Ihmissuhteet poikki

Miksi Totuutta pitää puolustaa valehtelemalla?

Otin Ruotsin entisten todistajain foorumilta hjalpkallan.se asiaa koskevan lainauksen:

Vakttornets behandling av uteslutna
Den nuvarande synen på de uteslutna utvecklades av president Nathan Knorr under 1950-talet.
I en behandling av frågan i Vakttornet för den 1 juni 1953 påminns läsaren om att i det forntida Israel blev en ogärningsman avrättad genom stening. Artikeln fortsätter:

“Eftersom vår handlingsfrihet är begränsad av lagarna inom de världsliga nationer där vi bor och också av Guds lagar genom Jesus Kristus, kan vi vidtaga åtgärder mot avfällingar endast i viss utsträckning.” (Sid. 262)

Själva andan i artikeln tycks gå ut på att en utesluten inte har rätt att leva. I artikeln behandlas i synnerhet förhållandet mellan barn och föräldrar. En skrämmande syn uppdagas här:

“Genom den uteslutne familjemedlemmen kommer Satans inflytande att göra sig gällande för att förmå andra familjemedlemmar, som är i sanningen, att förena sig med den uteslutne i hans handlingssätt”. (Sid. 263)

Därför uppmanas föräldrar att fylla de materiella behoven (mat, husrum och kläder) – “men vad det beträffar att ge något utöver detta och att ha andlig gemenskap med en sådan person … kan den som är trogen absolut inte inlåta sig på!” Barnen uppmanas ofta att döpa sig i de tidiga tonåren. Hur kommer det att gå för ett barn på 14-15 år som skall avskäras från sina föräldrar när det gäller förtroligt umgänge?

Har Sällskapet Vakttornets syn på uteslutna ändrats sedan 1953? Inte nämnvärt. I Vakttornet för den 15 april 1988 sägs det ifråga om umgänge med släktingar, som inte tillhör samma hushåll:

“Men situationen blir annorlunda, om den uteslutne eller den som själv har tagit avstånd från församlingsgemenskapen är en släkting som bor utanför den omedelbara familjekretsen eller utanför hemmet. Då kanske man kan undvika nästan all kontakt med den släktingen.” (Sid. 28)

I artikeln berättas också en erfarenhet som hålls fram som ett föredöme för Vittnena:

“Att fullständigt klippa av allt vårt umgänge med [min uteslutna syster] Margaret prövade vår lojalitet mot Jehovas anordning. Det gav vår familj tillfälle att visa att vi verkligen trodde att Jehovas väg är den bästa.” (Sid. 26)

Vi känner också till fall bland Jehovas Vittnen där barn till uteslutna föräldrar som velat döpa sig har blivit uppmanade av de äldste att flytta hemifrån innan de kunde anses kvalificerade för dopet. Barnet kommer då att bo utanför hemmet och skall då, som tidskriften Vakttornet säger, ” … undvika nästan all kontakt med släktingen”.

Det som är mest skrämmande, när man går igenom Vakttornets artiklar om uteslutningar, är den totala bristen på medömkan med dem som drabbas av uteslutningen: Inte en rad, som visar någon förståelse av den oerhört traumatiska upplevelse det är att bli totalt avskuren från allt tidigare umgänge. Inte en paragraf i Vakttornets litteratur, som visar någon empati med personer som kommer in i en svår livskris.

Eli karttamismenettelyn kehitti lahkopomo Knorr 1950 -luvulla.
"Muinais-Israelissa kivitettiin pahantekijät, mutta nykylainsainsäädäntömme ja Jeesuksen lait ei sitä mahdollista, voimme ryhtyä luopioita vastaan vain tiettyihin toimiin. VAnhempia kehotetaan perustarpeiden täyttämiseen, asunto, ruoka ja vaatteet, mutta ei enempään eikä henkiseen kanssakäymiseen pidä ruveta.
VArtiotorni 15.4.1988 sanoo että kanssakäyminen on mahdollista poistaa melkein kokonaan, jos erossa oleva on eri taloudessa.