är det för att man vet att allt som kommer fram där är sant ?Men man det vågar man inte erkänna ?Mycket enklare att påstå att de här människorna som ställt upp med namn och foton ljuger .
Varför så starka reaktioner på Expressens artikel
ynkligtsägerjag
22110
2Äänestä
Muut lukivat myös
Odottaa vastausta
Näihin keskusteluihin ei ole vielä vastattu. Ole ensimmäinen.
Vastaukset 22
Vanhimmat
Det finns finskspråkiga människor som vågar ställa upp.men de blir då också skymfade och svartmålade så man förstår att det fordras sisu.
De är föestås tvångsförsvenskade och betalda med stiftelsepengar.
Ehdotamme, että asiaan puututaan heti. Ruotsin kielisille pitää varata alueet, missä ruotsia saa puhua. Aivan kuten terveydelle vaaralliselle tupakoinnille on tehty. Ruotsin puhuminen vaarantaa koululaisen mielenterveyden.
Kaksikielisten perheiden lapset suojellaan pistämällä suomen kieliseen kouluun.
Ruotsin kielisiä lapsia lähetetään turvaan Ruotsiin, kuin sotalapset..
Helsinki ja muut vaara-alueet merkitään free swedish kyltein!
Ruotsin kielisille uhatuille koululaisille omat raitiovaunut.
Bettina Sågbom siirretään turvaan Ahvenanmaalle.
Fennot isolaatin kautta ryssiin ja Suomi niminen Euroopan sairas vanhus viimein nousuun.
Vahvat reaktiot johtuvat siitä, että Suomen kansalle ei suomalainen media ole kertonut totuutta ruotsinkielisiin kohdistuvasta väkivallasta. Vai eivätkö ruotsinkieliset uskalla Suomessa ottaa esille mediassa heihin kohdistuvaa väkivaltaa ja sen takia Suomen media ei kerro asiasta. Koska media ei tiedä turpiinannoista mitään. Vasta Ruotsiin muuttaessaan uskaltavat ruotsinkieliset kertoa suomalaisten väkivallasta "suomenruotsalaisia" kohtaan.
Det är mycket möjligt om man inte vill att ens familj skall bli utsatt för telefon och annan terror.
Kyllä nähdäkseni näin laajalle levinnyt väkivalta ruotsinkielisiä kohtaan pitäisi näkyä myös mediassa ja poliisien tilastoissa. Muutenhan voisi luulla että Ruotsiin muuttaneet ruotsinkieliset keksivät juttuja omasta päästään?
Jag vågar påstå att de flesta svenskspråkiga råkat ut för någon form av mobbning för språkets skull
,men fördet mesta ids man inte bry sig om det bara är verbalt.
Klart att ord sårar med det blir inga blåmärken utom nu i själen.
Vid fysiskt våld däremot borde man alltid anmäla.
Sedan beror det nog mycket på var man bor också.
Finsk media bryr sig inte om den svenskspråkiga befolkningens problem.Både Svenska yle och HBL har skrivit om mobbningen av svenskspråkiga,men det har inte noterats.
Finsk media tiger,det som man inte talar om ,det finns inte.
HBL informerar sanningen:
"Överdrivet hot och hat"
https://www.hbl.fi/artikel/overdrivet-hot-och-hat/
Det är Andelins åsikt,han är alltid så lagom i sina artiklar.För den delen är han fullständigt tvåspråkig,karl och journalist ,han får säkert tala svenska ifred om han vill.
expressen skriver sanningen! HBL borde stöda expressens åsikt och inte ha egen åsikt i denna hat retoriken tycker jag!
Uffes kommentar i Uusisuomi. Instämmer!
""En tiedä mistä Expressen on näitä "tietoja" saanut. Minulla on äidinkieli ruotsi ja myöskin käytän sitä päivittäin. Ainakaan minä en tunne minkäänlaista turvattomuutta Suomen suomenkielisten puolelta. Eikä minua Persutkaan pelota. Päinvastoin sanoisin että tänäpäivänä suvaitaan paremmin ruotsinkielisiä kun ennen. Taisi olla viimeksi joskus 70 luvulla kun kerran sain kuulla että Suomessa puhutaan Suomea. Toki somessa ja joskus muuallakin kuulee olevansa rantaruottalainen ym. mutta ainakaan minä en menetä yöunia sen takia."
Överdrivet hot och hat i Expressen.. så konstaterades också en timme sen i Femmans Eftersnack-program. En Elli där sade att, det är kiva ändå att svenskarna skriver nånting fr. oss finlandsvenskarna.
För att någon Uffe ALDRIG har råkat ut för påhopp då är är det inte möjligt att någon annan gjort det heller.
Endast offeret för mobbningen vet hur det känns.
Vahvat+reaktiot+johtuu+siitä,+kun+tällä+sivulla+pyörii+niitä+häiriköitä,+jotka+uhkailevat+avoimesti+tai+peitellen,+se+koira+älähtää,+johon+kalikka+kalahtaa.
Eivät ole.
Ihminen joka hermostuu siitä (uhkailee tms), jos joku puhuu toista kieltä... Ei ole ihan terve. Älä aina etsi syytä omiin ongelmiisi toisista, vilkaisu peiliin silloin tällöin kannattaa.
Koulukiusattu nuori herkästi tulee agressiiviseksi. Pistämällä syytön nuori jälki-istunnon tapaiseen rangaistukseen pakkoruotsin tunnille tulee agressiiviseksi. Me kutsumme ruotsin kielisiä likkoja tolloiksi.
Aina tulee sanomista, kun heitä tapaa. Sen verran vit....aa.
Om det är sant, så är det början till ett frihetskrig som befriar oss från ett 850 år långt lidande på grund av främmande makts ockupation av Suomiland!
Sveriges Radio
Sisuradio
Finnblicken
Expressens artikel om det växande hatet mot svensktalande i Finland får kritik.
Expressen publicerade tidigare i veckan en artikel om hur hatet mot svenskspråkiga i Finland växer. Artikeln kritiseras av finlandssvensk professor i kommunikation för att vara överdriven.
Det växande hatet mot svensktalande i Finland, så lyder rubriken på den artikel som Expressen publicerade (23.8.2016). Med dessa svensktalande i Finland hänvisar författarna till den språkliga minoriteten i Finland, nämligen finlandssvenskarna.
Det är klart att artikel som sådan är överdriven. Man kan inte tala om att det finns ett regelrätt hot mot svenskan i Finland.
Tom Moring, professor i kommunikation vid social- och kommunalhögskolan i Helsingfors
Artikeln är skriven av samma personer som har gjort studien, de tre studerandena Hampus Furubacke, Max Richnau och Aron Söderström vid Enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet.
– En i vår grupp hade haft kontakt med finlandssvenska studenter när han pluggade i Uppsala och de hade berättat att det fanns den här problematiken. Så vi bestämde oss för att undersöka det närmare. Vi gjorde en enkät där vi frågade hur personerna upplevde att de blev bemötta som svenskspråkiga, säger Hampus Furubacke.
Enkäten skickades runt till universitet och svenskspråkiga skolor i Finland. 412 personer svarade på enkäten.
När vi träffar finlandssvenskar i Helsingfors som inte talar svenska på tunnelbanan för att de är rädda, då tycker vi att det är ett problem. Jag tycker att det här är en bra publicering.
Hampus Furubacke, journaliststuderande
De tre journaliststuderande kom till resultatet att 295 av de 412 som svarade på enkäten någon gång känt sig hotade. De som någon gång blivit hotade fysiskt eller verbalt var 244 av 412.
De tre studerandena åkte också till Finland för att träffa finlandssvenskar.
Menar du att alla ni träffade i Finland hade den här uppfattningen?
– Min bedömning är att de flesta svenskspråkiga är medvetna om den här problematiken. Sen blir ju inte alla utsatta kanske. Och det skiljer sig förmodligen på var i Finland man befinner sig geografiskt.
De som svarade på enkäten, var befann de sig i landet?
– Största mängden av svaren kom från skolor i Helsingfors och Åbo.
Hur många skolor som faktiskt deltog i studien kan Hampus Furubacke inte svara på.
”Inget regelrätt hot mot finlandssvenskar”
Expressens nyhet väckte reaktioner bland många finlandssvenskar på sociala medier och i kommentarsfält. Ämnet är helt tydligt känsligt. Det finns de som håller med om påståendet som Expressen framför medan andra inte alls kan känna igen sig.
Enligt Tom Moring, professor i kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors kan man inte tala om ett regelrätt hot mot finlandssvenskarna.
– Det är klart att artikel som sådan är överdriven. Man kan inte tala om att det finns ett regelrätt hot mot svenskan i Finland. Och den här typen av mobbning på språklig bas har förekommit genom hela historien.
Kan man tala om ett växande hat?
– Det är ett växande hat i en liten hatisk population. Hatföreteelser är alltid allvarliga, men det är fortfarande ett hat som sker på marginalen.
Den finlandssvenska dagstidningen Hufvudstadsbladet tog även upp denna problematik i tidningens ledare (25.8.2016). Skribenten menar att man måste se bortom rubriker och språknyanser. ”Språkhat upplever vi väl ändå inte”, skriver Jan Erik Andelin i Hufvudstadsbladets ledare.
Jan Erik Andelin vill ändå inte förringa problemet. Utan ser resultatet i undersökningen som läs- och tänkvärt.
Att börja slå i larmklockor och säga att finlandssvenskarna är en utsatt grupp när man ser hur andra grupper i världen är utsatta, det är helt klart överdrivet.
Tom Moring, professor i kommunikation
Vetenskapliga brister
Författarna medger i artikeln att undersökningen inte är vetenskaplig.
Professor Tom Moring håller med om att det finns mycket som inte är vetenskapligt hållbart.
– De fenomen som intervjuerna pekar på är till viss del intressanta, men några slutsatser kan man inte dra av undersökningen.
Tom Moring lyfter upp äldre forskning som visat att två tredjedelar av finländarna snarare förhåller sig positiva till det svenska språket, även om de inte engagerar sig i språket desto mer.
Hampus Furubacke håller ändå fast vid de slutsatser han och hans studiekamrater gjorde i artikeln.
Det blev inte lite väl mycket sensationsjournalistik kring det här?
– Visst kan man diskutera om kvällspress och rubriksättning.