Ulkomaalaistaustaiset huomattavasti aktiivisempia!

Användandet av lögnen inom islam
I samband med firandet av terrororganisationen Fatahs 47-årsdag förnekade Jerusalems mufti
Muhammed Hussein att islams skrifter förkunnar att judar skall dödas. Det kan därför vara på
sin plats att redovisa hur lögnen används som en metod inom islam.
Som den enda bland världen religioner, har islam inte bara en allomfattande licens för mord
men också en långtgående licens för att ljuga och placerar sig därmed utanför gruppen av de
andra stora religionerna som alltid strävar efter frid, ärlighet och respekt.
Enligt islam är lögn en synd (haram). Muslimska lärda lär att muslimer i allmänhet bör vara
sanningsenlig mot varandra. Observera, mot andra muslimer, såvida inte syftet med att ljuga
är att "släta över skillnaderna." Det finns två former för att ljuga inför icke-muslimer - taqiyya
och kitman.
Taqiyya betyder försiktighet, rädsla eller förklädnad. Under taqiyya är det tillåtet att ljuga tills
takbjälkarna böjs. Al Ghazzali (1059-1111) som var en av de mest framstående teologer inom
islam, har sammanfattat befallningarna om taqiyya så här: ”Vetande detta, att ljuga i sig inte
är fel. Om en lögn är det enda sättet för ett bra resultat, då är det tillåtet. Därför måste vi ljuga
om sanningen leder till ett oacceptabelt resultat”.
I Sura 3:54 finner muslimerna också gudomlig tillåtelse för bedrägeriets konst. Där står
skrivet: ”Och de (otrogna) smidde ränker och planerade ett stort bedrägeri, och även Allah
planerade, och Allah är den bäste bedragaren.” Här är islam oöverträffad bland de övriga
världsreligionerna. Muslimernas gud är den enda gud som är hyllad som en bedragare,
lögnare och skurk.
Taqiyya genomsyrar nästan alla verksamheter och kontakter mellan muslimer och otrogna.
Vid behov tillåter den dämpandet av praktiskt taget alla religiösa krav, inklusive ett totalt
förnekande av tron när man fruktar för hot eller tvång, både i ett icke-muslimskt samhälle och
i ett muslimskt. Detta filmklipp är mycket klargörande Taqiyya - Lying for Islam.
Kitman är närbesläktad med taqiyya, men snarare än ett regelrätt döljande, består den i att
berätta bara en del av sanningen med "mentalt förbehåll" som motiverar utelämnandet av
resten, vilket innebär modifieringar, halvsanningar m m, d v s allt utom en ren lögn. Ett
exempel på kitman är när en muslim hävdar att Jihad egentligen betyder "en andlig kamp"
men misslyckas med att tillägga att denna definition är en ny uppfinning inom islam (lite mer
än hundra år gammal) och på så sätt vilseleder genom att hålla tillbaka den sanna och
våldsamma betydelsen av jihad.
Lögnerna är alltså tillåtna under vissa omständigheter och kan användas när det gäller att
vilseleda och förvirra fienden (icke-muslimer) så att de inte anar oråd, att gynna islams
utbredning, när det gäller att undvika skada för en muslims välbefinnande och sannolikt också
för andra muslimer, hot mot religionen eller när muslimen befinner sig i ett underläge. Alltså,
bland annat att ljuga om Koranens innehåll. Mer om taqiyya finns i Understanding Taqiyya
och Twelve Tactics of Taqiyya om om taqiyya och kitman i Taqiyya and kitman.

Några andra verser som talar om lögnen:
Surah 3:28: Låt inte de rättrogna ta förnekare av sanningen som vänner istället för rättrogna,
och vem som än gör detta skär av banden till Gud - om inte ert syfte är att med detta skydda er
mot ett hot. Men Gud uppmanar er att inte ta lätt på Hans varningar; Gud är målet för er färd.
Bukhari vol 3:857 s.533: Den som skapar fred mellan folken genom att dikta upp bra
information eller som säger bra saker, är ingen lögnare.
Bukhari vol 4:267 och 269: Mohammed sade, ”Krig är falskhet”.
Tafsir Ibn Kathir, vol 2:141: ”Såvida du inte känner ett verkligt hot från dem” betyder, utom
för de troende som på vissa ställen eller vid vissa tidpunkter fruktar för sin säkerhet från de
otrogna. I dessa fall, är det tillåtet för troende att visa vänskap till det yttre gentemot de
otrogna, men aldrig innerst inne …. Vi ler dem rätt i ansiktet men i våra hjärtan så förbannar
vi dem.”
Med tanke på ovanstående är det nästan omöjligt att veta om en muslim talar sanning,
använder sig av halvsanningar eller rena lögner. Det enda sättet för att avgöra detta är att
ställa uttalandena i bredd med de muslimska skrifterna. Tyvärr är detta både tidsödande och
svårt för gemene man. I en saga om Pippi Långstrump yttrar Pippi: "- Ja, nu ljuger jag. Det är
för sorgligt, men jag ska säga dig, att i Egypten där ljuger de hela dagarna. De ljuger och
ljuger ända tills solen går ner"! Detta mer än 60 år gamla citatet ur en av Astrid Lindgrens
böcker stämmer mycket väl med muslimerna och deras "rätt" att ljuga om det gynnar deras
"religion".