http://www.dn.se/ekonomi/bankekonom-flyktingarna-har-valdigt-stor-potential/
"Bankekonom: Flyktingarna har väldigt stor potential
Strunta i nedskärningar och låna till allt, är rådet från Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson. Det kommer sedan Migrationsverket sagt att det behövs 29 miljarder till för att täcka flyktingkostnaderna nästa år. Isaksson ser stor potential hos flyktingarna.
– Det är ett ypperligt läge att finansiera det här med att låna pengar. Räntan på en tvåårig statsobligation är –0,4 procent och femårsräntan är nästan noll och det här är väl en investering för framtiden om något, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
Regeringen flaggade, kort efter Migrationsverkets besked, för att kostnadsökningen kommer att innebära ett högre budgetunderskott, neddragningar och ökad statlig upplåning.
Jesper Hansson, prognoschef på Konjunkturinstitutet (KI), räknar med att det för 2016–2017 kommer göras avräkningar mot biståndet för att täcka delar av kostnadsökningen. Men en stor del av de totalt 77 miljarderna som antas behövas på tre år tror han kommer finansieras med ökad statsskuld.
– Ett år med kanske 20 miljarder tillfälligt högre migrationsutgifter, det kan vi ta med ökad statsskuld. Det handlar ju bara om en halv procent av BNP, så det är inget som hotar trovärdigheten för svenska statsfinanser, säger han om 2016.
Men för 2017, när migrationskostnaderna beräknas öka med kanske 41 miljarder, kan det bli nödvändigt att börja skruva upp skattetrycket något, tror han. Annars riskeras långsiktiga budgetmål.
– Om inte regeringen höjer skatten kommer ju kommunerna att behöva göra det, för att inte behöva skära ner rejält i sin service.
Den kortsiktiga effekten av att staten ökar upplåningen för att betala migrationskostnader väntas bli positiv för svensk BNP.
– Det ger ju också en kraftig tillväxtstimulans, det som händer nu. Enligt de här prognoserna är det mycket ekonomisk aktivitet framöver som kommer ske kring det här, med ökad konsumtion och ökat bostadsbyggande, säger Isaksson.
På längre sikt, om 10–15 år, räknar Hansson dessutom med att tillräckligt många av migranterna har fått jobb så att de inte längre belastar statsbudgeten
– Det finns en väldigt stor potential. Det kan bli allt från riktigt bra till ingen större skillnad. Det beror ju väldigt mycket på hur väl vi lyckas integrera dem på arbetsmarknaden.
Joakim Goksör/TT"
"Bankekonom: Flyktingarna har väldigt stor potential
Strunta i nedskärningar och låna till allt, är rådet från Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson. Det kommer sedan Migrationsverket sagt att det behövs 29 miljarder till för att täcka flyktingkostnaderna nästa år. Isaksson ser stor potential hos flyktingarna.
– Det är ett ypperligt läge att finansiera det här med att låna pengar. Räntan på en tvåårig statsobligation är –0,4 procent och femårsräntan är nästan noll och det här är väl en investering för framtiden om något, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
Regeringen flaggade, kort efter Migrationsverkets besked, för att kostnadsökningen kommer att innebära ett högre budgetunderskott, neddragningar och ökad statlig upplåning.
Jesper Hansson, prognoschef på Konjunkturinstitutet (KI), räknar med att det för 2016–2017 kommer göras avräkningar mot biståndet för att täcka delar av kostnadsökningen. Men en stor del av de totalt 77 miljarderna som antas behövas på tre år tror han kommer finansieras med ökad statsskuld.
– Ett år med kanske 20 miljarder tillfälligt högre migrationsutgifter, det kan vi ta med ökad statsskuld. Det handlar ju bara om en halv procent av BNP, så det är inget som hotar trovärdigheten för svenska statsfinanser, säger han om 2016.
Men för 2017, när migrationskostnaderna beräknas öka med kanske 41 miljarder, kan det bli nödvändigt att börja skruva upp skattetrycket något, tror han. Annars riskeras långsiktiga budgetmål.
– Om inte regeringen höjer skatten kommer ju kommunerna att behöva göra det, för att inte behöva skära ner rejält i sin service.
Den kortsiktiga effekten av att staten ökar upplåningen för att betala migrationskostnader väntas bli positiv för svensk BNP.
– Det ger ju också en kraftig tillväxtstimulans, det som händer nu. Enligt de här prognoserna är det mycket ekonomisk aktivitet framöver som kommer ske kring det här, med ökad konsumtion och ökat bostadsbyggande, säger Isaksson.
På längre sikt, om 10–15 år, räknar Hansson dessutom med att tillräckligt många av migranterna har fått jobb så att de inte längre belastar statsbudgeten
– Det finns en väldigt stor potential. Det kan bli allt från riktigt bra till ingen större skillnad. Det beror ju väldigt mycket på hur väl vi lyckas integrera dem på arbetsmarknaden.
Joakim Goksör/TT"
Vastaukset
Vanhimmat
Ei vielä vastauksia
Aloittaja odottaa vastauksia. Kerro oma näkemyksesi ensimmäisenä.