Men frågan är om paradoxen – ett tvåspråkigt land kräver enspråkiga lösningar – stjälper mer än den hjälper.
http://www.abounderrattelser.fi/blogg/nyhetsbloggen/tag/sprak/
http://www.abounderrattelser.fi/blogg/nyhetsbloggen/tag/sprak/
Dags att lägga ”den taxellska paradoxen” i malpåse
paradoxen
1289
0Äänestä
Muut lukivat myös
Odottaa vastausta
Näihin keskusteluihin ei ole vielä vastattu. Ole ensimmäinen.
Vastaukset 12
Vanhimmat
Förutom att det talas fler än ett språk i nästan alla länder i världen är också en stor del av människorna flerspråkiga. Som François Grosjean påpekar är det paradoxala här emellertid att antalet två- eller flerspråkiga individer förefaller vara större i officiellt enspråkiga länder än i officiellt tvåspråkiga länder. Exempelvis i Tanzania är uppskattningsvis 90 % av befolkningen två- eller flerspråkig. Däremot är bara ca 13 % av befolkningen tvåspråkig i det officiellt tvåspråkiga Kanada. Den här omständigheten har att göra med att den officiella tvåspråkigheten i de flesta fall inte primärt syftar till att stöda individernas tvåspråkighet utan till att garantera en möjlighet för två språkgrupper att använda var sitt språk inom en och samma nation. Den situation som vi har i Finland är just av den här typen.
Den finländska tvåspråkigheten kan karakteriseras som ett slags tvångsäktenskap mellan två enspråkigheter, där det som förenar de två språkgrupperna är just precis drömmen om enspråkighet. För dem som värnar om landets tvåspråkighet verkar det ytterst handla om minoritetens rätt att leva i svensk enspråkighet, medan motståndarna anser att enspråkigheten på majoritetsspråket räcker och att det är onödigt, förlegat eller dyrt att upprätthålla en liten minoritets språkliga rättigheter. De tvåspråkiga individerna ses av många som ett problem – deras språkliga repertoar är både för mycket och för lite. Tvåspråkiga verksamheter och sammanhang är ungefär lika oönskade, eller i varje fall är det sällan som någon värnar om sådana. Man efterlyser t.ex. i regel inga tvåspråkiga skolor, universitet, teveprogram, debatter, möten, teaterföreställningar, tidningar, böcker eller sällskapsspel. Och om man gör det, är det för det mesta fråga om kombinationen finska och engelska eller kombinationen svenska och engelska. Engelskan förefaller nämligen inte utgöra ett problem för någon av språkgrupperna.
I Svenskfinland – och i Finland generellt – har språkdebatten styrts av den enspråkighetsideologi som sammanfattas i den s.k. taxellska paradoxen, enligt vilken enspråkiga (=svenska) lösningar gynnar tvåspråkigheten (=den nationella), medan tvåspråkiga (=finsk-svenska) lösningar gynnar enspråkigheten (=den finska). Exempel på detta finns t.ex. i Svenska folkpartiets språkpolitiska linjedragningar där tvåspråkigheten på flera ställen lyfts fram som en rikedom och framgångsfaktor. Men det gäller att veta vad som åsyftas med tvåspråkighet här, för de konkreta åtgärder som föreslås för att gynna tvåspråkigheten kunde för någon med ett annat tvåspråkighetsbegrepp framstå som åtgärder som motarbetar tvåspråkigheten. Det handlar om sådant som att tvåspråkiga familjer ska registrera sina barn som svenskspråkiga och välja svensk skola för dem, att de svenska skolorna ska förbli enspråkigt svenska, att det bör förhindras att Nylands brigad blir tvåspråkig och att tvåspråkiga församlingar borde delas enligt språk i enspråkiga.
Isoissa kaupungeissa alkaa neljännes oppilaista olla maahanmuuttajataustaisia. Kaksikielisyys tarkoittaa todellisuudessa jotain ihan muuta kuin suomi-ruotsi-kaksikielisyyttä.
Yli neljäkymmentä vuotta on kaikki pakotettu opiskelemaan ruotsia - ja tulos on huono, järjettömän HUONO. Samaan aikaan englanti on ollut vapaaehtoinen - ja tulos on ollut hyvä, tosin voisi olla vieläkin parempi, koska englannin avulla saavutetaan sellaista globaalia läsnäoloa, jota tänä aikana tarvitaan.
Muutama vuosi ja meillä on toimivat puhekääntäjät pikkukielten välillä. Silloin voi ruotsinkielinen kulkea täällä käsitietokone mukanaan ja puhua siihen ruotsia ja kone kääntää suomeksi tai englanniksi tai saameksi tai viroksi...
Pakkoruotsia vaaditaan siksi, että sen avulla ruotsinkieliset voivat lypsää enemmän etuja itselleen ja lapsilleen: näennäistä kaksikielisyyttä vaativia virkoja, haluttua koulutusta matalammin pääsyrajoin, kulttuurille tukea muka koko kansan kulttuurina...
On se kummaa, kun Afrikan mustat (esim. urheilijat) puhuvat sujuvaa englantia ja lisäksi pari kolmea muuta paikalliskieltä sen päälle, vaikka eivät ole käyneet päivääkään koulua. Fennolta onnistuu vain vaivalloisesti käsittämätön "ralli-inklis", vaikka on niuhottanut ja päntännyt ylioppilaaksi asti. Ihmeellinen on maailma, tutkimattomat ovat fennon tiet!
Ja näin hur.ri kuvittelee että he osaavat parempaa englantia kuin suomenkieliset, mutta ylimielisyys on tavallista bättre folkin huo.rille.
Ja niin on todellisuus taas fenno kuvitelmaa ihmeellisempi.
Fenno-ääliö änkyttää "ralli-inklisiä" , josta pirukaan ei saa selvää. Ja samalla Afrikan musta mies puhuu viittä eri kieltä. Siitä fennon alamäki alkaa ( tai on jo alkanut!!)
Afrikkalaisilla voi olla lähisukua olevia kieli naapurikylässä, siellä kielitaito on käytännöllistä. Kun Afrikasta tulee meille perheitä ja lapsia, eivät he mitään kielineroja ole. Urheilija voi taas olla leireillään yhteydessä nimenomaan saman lipun alla urheileviin erikielisiin, jotka puhuvat yhdessä ja maailmalla englantia. Ihan hyvä niin.
Eurooppalaisittain suomalaisten kielitaito on ok, mutta ruotsin rajoittama. Eivät lapset muissa pohjoismaissa lue tuntimäärissä enemmän kieliä, mutta heillä ei olekaan pakkosuomea vaan he voivat valita kielensä vapaasti.
Mitä sen "savolaine" pitäisi sitten änkyttää? Suomenruotsia? Ei suomalaisilla ole mitään vikaa aivoissa joka estäisi vieraiden kielten oppimisen.
Svekkulia vain ärsyttää kun suomenkielinen ei mongerra ruotsia, jopa englannin puhuminen koetaan uhaksi!
Sairas asenne!
Emme ole teidän kieliorjia
Undervisningen i svenska - och finska - gäller den språkliga jämlikheten mellan två språkgrupper. Undervisning i båda inhemska språken ger individerna jämlika förutsättningar att leva och nå framgång i vårt land. RKP kämpar hårt för detta!
Takselska paradoksen kan slopas. Ei sillä enää tällä vuosituhannella mitään tee:)