Begreppet uppfanns för bara ca hundra år sedan, sannolikt av rikssvenskar och av politiska skäl. Det fanns en bitterhet i Sverige över att den svenskspråkiga eliten omkring 1870 började frivilligt byta sitt språk till finska. Till och med de diplomatiska förbindelserna mellan länderna var i fara.
Jörn Donner intervjuades häromveckan hr i Sverige på SVT. Den första frågan löd: "Jörn, du som är finlandssvensk....". Jörn avbröt: "Jag är inte finlandssvensk"
Tystnad........
"Vad är du då?"
"Jag är en svenskspråkig finne."
Ja. Sanningen är den att svenskar är endast de som bor och är medborgare i Sverige. Det kan då rimligen inte bo några svenskar i Finland, som inte antingen varit födda i Sverige eller bott i Sverige och skaffat sig ett svenskt medborgarskap och därefter flyttat tillbaka.
Begreppet "finlandssvenskar" är ett helt konstlat begrepp.
Jörn Donner intervjuades häromveckan hr i Sverige på SVT. Den första frågan löd: "Jörn, du som är finlandssvensk....". Jörn avbröt: "Jag är inte finlandssvensk"
Tystnad........
"Vad är du då?"
"Jag är en svenskspråkig finne."
Ja. Sanningen är den att svenskar är endast de som bor och är medborgare i Sverige. Det kan då rimligen inte bo några svenskar i Finland, som inte antingen varit födda i Sverige eller bott i Sverige och skaffat sig ett svenskt medborgarskap och därefter flyttat tillbaka.
Begreppet "finlandssvenskar" är ett helt konstlat begrepp.
Vastaukset 3
Vanhimmat
Även om jag talar svenska helt flytande så kallar jag mig självklart för en svenskspråkig finne.
Har aldrig förstått varför man skulle insistera medborgare i Finland för "svenskar".
Heltokigt.
Jag kallar mig för svenskspråkig finländare.
Suomen laki jakaa kansakunnan kahteen ryhmän, suomenkieliset ja ruotsinkieliset. Tavoitteena on että kumpikin ryhmä voi elää omassa kieliympäristössään toisesta välittämättä. Sen vuoksi meillä on ruotsinkieliset koulut, opistot ja korkeakoulut, ruotsinkieliset järjestöt suomenkielisten rinnalla, ruotsinkieliset kuorot ja pelimanniyhtyeet. Ruotsinkieliset elävät virtuaalisessa svenskfinlandissa ja asioivat viranomaisten kanssa ruotsiksi, kuten laki mahdollistaa. On ruotsinkielisten asia huolehtia siitä, että svenskfinland pysyy toimivana - suomenkielisillä ei ole sinne asiaa.Ruotsinkielisillä on kuulemma oma kulttuurinsakin ja he kehottavat suomenkielisiä ottamaan siitä selvää. Ruotsinkielisestä kulttuurista huolehtii valtio samanlaisin perusen kuin suomenkielisestäkin, minkä lisäksi ruotsinkielisillä on omat säätiönsä ja rahastonsa tukemassa ja hieman määräilemässäkin suomenruotsalaisuutta
Segregaatioon liittyy omat riskinsä eikä tällainen kahtiajako ole paras mahdollinen ratkaisu. Ruotsinkielisiltä itseltäänkin menee sekaisin, edustavatko he kansalliskieltä vai vähemmistökieltä, ja millaisen aseman 5 %:n osuus tuo maassa, jossa suomenkielisiä on 90 % ja muita kieliö puhuvia toiset 5 %.