""" .... för Sverige
TYSKA. Språklig kompetens är avgörande för samarbete mellan länder. Dags att agera.
Tyskland är Sveriges i särklass viktigaste ekonomiska partner. Men bland politiker och i svenskt näringsliv är tyskakunskaperna en bristvara. Det är ett allvarligt handikapp som direkt går att översätta i ekonomiska förlustsiffror. Det är därför hög tid att vidta åtgärder, skriver bland andra Kaj Fölster, journalist och debattör.
Varför värderas språkkunskaper så lågt i Sverige? Varför avspeglar sig inte näringslivets och kulturlivets behov i elevers språkval? Beror det på att våra politiker har markerat att det räcker med engelska för att kunna konkurrera internationellt?
Klar bristvara
I svenskt näringsliv är tyskan en klar bristvara. Runt 900 tyska företag är verksamma i Sverige och cirka 1300 svenska företag är etablerade i Tyskland. När mindre företag söker sig utanför de nordiska länderna är Tyskland första prioritet. Tysk-svenska handelskammaren rapporterar återkommande att det tyska språket är efterfrågat på alla nivåer. Kunskaper i tyska ger oss alltså handels-, forsknings- och arbetsmarknadsfördelar både på nationell och på individuell nivå.""""
TYSKA. Språklig kompetens är avgörande för samarbete mellan länder. Dags att agera.
Tyskland är Sveriges i särklass viktigaste ekonomiska partner. Men bland politiker och i svenskt näringsliv är tyskakunskaperna en bristvara. Det är ett allvarligt handikapp som direkt går att översätta i ekonomiska förlustsiffror. Det är därför hög tid att vidta åtgärder, skriver bland andra Kaj Fölster, journalist och debattör.
Varför värderas språkkunskaper så lågt i Sverige? Varför avspeglar sig inte näringslivets och kulturlivets behov i elevers språkval? Beror det på att våra politiker har markerat att det räcker med engelska för att kunna konkurrera internationellt?
Klar bristvara
I svenskt näringsliv är tyskan en klar bristvara. Runt 900 tyska företag är verksamma i Sverige och cirka 1300 svenska företag är etablerade i Tyskland. När mindre företag söker sig utanför de nordiska länderna är Tyskland första prioritet. Tysk-svenska handelskammaren rapporterar återkommande att det tyska språket är efterfrågat på alla nivåer. Kunskaper i tyska ger oss alltså handels-, forsknings- och arbetsmarknadsfördelar både på nationell och på individuell nivå.""""
Vastaukset 4
Vanhimmat
"""I ett flertal artiklar har vi de senaste åren kunnat läsa om behovet av språk, i synnerhet tyska, på svenska företag.
Tyskans kris i svenska skolan kan bli näringslivets kris (Affärstidningen 2011-09-22).
Svenska företag går miste om affärsmöjligheter om de inte har folk som kan språket (SvD, Näringsliv, 2012-10-08).
Språklig kompetens är avgörande för samarbete mellan länder och en framgångsrik internationell affärsverksamhet. Som The Economist skrev 2014-03-11:
Det är inte svårt att komma på skolämnen som är mindre lönsamma ekonomiskt än främmande språk. Sverige klarar sig inte utan arbetskraft med goda språkkunskaper och det borde även våra politiker inse."""
""FOLKTINGETIN KANNANOTTO
Koska Suomessa on kaksi kansalliskieltä, on luonnollista, että molempien kielten perustaito sisältyy peruskoulun ja toisen asteen opetussuunnitelmaan. Tämän vuoksi Folktinget esittää, että suomen ja ruotsin pakollinen opetus on säilytettävä. Oikeus omaan kieleen on perusoikeus samalla tavalla kuin esimerkiksi oikeus sosiaaliturvaan ja siksi on tärkeää, että maassamme on riittävät kielelliset voimavarat. Kummankin kansalliskielen taito on nähtävä sijoituksena, ei kustannuksena kansakunnalle.""
""" Amk-ruotsin opettajuus ja amk-ruotsin opiskelijat
Julkaisun ensimmäisessä teemassa kirjoitetaan ruotsin opettajuuden haasteista ja verkostoitumisesta sekä opetuskokeiluiden merkityksestä uuden opettajuuden syntymisessä.
Ruotsin opettamisen haasteisiin liittyvä teema on ajankohtainen. Verkko- ja verkosto-osaaminen, kansainvälisyys, palveluosaaminen ja yhteiskunnan muutokset kuormittavat opettajia henkisesti. Lisähaaste syntyy opiskelijoiden asenteista ruotsin opiskelua kohtaan. Lena Segler-Heikkilä Centria-ammattikorkeakoulusta kirjoittaa raportissaan amk-ruotsinopettajan henkisestä jaksamisesta ja opiskelijoiden asenteista.
Segler-Heikkilä laati sähköisen kyselyn ammattikorkeakoulun opiskelijoille ja amk-ruotsin opettajille. Kyselyssä kartoitettiin minkälaisissa työskentelyolosuhteissa ruotsin opettajat työskentelevät ja minkälaisessa ilmapiirissä ruotsin opettaja aloittaa kurssinsa. Opiskelijoille suunnattuun kyselyyn vastasi 1118 opiskelijaa, jotka edustivat 39:ää koulutusohjelmaa. Amk-ruotsin opettajille suunnattuun kyselyyn vastasi 32 opettajaa 12:sta ammattikorkeakoulusta.
Opiskelijoiden asenteista kertoo se, että vastahakoisuutta ruotsin opiskelua vastaan oli tuntenut 766 opiskelijaa. Vastahakoisuus ilmeni suullisena kritiikkinä ja valituksena ruotsin kielen tarpeettomuudesta Suomessa. Opiskelijoiden vastahakoisuus näkyi myös poissaoloina, tehtävien tekemättä jättämisenä ja levottomuutena oppitunneilla. Opettajakyselyistä ilmeni, että 47 % kyselyyn vastanneista piti ruotsia muita opetusaineita haasteellisempana ja henkisesti raskaampana opettaa. 56 % vastanneista oli sitä mieltä, että ruotsin opetus on erittäin mukavaa tai ei ollenkaan henkisesti raskaampaa kuin muutkaan opetusaineet. 80 % opettajista ilmoitti arvostavansa kurssipalautetta erittäin paljon.
Segler-Heikkilän hankeraportin perusteella ruotsin opettajan on työssä jaksaakseen oltava henkisesti vahva persoona. Haasteellisuuden tiedetään myös lisäävän työmotivaatiota, joten nyt olisikin löydettävä keinoja työn pitämiseksi sopivan haasteellisena. Opettajan jaksamista auttaa suotuisa ilmapiiri, jonka luomiseen kaikki oppilaitosorganisaatioon kuuluvat osallistuvat. Tukea suotuisan ilmapiirin luomiseen voi saada työterveyshuollosta ja oppilaitoksen johdolta.
Ruotsin integrointi muihin aineisiin ja verkostoituminen opettajien ja oppilaitosten välillä saattaa muokata asenteita ruotsia kohtaan. Olisiko ruotsin opiskelua koskevaa keskustelua hyvä suunnata positiivisempaan suuntaan, jottei jatkuvasti esillä oleva debatti lisäisi negatiivisuutta ruotsia kohtaan?"""
http://www.kieliverkosto.fi/article/ammattikorkeakoulujen-ruotsin-opetuksen-haasteista/