Det är en klassisk maffiametod att skrämma folk till tystnad. Det sicilianska begreppet omertà står just för en påtvingad tystnad inför polisen, myndigheterna och massmedierna. Efter chockbeskeden om de anonyma hatbrotten mot kända finlandssvenskar är det hög tid att bryta tystnaden kring vår hemliga språkmaffia.
Polisen kan inte vara omedveten om vilka grupper som har initierat språkhetsen mot vårt svenska nationalspråk. När Finskhetsförbundet 2005 hetsade mot svenskan som ett ”tvång” utsattes Magnus Rögård för systematiska dödshot mot sin familj både i form av e-post, telefonsamtal och på nätverket Suomi24.fi. Polisen bad honom sluta kommentera språkfrågan så att hatbrotten upphörde varpå polisen bad honom dra tillbaka sin polisanmälan.
I oktober 2012 blev SFP-basen Carl Haglund mordhotad per e-post av en sannfinländare i Vasaregionen efter falska uppgifter om SFP:s valkampanj i Vasatidningen Pohjalainen. Ingen polisanmälan gjordes. Inte ens en anmälan till Opinionsnämnden för massmedier om hatbrottet som Pohjalainen utlöste.
Kanske tystnaden kan brytas när den finska rikstidningen Helsingin Sanomat publicerat en hel sida på svenska om mord- och bombhoten mot finlandssvenska enskilda och organisationer, parallellt med den finska texten. Glasnost, öppenhet, är ett bra motgift mot språkmaffian!
Tidningen tar på ledarplats avstånd från ett anonymt hot med kravet att den nya chefredaktören måste ändra på tidningens linje och hårt motsätta sig det svenska språket. Tidningen gör klart att yttre påtryckningar är lönlösa. ”Finland bör även framledes vara ett tvåspråkigt land där ingen ska behöva vara rädd på grund av sitt modersmål.”
Man får hoppas att tidningen också följer upp sin egen nyhet för något år sen där en majoritet av de finska föräldrarna krävde ansenligt bättre undervisning i svenska i de finska skolorna.
– Hatbrotten mot en minoritet i fråga om språk, religion eller kultur kan vara ett katastrofrecept, varnar juristen Fernand de Varennes. Han anlitas av bland anant Unesco och FN som den ledande experten på språk, minoriteter och mänskliga rättigheter. Hans bok om detta från 1996 är den mest kompletta kartläggningen som gjorts i ämnet.
– Statsmaktens vägran att visa välvilja gentemot minoritetsspråkets företrädare är det största hotet mot ett minoritetsspråk, säger han.
Vid ett besök i Åbo i februari varnade han för att tvåspråkiga skolor försvagar svenskan om inte de finskspråkiga bryter sin språkliga isolering gentemot svenskan.
Samma avvisande nonchalans har skapat ett akut problem också för den levande samiskan i norra Finland. Okunnigt och arrogant blir det när HS (6.3) rubricerar ”Taxells förföljelsemani” och torpederar Christoffer Taxells så kallade paradox till försvar för minoritetsspråken. Suvi Turtiainen påstår att det inte finns några säkra forskningsresultat som stöder Taxell trots att hans tankeställare är helt i linje med de Varennes varningar.
Det är uppenbart att den anonyma språkmaffian redan länge har lyckats med sin språkhets mot dem som talar svenska. Jag har berörts starkt av att ha träffat finländare bosatta på helfinska orter som överraskat med att tala en rik och levande svenska. Det är sverigefinnar som efter många arbetsår i Sverige har återvänt till Finland och tvingats tiga på svenska! Det oresonliga svenskhatet har tvingat 200 000 återvändande finnar att stympa sin livserfarenhet och sin identitet för att slippa höra gliringarna om att vara fosterlandsförrädare!
Ansvaret för den perverst stympade synen på den finländska nationaliteten ligger naturligtvis tungt på våra skolmyndigheter som har underminerat både historie- och språkkunskaperna i landet. Den fennomanska mytbildningen om den svenska kolonialmakttidens förtryckande språkpolitik är en ren förfalskning.
Fennomanerna bör tvärtom tacka kung Gustav Vasa som på 1500-talet lät införa det finska skriftspråket som en hörnsten i sitt arbete för att modernisera Sverige-Finland. Bibeltexterna skulle finnas på folkets språk och översattes till svenska 1526 och 1541 och samtidigt av Mikael Agricola till finska så att han kunde trycka dem i Gamla stan i Stockholm 1543 och 1548.
Skräckscenariot är i stället vad en rysk-ortodox överhöghet skulle ha inneburit för svenskan och finskan i Finland.
Ett folk som tiger om sina övergrepp och förfalskar sin historia har ingen framtid.
Polisen kan inte vara omedveten om vilka grupper som har initierat språkhetsen mot vårt svenska nationalspråk. När Finskhetsförbundet 2005 hetsade mot svenskan som ett ”tvång” utsattes Magnus Rögård för systematiska dödshot mot sin familj både i form av e-post, telefonsamtal och på nätverket Suomi24.fi. Polisen bad honom sluta kommentera språkfrågan så att hatbrotten upphörde varpå polisen bad honom dra tillbaka sin polisanmälan.
I oktober 2012 blev SFP-basen Carl Haglund mordhotad per e-post av en sannfinländare i Vasaregionen efter falska uppgifter om SFP:s valkampanj i Vasatidningen Pohjalainen. Ingen polisanmälan gjordes. Inte ens en anmälan till Opinionsnämnden för massmedier om hatbrottet som Pohjalainen utlöste.
Kanske tystnaden kan brytas när den finska rikstidningen Helsingin Sanomat publicerat en hel sida på svenska om mord- och bombhoten mot finlandssvenska enskilda och organisationer, parallellt med den finska texten. Glasnost, öppenhet, är ett bra motgift mot språkmaffian!
Tidningen tar på ledarplats avstånd från ett anonymt hot med kravet att den nya chefredaktören måste ändra på tidningens linje och hårt motsätta sig det svenska språket. Tidningen gör klart att yttre påtryckningar är lönlösa. ”Finland bör även framledes vara ett tvåspråkigt land där ingen ska behöva vara rädd på grund av sitt modersmål.”
Man får hoppas att tidningen också följer upp sin egen nyhet för något år sen där en majoritet av de finska föräldrarna krävde ansenligt bättre undervisning i svenska i de finska skolorna.
– Hatbrotten mot en minoritet i fråga om språk, religion eller kultur kan vara ett katastrofrecept, varnar juristen Fernand de Varennes. Han anlitas av bland anant Unesco och FN som den ledande experten på språk, minoriteter och mänskliga rättigheter. Hans bok om detta från 1996 är den mest kompletta kartläggningen som gjorts i ämnet.
– Statsmaktens vägran att visa välvilja gentemot minoritetsspråkets företrädare är det största hotet mot ett minoritetsspråk, säger han.
Vid ett besök i Åbo i februari varnade han för att tvåspråkiga skolor försvagar svenskan om inte de finskspråkiga bryter sin språkliga isolering gentemot svenskan.
Samma avvisande nonchalans har skapat ett akut problem också för den levande samiskan i norra Finland. Okunnigt och arrogant blir det när HS (6.3) rubricerar ”Taxells förföljelsemani” och torpederar Christoffer Taxells så kallade paradox till försvar för minoritetsspråken. Suvi Turtiainen påstår att det inte finns några säkra forskningsresultat som stöder Taxell trots att hans tankeställare är helt i linje med de Varennes varningar.
Det är uppenbart att den anonyma språkmaffian redan länge har lyckats med sin språkhets mot dem som talar svenska. Jag har berörts starkt av att ha träffat finländare bosatta på helfinska orter som överraskat med att tala en rik och levande svenska. Det är sverigefinnar som efter många arbetsår i Sverige har återvänt till Finland och tvingats tiga på svenska! Det oresonliga svenskhatet har tvingat 200 000 återvändande finnar att stympa sin livserfarenhet och sin identitet för att slippa höra gliringarna om att vara fosterlandsförrädare!
Ansvaret för den perverst stympade synen på den finländska nationaliteten ligger naturligtvis tungt på våra skolmyndigheter som har underminerat både historie- och språkkunskaperna i landet. Den fennomanska mytbildningen om den svenska kolonialmakttidens förtryckande språkpolitik är en ren förfalskning.
Fennomanerna bör tvärtom tacka kung Gustav Vasa som på 1500-talet lät införa det finska skriftspråket som en hörnsten i sitt arbete för att modernisera Sverige-Finland. Bibeltexterna skulle finnas på folkets språk och översattes till svenska 1526 och 1541 och samtidigt av Mikael Agricola till finska så att han kunde trycka dem i Gamla stan i Stockholm 1543 och 1548.
Skräckscenariot är i stället vad en rysk-ortodox överhöghet skulle ha inneburit för svenskan och finskan i Finland.
Ett folk som tiger om sina övergrepp och förfalskar sin historia har ingen framtid.
Vastaukset 11
Vanhimmat
Ruotsin eriarvoistava maahanmuuttopolitiikka tuo ikävänä seurauksena myös valtaväestöstä oikeasti joitakin uhkauksia. Niin on myös sama tilanne Suomen eriarvoistavan kielipolitiikan kanssa. Suoi ei ole siis poikkeus.
"Ett folk som tiger om sina övergrepp och förfalskar sin historia har ingen framtid.
"
Valitettavasti Suomen tilanne ei näytä tällä hetkellä kovin valoisalta, sillä tuo pitää hyvin paikkansa kansakunnan nimeltä SUOMALAISET osalta.
Se, että näkee suomalaiset "pelottavana uhkana", on minulle suomalaisena jotain niin vierasta kuin vaan voi olla, ei mitenkään ymmärrettävissä. Mutta RKP:n toimet todellakin viittaavat siihen, että nöyrät suomalaiset sellaisena nähdään.
Också den här debatten besöks av språkrasister,ibland får man läsa riktigt motbjudande inlägg om den svenskspråkiga befolkningen i Finland.
Visst blir svenskspråkiga ofta verbalt anfallna "på gatan " när man talar sitt modersmål.
Onkohan ruotsinlaivojen terminaaleissa paljonkin suomalaisia uhkailemassa ruotsalaisia turisteja? Uhataanko englannin kielen puhujia?
Äläpä kuule yritä tätä vanhaa pakkoruotsin kriitikoiden hiljentämis-propagandaa enää. Suomalaisista 74% vastustaa pakkoruotsia.
Koska 74% suomalaisista vastustaa pakkoruotsia, on sen tuputus lopetettava mitä pikimmin.
Ändå är det att gå till överdrift med hot och skymfande mot svenskspråkiga människor.
Man bör nog vara försiktig var och när man använder svenska,beror mycket orten där man bor förstås.Dessutom är det bra att varna sina barn,det finns "sjuka ""språkfanatiker som inte ens låter barnen vara ifred.
Kas kummaa kun tuollaisista tapauksista kuulee ainoastaan tällaisilla trollisivustoilla.
Media ja ruotsia puhuvat ystävät eivät mainitse moisesta mitään.
Olisiko paikallinen ilmiö?
Missä kaupungissa tuollaista tapahtuu?
Jos maailman turvallisimmassa maassa täytyy pelätä jotain, kannattaisiko silloin miettiä, voisiko omalta osaltaan tehdä jotain eriarvoistavalle politiikalle? Kuten Ruotsissa maahanmuuttopolitiikan kanssa.
I Helsingfors tex.inte får man man offentligt tala om sådant,det är tabu.Ändå har folk berättat både på HBL och svenska yle vad de blivit utsatta för.Jag har själv råkat ut för påhopp på tåget mellan Åbo och Helsingfors.En medelålders "gentleman " ansåg att jag inte får tala svenska med mitt barn.
"ihmettelijä " anser kanske att svenskspråkiga finländare inte får använda sitt modersmål offentligt,så man inte irriterar "herrefolket ?
Jag har åtminstonealdrig hört "tvärtom ".att någon finskspråkig blir anfallen för att den talar finska.