Hittills anförda argument för att lära sig svenska i vårt land biter inte längre.
Det räcker inte att hänvisa till nationalspråk, grundlagen, nyttosvenska, nordiskt samarbete .
Det behövs en helt ny språkundervisning, framför allt i de båda inhemska.
Barn lär sig utan svårighet båda språken om mamma konsekvent talar svenska och pappa konsekvent finska.
Ingen grammatik ! Inget snack om subjekt, predikat, ackusativ 1, ackusativ 2. Talspråket bara kommer.
På samma sätt kan man lära barnen redan med början i dagis. En barndagvårdare talar konsekvent svenska, en konsekvent finska med barnen, oberoende om dagiset är svenskt eller finskt.
Då lär sig finska barn flytande svenska, svenska barn flytande finska.
Det bästa är att barnen i tidigt skede får självförtroende nog att våga tala det andra språket.
Undervisningen i svenska på finskt håll tycks vara urusel. Många har inte ens lärt sig förstå de mest enkla ord, än mindre själv uttala hela meningar.
Har man så dåliga kunskaper vågar man heller inte använda språket. Man direkt skäms för att använda det och känner i stället djup avsky mot språket och språkgruppen.
Här har alla svenskivrare och -försvarare ett argument att lyfta fram och driva igenom i undervisningen. Här har SFP sakpolitik i stället för uttjänta klyschor att ta till som argument.
Alla politiker, gärna med undervisningsministern i spetsen, som vill se en stark, levande tvåspråkighet i vårt land kan driva fram en naturligare språkundervisning.
Detsamma gäller i båda riktningarna – på samma sätt kan svenskspråkiga på ett naturligare sätt lära sig att tala och umgås på finska.
Grammatiken kan man lära ut senare, då folk är tillräckligt intresserade av att det finns regler som styr språket.
Hemspråket har vi lärt oss utan grammatik – på samma sätt kan vi också lära oss ett eller flera främmande språk. Förutsatt att viljan finns och man kan svälja den grammatikaliska stoltheten.
Det räcker inte att hänvisa till nationalspråk, grundlagen, nyttosvenska, nordiskt samarbete .
Det behövs en helt ny språkundervisning, framför allt i de båda inhemska.
Barn lär sig utan svårighet båda språken om mamma konsekvent talar svenska och pappa konsekvent finska.
Ingen grammatik ! Inget snack om subjekt, predikat, ackusativ 1, ackusativ 2. Talspråket bara kommer.
På samma sätt kan man lära barnen redan med början i dagis. En barndagvårdare talar konsekvent svenska, en konsekvent finska med barnen, oberoende om dagiset är svenskt eller finskt.
Då lär sig finska barn flytande svenska, svenska barn flytande finska.
Det bästa är att barnen i tidigt skede får självförtroende nog att våga tala det andra språket.
Undervisningen i svenska på finskt håll tycks vara urusel. Många har inte ens lärt sig förstå de mest enkla ord, än mindre själv uttala hela meningar.
Har man så dåliga kunskaper vågar man heller inte använda språket. Man direkt skäms för att använda det och känner i stället djup avsky mot språket och språkgruppen.
Här har alla svenskivrare och -försvarare ett argument att lyfta fram och driva igenom i undervisningen. Här har SFP sakpolitik i stället för uttjänta klyschor att ta till som argument.
Alla politiker, gärna med undervisningsministern i spetsen, som vill se en stark, levande tvåspråkighet i vårt land kan driva fram en naturligare språkundervisning.
Detsamma gäller i båda riktningarna – på samma sätt kan svenskspråkiga på ett naturligare sätt lära sig att tala och umgås på finska.
Grammatiken kan man lära ut senare, då folk är tillräckligt intresserade av att det finns regler som styr språket.
Hemspråket har vi lärt oss utan grammatik – på samma sätt kan vi också lära oss ett eller flera främmande språk. Förutsatt att viljan finns och man kan svälja den grammatikaliska stoltheten.
Vastaukset 13
Vanhimmat
Instämmer!
Alla finskspråkiga måste lära sig Svenskan, motivaationen ju problemet!
Folktinget, Magma, SFP och svenska fonder hoppas börjar marknadsföra positivt om svenskan!
Instämmer!
Folktinget poängterar att man borde utveckla och stärka undervisningen i svenska inom vissa branscher inom yrkesutbildningen på andra och tredje stadiet, för att på det viset garantera alla likvärdiga möjligheter senare i studielivet och i arbetslivet i Finland samt med tanke på den nordiska arbetsmarknaden, där efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor.
" Finlandssvenskan är hotad och jag är mån om att värna om dess ställning. Ett enkelt sätt att stärka svenskan och ge den synlighet är att aktivt konsumera finlandssvensk kultur och välja finlandssvenska alternativ i media. "
Aloittaja taisi luvata jonkin uuden argumentin pakkoruotsin perusteeksi, kun nationalspråk, grundlagen, nyttosvenska, nordiskt samarbete on osoitettu pätemättömiksi pakon perusteina - mikä se uusi argumentti siis oli?
Ota nyt selvää ÅU lehden viisastelioiden ajatuksista.
Suoraan sieltä syvältä.. Siis ankkalammikosta:)
No, eipä tullut uusia argumentteja, mutta plussaa on se, että aikaisemmat argumentit myönnettiin pätemättömiksi.
Miksi ruotsin kielellä ylipäätään pitää olla järkyttävän ylidimensioitu erityisasema,
kun 95 % kansasta puhuu äidinkielenään muuta kieltä kuin ruotsia.. ??
Siis suomenkielisille täysin tarpeettomalle ruotsille keksitään uusia argumentteja? Voihan vttu.
Finland har ett visst problem med svenskan, men det är snarast ett administrativt och imagemässigt problem. En komponent i problemet är SFP och den taxellska paradoxen, som blivit en sanning som huggits i sten.
Ei ruotsi ole ongelma vaan pakkoruotsi. Pakkoruotsi haittaa opiskelua, se syö muiden vieraiden kielten osaamista (aivan kuten Ahvenanmaalla pakkosuomi söi muiden kielten osaamista ja siksi se poistettiin) ja se myös haittaa maahanmuuttajataustaisten nuorten kielitaidon kehitystä ja keskittymistä heille tärkeisiin asioihin.
Virkamies ruotsi, ylimitotettu kieli byrokratia kyll vaatis säätö josta alkaa tulee säästöjään ja tehokkuuden lisääntymistä suomen maahan.
Totta ettei ruotsin kieli ole ongelma päinvastoin rikkaus ja todettakoon vielä niin toki ruotsinkieliset tulee saada palvelut ruotsinkielellä selkeesti kaksikielisissä kunnissa.
Kyllä pakkoruotsi pois virkapakkoineen ja kielitaitovaatimuksineen. Ruotsinkielisillä seuduilla riittää ruotsinkielisiä palvelemaan omiaan, muualla riittää joitakin ruotsinkielisiä rakenteita ja mahdollisuus tulkkeihin tai puhelinpalveluihin.
Alle viiden prosentin vähemmistö ei voi vaatia koko maata leikkimään kaksikielisyyttä. Tämä on normaali monikielistyvä maa, jossa on harvinaisen vahva pääkieli, suomi, 90%.
Otsikossa luvattiin uusia argumentteja - missä ne ovat?