Strangs förslag om nordiska gemenskaper är mycket god.
–Vi ska ha samarbete på vissa områden med vissa strukturer så att nordiska tjänstemän och politiker möts kontinuerligt. Då får de en förståelse för vad vi kan göra tillsammans och hur man löst olika problem i olika nordiska länder, säger Sasi.
Strang föreslår att de nordiska länderna skapar gemenskaper bland annat för sin utrikespolitik, försvarspolitik, miljöfrågor, välfärdsfrågor, energisektor och forskning. En gemenskap skulle baseras på avtal mellan länderna och ledas av ett ministerråd som skulle kunna tillsätta arbetsgrupper för att lösa praktiska frågor. Nordiska rådet skulle bilda utskott för varje gemenskap.
Strang presenterar sina förslag i boken Nordiska gemenskaper – en vision för samarbetet, som Centrum för Norden-studier fick i uppdrag att göra inför Nordiska rådets 60-årsjubileum som firas i år. Boken presenterades på en paneldebatt i Helsingfors på måndagen.
Nordiska rådet inleder sin session i Helsingfors på tisdag.
http://hbl.fi/nyheter/2012-10-29/forskare-foreslar-nordiska-gemenskaper
Vastaukset 6
Vanhimmat
Tämä ei tule onnistumaan siitä yksinkertaisesta syystä, että suomen kielellä, Pohjoismaiden toiseksi suurimmalla kielellä ei ole minkäänlaista asemaa tässä yhteisössä. Tästä syystä tämä projekti on jo syntyessään kuolemaan tuomittu.
Tanska tulee kyllä tosella sijalla, jaetulla kolmannella tulee norja ja suomi.
Mistä tiedät mikä on minkin kielen tarkka puhujien määrä että ovat jaetulla sijalla jopa? Sehän riippuu jo siitäkin tarkoitetaanko yksikielisesti äidinkielisiä puhujia, toisena kotikielenä puhujia tai niitä jotka käyttää kieltä asiointikielenä.
Siinä nyt ei ole mitään epäselvää etteikö norjan kieli ole selvästi suomea pienempi, ja se on vähän laskutavasta riippuva kumpi on puhutumpi kieli tanska vai suomi. Sillä esim. jos ruotsinpuhujien määrä laskettaisiin vain äidinkielenään sitä puhuvista, niin puhujien määrä putoaisi n. kymmenestä miljoonasta selvästi jonnekin alle yhdeksän miljoonan, vaikka teikäläiset otettaisiin laskuihin mukaan.
Norjaa puhuu virallisesti 4,8 miljoonaa norjalaista ja ehkä parisataa tuhatta muualla asuvaa. Suomea puhuu äidinkielenään 4,9 miljoonaa Suomessa asuvaa. Muista Suomen puolesta miljoonasta muunkielisistä vähintään 2/3 osa käyttää suomea joko koti- tai asiointikielenä (kuten ilmeisesti sinäkin). Ruotsissa asuu ehkä parisataa tuhatta jonkinasteista suomea puhuvaa. Päälle yhteensä vajaa satatuhatta Pohjoismaiden omiksi vähemmistöiksi luettavaa meän ja kveeninkielistä.
Tanskan ohi maailmanlaajuisesti voidaan jopa päästä, jos otetaan huomioon nämä Venäjän, Balttian maiden, muun euroopan, Pohjois-Amerikan ja Australian siirtolaiset.
Kukaan ei ole niin epäisänmaallinen kuin kiihkosveko. On käsittämätöntä,ett tuollaiset maansa ja kansan myyjät saavat huseerata vapaasti. Valtamediassa ei kuulu yhtäkään kriittistä sanaa!
Ei millään jaksais luea noin pitkiä tekstejä. Ei millään vois vähän tiivistää oleellisia asioita. Tää on nykyään niin helppoo copy-peistata pitkät pätkät. Mut please, vähän tiiviimpää, thanks.
Sitä paitsi siinähän on linkki. Siis tiivistäkää. Many thanks.