Suuret maat missä englantia osataan suhteellisen heikosti kuten Kina, Ranska, Saksa, Venäjä.
Ja suomi senkun lisää ruotsin kielen opetusta ja ihannointia autuuksitekevänä kielenä. Ruotsissahan osataan englantia liki pitäen parhaiten kaikista Euroopan maista.
"Alongside the importance of English as a business language, it is other languages that provide the competitive edge. This partly reflects the im- portance of cultural understanding in international business transactions, but it is also the result of trying to engage with markets where there is very little English spoken. China, France, Germany and Russia are re- ported as especially challenging markets for businesses which cannot communicate in local languages."
Ja suomi senkun lisää ruotsin kielen opetusta ja ihannointia autuuksitekevänä kielenä. Ruotsissahan osataan englantia liki pitäen parhaiten kaikista Euroopan maista.
"Alongside the importance of English as a business language, it is other languages that provide the competitive edge. This partly reflects the im- portance of cultural understanding in international business transactions, but it is also the result of trying to engage with markets where there is very little English spoken. China, France, Germany and Russia are re- ported as especially challenging markets for businesses which cannot communicate in local languages."
Vastaukset 7
Vanhimmat
Minusta KAIKKEIN pahin asia pakkoruotsituksessa ja koko kielisysteemissämme on sen MAANPETOKSELLINEN luonne!
Jokainen fiksu ja rehellinen tietää, että kielisysteemimme hyödyttää vain Ruotsia ja Suomea se haittaa.
Kuvaa hyvin svekokratiamme luonnetta, kun tätä ilmiselvää FAKTAA ei tuoda missään julkisesti esiin!
Eipä tietenkään kun valtaeliitti mukaan lukien lehdistö tukee 100% keinotekoista suomen kaksikielisyyttä.
Kun kaksikielisyys illuusio romahtaa alkaa muutos parempaan suomeen.
DEBATT Vi behöver akademisk kompetens i fler språk än engelska, spanska och japanska om vi vill att Sverige ska finnas med på den globala marknaden. Det skriver Gunhild Vidén, professor i latin.
Världens språk dör ut i en fart som skulle medföra massiva räddningsinsatser om det handlade om djur. I Sverige består döden i att språk försvinner ur utbildningssystemen, på alla nivåer. Vid Göteborgs universitet fortsätter problematiken med språkutbildningar. Denna gång gäller det ryska och de klassiska språken.
Skälen är kvantitativa och ekonomiska: för få studerande ger för låg ersättning, för få går vidare från grund- till högre nivåer. Liknande ekonomiska problem finns i gymnasierna.
Samtidigt som globalisering är modeord utbildar vi för den anglosaxiska delen av globen, eller i bästa fall för kontakter med ett fåtal högutbildade världen över. Näringslivet lider brist på språkkompetens (men är inte beredd att betala för den), företag förlorar stora belopp på bristande språkkunskaper. I Göteborgs stads upphandling av spårvagnar från italienska Ansaldobreda hade språklig kompetens kunna förhindra många misstag. Dessa kostar nu göteborgarna både pengar och funktionalitet.
Ei näytä ruotsalaiset pärjäävän ruotsinkielellä tai englanninkielellä edes euroopassa!
Så bra vi har tvångsvenskan I Finland!
EU-undersökning från 2012 visar att svenska ungdomar ligger i topp vad gäller kunskaper i engelska jämfört med 14 andra europeiska länder. Svenskarna har länge varit kända för sina goda kunskaper i engelska och detta är inte ett förhållande som ändrats till det sämre.
Däremot står det sämre till med andra främmande språk som talas i vår närhet. Svenskt Näringsliv rapporterar i samarbete med Lärarnas Riksförbund (2011) att 42 procent av medelstora företag ställer krav på ett tredje språk för anställning. Medelstora företag anser att tyska är viktigast, medan storföretag svarar spanska. 43 procent av företagare med affärsmässiga kunskaper i andra språk än svenska gör internationella affärer, medan motsvarande andel för företagare utan sådana språkkunskaper är sju procent (Företagarna september 2010).
Trots det har antalet elever som väljer ytterligare ett främmande språk minskat. 20 procent av befolkningen har annat modersmål än svenska, men den kompetensen tas inte tillvara. Detta trots att ”svenska företag som anställer utlandsfödda ökar sin export” enligt Magnus Lodefalk vid Handelshögskolan i Örebro (SvD Näringsliv den 16 juni).
Javisst,
Pitäähän ruotsalaisille etumatka antaa kun eivät juurikaan opiskele toista vierasta kieltä.
Noh, eihän suomalaisetkaan opiskele juurikaan kolmatta vierasta kieltä.
Ja Ankdamille tiedoksi poikkeuksia löytyy ruotsistakin jotka hallitsee hyvin viittä tai kahdeksaa kieltä!
Osuvasti sanottu