Svenska Yle:
"Finlandssvenska skolbarn saknar kontakt med invandrare
De svenskspråkiga eleverna i huvudstadsregionen är kraftigt isolerade från barn med invandrarbakgrund. Bara drygt en procent av eleverna i de svenskspråkiga skolorna har invandrarbakgrund.
Andelen barn med invandrarbakgrund varierar stort mellan olika områden i huvudstadsregionen och i hela Finland. Men i huvudstadsregionen finns en extremt stor skillnad mellan de svenskspråkiga och de finskspråkiga skolorna.
Till exempel i Helsingfors är andelen skolelever med ett annat modersmål än finska eller svenska över 19 procent i de finska skolorna. I Esbo är andelen över 15 procent. Men tittar man på de svenskspråkiga skolorna är andelen bara 1,4 procent, både i Helsingfors och Esbo.
Tittar man på de svenskspråkiga skolorna är andelen bara 1,4 procent.
Yle Huvudstadsregionen har fått siffrorna på andelen barn med invandrarbakgrund i skolorna från städernas utbildningsverk. Ett samtal till några skolor bekräftar siffrorna: det är svårt att alls hitta en svenskspråkig skola som har fler än en handfull elever med invandrarbakgrund.
Esboelever tog själva kontakt med flyktingförläggning
Agneta Torsell är rektor för Lagstads skola som ligger mitt i en av Esbos mest invandrartäta stadsdelar, Esbo centrum. Men skolan har bara tre elever med ett annat modersmål än svenska eller finska, och de tre har kommit via Sverige och kan svenska.
- Jag ser det här som en rikedom för den finska sidan och en väldigt dålig sak för oss, säger Torsell. Vi kommer inte alls i kontakt med andra kulturer och elever med en varierande bakgrund.
Agneta Torsell är rektor i Lagstads skola. Hon är orolig för att de svenskspråkiga eleverna är så isolerade från det som trots allt är verkligheten i det finländska samhället. Bild: YLE / Marianne Sundholm
Eleverna i Lagstads skola i Esbo har själva aktiverat sig och tagit kontakt med två flyktingförläggningar i närheten. Alexandra von Sybel, Jessica Backman och Niclas Vanhanen är med bland de elever som ordnar träffar med 27 unga asylsökande ett par gånger i månaden.
Lagstadseleverna har tittat på film, idrottat och lagat mat tillsammans med unga asylsökande från bland annat Irak, Afghanistan och Somalia.
- Det är så många som tror att de är annorlunda på något sätt, men de är helt vanliga, helt som vi, säger eleverna.
De svenska skolorna är vita fläckar
Svenskspråkiga tjänstemän och politiker har de senaste veckorna talat varmt för att underlätta integreringen på svenska. Städerna utreder som bäst möjligheterna och resurserna, och uppger sig vara oroliga för snedvridningen.
Vi försöker ta del av mångkulturell verksamhet men själva eleverna saknas i våra skolor.
- Samhället förändras och vi måste se över också våra skolors verksamhet och framtid. Vi försöker ta del av mångkulturell verksamhet men själva eleverna saknas i våra skolor, det är ett faktum. Vi hoppas att vi ska kunna ta emot mångkulturalismen i våra skolor nu när trycket ökar, säger Niclas Grönholm, svensk linjedirektör vid utbildningsverket i Helsingfors och syftar på det aktuella flyktingläget.
Lagstads skola i Esbo
Bara drygt en procent av eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Esbo har invandrarbakgrund, jämfört med 15 procent i de finskspråkiga. Bild: YLE / Marianne Sundholm
I Esbo säger Barbro Högström, direktör för svenska bildningstjänster, att segregeringen är något man bekymrat sig för redan tidigare.
- Det är något som vi har diskuterat mycket, också före det här: den globala vardagen i de finska skolorna och den inte så globala vardagen i de svenska. Vi har diskuterat med de finska kollegerna för att se hur vi kan samarbeta så att integreringen blir vårt gemensamma jobb.
De svenska skolorna blir som vita fläckar.
Också i Kyrkslätt är skillnaden mellan de finska och de svenska skolorna stor när det gäller andelen barn med ett främmande språk som modersmål.
- De svenska skolorna blir som vita fläckar, säger Mikael Flemmich, chef för svensk dagvård och utbildning.
Enligt Flemmich samarbetar Kyrkslätt med städerna i huvudstadsregionen för att komma till en lösning.
Också Grankulla jobbar för att öka möjligheterna för svensk integrering. I Grankullaskolorna är andelen barn med ett främmande språk som modersmål 17 procent på den finska sidan, och noll på den svenska, berättar bildningsdirektör Heidi Backman.
Agneta Torsell säger att invandrare som integreras på svenska förstås har den utmaningen att de i huvudstadsregionen måste lära sig också finska, alltså två ny
"Finlandssvenska skolbarn saknar kontakt med invandrare
De svenskspråkiga eleverna i huvudstadsregionen är kraftigt isolerade från barn med invandrarbakgrund. Bara drygt en procent av eleverna i de svenskspråkiga skolorna har invandrarbakgrund.
Andelen barn med invandrarbakgrund varierar stort mellan olika områden i huvudstadsregionen och i hela Finland. Men i huvudstadsregionen finns en extremt stor skillnad mellan de svenskspråkiga och de finskspråkiga skolorna.
Till exempel i Helsingfors är andelen skolelever med ett annat modersmål än finska eller svenska över 19 procent i de finska skolorna. I Esbo är andelen över 15 procent. Men tittar man på de svenskspråkiga skolorna är andelen bara 1,4 procent, både i Helsingfors och Esbo.
Tittar man på de svenskspråkiga skolorna är andelen bara 1,4 procent.
Yle Huvudstadsregionen har fått siffrorna på andelen barn med invandrarbakgrund i skolorna från städernas utbildningsverk. Ett samtal till några skolor bekräftar siffrorna: det är svårt att alls hitta en svenskspråkig skola som har fler än en handfull elever med invandrarbakgrund.
Esboelever tog själva kontakt med flyktingförläggning
Agneta Torsell är rektor för Lagstads skola som ligger mitt i en av Esbos mest invandrartäta stadsdelar, Esbo centrum. Men skolan har bara tre elever med ett annat modersmål än svenska eller finska, och de tre har kommit via Sverige och kan svenska.
- Jag ser det här som en rikedom för den finska sidan och en väldigt dålig sak för oss, säger Torsell. Vi kommer inte alls i kontakt med andra kulturer och elever med en varierande bakgrund.
Agneta Torsell är rektor i Lagstads skola. Hon är orolig för att de svenskspråkiga eleverna är så isolerade från det som trots allt är verkligheten i det finländska samhället. Bild: YLE / Marianne Sundholm
Eleverna i Lagstads skola i Esbo har själva aktiverat sig och tagit kontakt med två flyktingförläggningar i närheten. Alexandra von Sybel, Jessica Backman och Niclas Vanhanen är med bland de elever som ordnar träffar med 27 unga asylsökande ett par gånger i månaden.
Lagstadseleverna har tittat på film, idrottat och lagat mat tillsammans med unga asylsökande från bland annat Irak, Afghanistan och Somalia.
- Det är så många som tror att de är annorlunda på något sätt, men de är helt vanliga, helt som vi, säger eleverna.
De svenska skolorna är vita fläckar
Svenskspråkiga tjänstemän och politiker har de senaste veckorna talat varmt för att underlätta integreringen på svenska. Städerna utreder som bäst möjligheterna och resurserna, och uppger sig vara oroliga för snedvridningen.
Vi försöker ta del av mångkulturell verksamhet men själva eleverna saknas i våra skolor.
- Samhället förändras och vi måste se över också våra skolors verksamhet och framtid. Vi försöker ta del av mångkulturell verksamhet men själva eleverna saknas i våra skolor, det är ett faktum. Vi hoppas att vi ska kunna ta emot mångkulturalismen i våra skolor nu när trycket ökar, säger Niclas Grönholm, svensk linjedirektör vid utbildningsverket i Helsingfors och syftar på det aktuella flyktingläget.
Lagstads skola i Esbo
Bara drygt en procent av eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Esbo har invandrarbakgrund, jämfört med 15 procent i de finskspråkiga. Bild: YLE / Marianne Sundholm
I Esbo säger Barbro Högström, direktör för svenska bildningstjänster, att segregeringen är något man bekymrat sig för redan tidigare.
- Det är något som vi har diskuterat mycket, också före det här: den globala vardagen i de finska skolorna och den inte så globala vardagen i de svenska. Vi har diskuterat med de finska kollegerna för att se hur vi kan samarbeta så att integreringen blir vårt gemensamma jobb.
De svenska skolorna blir som vita fläckar.
Också i Kyrkslätt är skillnaden mellan de finska och de svenska skolorna stor när det gäller andelen barn med ett främmande språk som modersmål.
- De svenska skolorna blir som vita fläckar, säger Mikael Flemmich, chef för svensk dagvård och utbildning.
Enligt Flemmich samarbetar Kyrkslätt med städerna i huvudstadsregionen för att komma till en lösning.
Också Grankulla jobbar för att öka möjligheterna för svensk integrering. I Grankullaskolorna är andelen barn med ett främmande språk som modersmål 17 procent på den finska sidan, och noll på den svenska, berättar bildningsdirektör Heidi Backman.
Agneta Torsell säger att invandrare som integreras på svenska förstås har den utmaningen att de i huvudstadsregionen måste lära sig också finska, alltså två ny
Vastaukset 3
Vanhimmat
Eli Yle kertoo, että suomenruotsalaiset lapset eivät ole missään kontaktissa maahanmuuttajiin, koska heitä ei laiteta ruotsinkielisiin kouluihin.
Ruotsinkieliset lapset ovat vahvasti eristettyjä lapsista joilla on maahanmuuttotausta. Vain n. prosentti ruotsinkielisten koulujen oppilaista on maahanmuuttotaustaisia. (Usein Ruotsista muuttaneita, oma huomautus)
Pääkaupunkiseudulla on äärimmäisen suuri ero ruotsinkielisten ja suomenkielisten koulujen välillä.
Esim. Helsingissä suomenkielisissä kouluissa on n. 19 %:lla oppilaalla muu äidinkieli kuin suomi. Espoossa 15 % suomenkielisten koulujen oppilasta on maahanmuuttotauistaisia. Mutta kun katsotaan ruotsinkielisiä kouluja Helsingissä ja Espoossa, on niissä vain 1,4 % oppilasta maahanmuuttotaustaisia.
Pääkaupunkiseudulla on vaikea löytää ruotsinkielistä koulua, jossa olisi enmmän kuin kourallinen mamuoppilaita.
Ruotsinkieliset koulut ovat kuin valkoisia pisteitä kartalla.
Ruotsinkieliset virkamiehet ja poliitikot ovat viime viikkoina puhuneet lämpimästi että pitää helpottaa integroimista ruotsiksi. Ollaan huolissaan vinoutumasta.
"Yritämme ottaa osaa monikulttuuriseen yhteiskuntaan, mutta meidän ruotsinkielisissä kouluissamme ei ole mamuja."
Yhteiskunta muuttuu ja on katsottava tulevaa, sanoo Niclas Grönholm, ruotsinkielinen linjajohtaja Helsingin opetusvirastossa, viitaten ajankohtaiseen maahanmuuttotilanteeseen.
Ruotsinkielisen Lagstadin koulussa Espoossa vain yksi prosentti (1%)on mamutaustaisia, verrattuna suomenkielisten 15 %: iin.
Espoossa sanoo Barbro Högström, ruotsinkielisen koulupalvelun johtaja, että segregaatiosta ollaan kyllä oltu huolissaan jo aikaisemminkin.
- Olemme keskustelleet siitä, että suomenkielisissä kouluissa on arki globaalia, meillä ei ole. Olemme keskustelleet suomenkielisten kolleegojen kanssa niin että integroinnista tulisi meidän yhteinen tehtävämme.
Valkoisia läikkiä myös Kirkkonummella on, eli ero ruotsinkielisten ja suomenkielisten koulujen välillä on suuri, mitä tulee mamuoppilaisiin, sanoo Mikael Flemmich,ruotsinkielisen päivähoidon ja koulun johtaja.
Flemmichin mukaan pääkaupunkiseudun kanssa haetaan ratkaisua ongelmaan.
Myös Kauniainen rehkii lisätäkseen mahdollisuuksia ruotsinkieliseen integrointiin mamuille. Kauniaisissa on suomenkielisissä kouluissa 17 % mamutaustaisia, ruotsinkielisissä kouluissa pyöreä nolla. Ei yhtään mamukoululaista ruotsinkielisissä kouluissa, kertoo koulutusjohtaja Heidi Backman.
Rkp haluaa toki matuja maahan, mutta heitä ei saa laittaa "omiin" kouluihin.
Rkp-poliitikoilta pitäisi nyt heti kysyä, miksi ruotsinkieliset lapset päiväkodeissaan ja koululaiset kouluissaan pidetään tämän rikkauden ja glopalisaation ulkopuolella.
Olis hyvä kuulla RKP:n perusteet tämänlaiselle käytännölle toiminnalle kun sieltä löytyy ne suurimmat maahanmuutto myönteiset toiminnat ja lausunnotkin jo ihan ex oikeusministeri Anna-Maja Henriksson, maahanmuuttoministeri Astrid Thorsin aikana tehtiin tätä ja ex pääministeri Lipposen (SDP) joka kovasti puolusti ruotsinkielistä ja maahanmuuttoa mutta ei kuitenkaan otettu mamuja "rikastuttamaan" ruotsinkielisiin kouluihin?
Tätähän suorastaan eriarvoistavaa mamu koulupolitiikkaa tehdään tietoisesti suomenkielisissäkin kouluissa:
http://yle.fi/uutiset/maahanmuuttajien_lapset_keskittyvat_harvoihin_kouluihin__katso_koulusi_tilanne/8494270
että tuskin nämä Sipilän, Stubbin, Soinin, Orpon lapsetkaan käyvät näitä mamujen "rikastuttamia" kouluja missä opetuksen tasokin on omaa luokkaansa ja kun ne kaikki resurssitkin menee näiden häiriköiden mukana pitämiseen ja ne pätevimmätkin opettajat ei mene näihin kouluihin vaan nämä edellä mainittujen lapset käyvät elitistisissä kouluissa.
Otetaan pieni esim. Vantaalta missä ei ole ainuttakkaan elitistäkoulua kun vieraskielisen väestön määrä on kasvanut 2000-luvun aikana yli nelinkertaiseksi ja osuus väestöstä on noussut 14,4 prosenttiin vuonna 2015.
http://www.vantaa.fi/hallinto_ja_talous/tietoa_vantaasta/tilastot_ja_tutkimukset/vaesto_ja_ennuste
"Vantaa on jo pitkään menettänyt eniten väestöään kehyskuntiin, etenkin pohjoisille naapureille Tuusulalle, Nurmijärvelle ja Keravalle." kun se ns. Vantaankin maksava veronmaksaja ei saa edes vastinetta rahoilleen niin muuttaa viereisiin kuntiin.