Studentsvenskan tappar mark
Det gick som befarat, allt fler väljer att inte skriva svenska i vår. ”Inga slutsatser kan dras”, säger undervisningsministern. ”Trenden ser ut att förstärkas”, säger sfp-ledaren.
Cirka elva procent färre finska abiturienter än på våren i fjol tänker skriva svenska i vårens studentskrivningar. I vår är provet för första gången frivilligt i hela landet.
HELSINGFORS
Ministrarna Tuula Haatainen (sdp) och Jan-Erik Enestam (sfp) drar helt olika slutsatser av studentexamensnämndens färska siffror.
–Det går inte att dra några som helst slutsatser av dessa
anmälningar som bara gäller
vårens skrivningar.
–Jag undanber mig all spekulation, säger undervisningsminister Haatainen.
Hennes ministerkollega från sfp håller med om att det handlar om preliminära siffror och att de därför skall tolkas med reservation.
–Men det skulle överraska mig mycket ifall procenten är mindre då också de som skriver på hösten är medräknade, säger Enestam.
Enligt honom ter sig utvecklingen precis sådan som sfp förutspådde, då partiet med händer och tänder försökte stoppa reformen i våras som ledde till att det andra inhemska språket inte mera är obligatoriskt i studentexamen.
–Trenden var redan då iakttagbar och ser nu ut att förstärkas.
Haatainen vill inte svara på frågan om elva procent var en siffra som överraskade henne i sin storlek. Undervisningsministern går inte heller med på att definiera var hennes smärtgräns går – ett hur stort bortfall som kan anses vara acceptabelt i och med att studentsvenskan inte mer är obligatorisk.
En verklig jämförelse är möjlig först då studentexamensnämnden har statistiken klar på hur många som deltagit i skrivningarna under en höst och en vår.
–Strukturförsöket som genomfördes i antal skolor före reformen visade att de som skrev studenten från yrkesinstitut eller vuxenutbildning oftare än de som gått grundskola och gymnasium väljer att skriva bara fyra ämnen i studentexamen.
Haatainen bedömer att de som blir studenter från gymnasierna väljer att skriva flera ämnen – till och med sex eller sju – inte är så benägna att välja bort det andra inhemska språket.
–Varför skulle de göra det då de erbjuds ett gratis bra prov som de har nytta av i arbetslivet? Förnuftet säger att om man läser ett ämne som obligatoriskt i gymnasiet så skriver man det också i studenten.
Enestams analys är en annan. Han tror att då svenskan inte mera är obligatorisk i studentexamen är det många elever som nöjer sig med ett sämre vitsord i de obligatoriska kurserna och
låter bli att skriva det i examen.
Han håller fast vid sfp:s ursprungliga förslag att regeringen borde göra en utvärdering av studentexamensreformen efter tre år. Då ser man hur reformen har påverkat en elev som gått igenom hela gymnasiet efter att den trädde i kraft.
I regeringen ansåg Haatainen att utvärderingen borde göras först efter åtta år.
–Det blev, efter sex år, en
typisk kompromiss. Men det finns all anledning att göra utvärderingen tidigare, säger Enestam.
De siffror som studentexamensnämnden gav ut i går gällde anmälningarna till vårens skrivningar. 41878 abiturienter har anmält sig. Av dem är 39366 elever i finska skolor och 2512 elever i svenska skolor.
17180 finska abiturienter kommer att skriva svenska i vår. Det är 2800 färre än på vårterminen 2004. Om man beaktar att totalantalet abiturienter är något färre än i fjol är det omkring elva procent färre som skriver svenska.
Studentexamansnämndens generalsekreterare Anneli Roman påpekar att det andra inhemska språket är vid sidan av engelskan det vanligaste ämnet som abiturienten väljer att skriva på hösten.
–Enligt min mening kan man tala om en liten, inte en kraftig, minskning av de som valt att skriva svenska.
Examensnämnden har ingen statistik på utfallet regionalt. Däremot visar vårens anmälningar att flickor (10123) är benägnare att skriva svenska än pojkar (7057).
Lite färre svenska abiturienter har anmält sig till den numera likaledes frivilliga finskan. Också engelskan hade färre anmälningar. Däremot noteras en uppgång då det gällde provet i kort matematik.
http://www.vasabladet.fi/lokalt.asp?docID=8028&katID=1
Det gick som befarat, allt fler väljer att inte skriva svenska i vår. ”Inga slutsatser kan dras”, säger undervisningsministern. ”Trenden ser ut att förstärkas”, säger sfp-ledaren.
Cirka elva procent färre finska abiturienter än på våren i fjol tänker skriva svenska i vårens studentskrivningar. I vår är provet för första gången frivilligt i hela landet.
HELSINGFORS
Ministrarna Tuula Haatainen (sdp) och Jan-Erik Enestam (sfp) drar helt olika slutsatser av studentexamensnämndens färska siffror.
–Det går inte att dra några som helst slutsatser av dessa
anmälningar som bara gäller
vårens skrivningar.
–Jag undanber mig all spekulation, säger undervisningsminister Haatainen.
Hennes ministerkollega från sfp håller med om att det handlar om preliminära siffror och att de därför skall tolkas med reservation.
–Men det skulle överraska mig mycket ifall procenten är mindre då också de som skriver på hösten är medräknade, säger Enestam.
Enligt honom ter sig utvecklingen precis sådan som sfp förutspådde, då partiet med händer och tänder försökte stoppa reformen i våras som ledde till att det andra inhemska språket inte mera är obligatoriskt i studentexamen.
–Trenden var redan då iakttagbar och ser nu ut att förstärkas.
Haatainen vill inte svara på frågan om elva procent var en siffra som överraskade henne i sin storlek. Undervisningsministern går inte heller med på att definiera var hennes smärtgräns går – ett hur stort bortfall som kan anses vara acceptabelt i och med att studentsvenskan inte mer är obligatorisk.
En verklig jämförelse är möjlig först då studentexamensnämnden har statistiken klar på hur många som deltagit i skrivningarna under en höst och en vår.
–Strukturförsöket som genomfördes i antal skolor före reformen visade att de som skrev studenten från yrkesinstitut eller vuxenutbildning oftare än de som gått grundskola och gymnasium väljer att skriva bara fyra ämnen i studentexamen.
Haatainen bedömer att de som blir studenter från gymnasierna väljer att skriva flera ämnen – till och med sex eller sju – inte är så benägna att välja bort det andra inhemska språket.
–Varför skulle de göra det då de erbjuds ett gratis bra prov som de har nytta av i arbetslivet? Förnuftet säger att om man läser ett ämne som obligatoriskt i gymnasiet så skriver man det också i studenten.
Enestams analys är en annan. Han tror att då svenskan inte mera är obligatorisk i studentexamen är det många elever som nöjer sig med ett sämre vitsord i de obligatoriska kurserna och
låter bli att skriva det i examen.
Han håller fast vid sfp:s ursprungliga förslag att regeringen borde göra en utvärdering av studentexamensreformen efter tre år. Då ser man hur reformen har påverkat en elev som gått igenom hela gymnasiet efter att den trädde i kraft.
I regeringen ansåg Haatainen att utvärderingen borde göras först efter åtta år.
–Det blev, efter sex år, en
typisk kompromiss. Men det finns all anledning att göra utvärderingen tidigare, säger Enestam.
De siffror som studentexamensnämnden gav ut i går gällde anmälningarna till vårens skrivningar. 41878 abiturienter har anmält sig. Av dem är 39366 elever i finska skolor och 2512 elever i svenska skolor.
17180 finska abiturienter kommer att skriva svenska i vår. Det är 2800 färre än på vårterminen 2004. Om man beaktar att totalantalet abiturienter är något färre än i fjol är det omkring elva procent färre som skriver svenska.
Studentexamansnämndens generalsekreterare Anneli Roman påpekar att det andra inhemska språket är vid sidan av engelskan det vanligaste ämnet som abiturienten väljer att skriva på hösten.
–Enligt min mening kan man tala om en liten, inte en kraftig, minskning av de som valt att skriva svenska.
Examensnämnden har ingen statistik på utfallet regionalt. Däremot visar vårens anmälningar att flickor (10123) är benägnare att skriva svenska än pojkar (7057).
Lite färre svenska abiturienter har anmält sig till den numera likaledes frivilliga finskan. Också engelskan hade färre anmälningar. Däremot noteras en uppgång då det gällde provet i kort matematik.
http://www.vasabladet.fi/lokalt.asp?docID=8028&katID=1
Vastaukset 3
Vanhimmat
Voi miten liikuttavaa!
Surut ovat niin erinomaisen kiinnostuneita suomenkielisten opinnoista,että oman väen suomen kielen opinnot jäävät kertomatta lukijoille.
uutisissa toistettiin tunnin välein suomeksi ja ruotsiksi, että ruotsin kirjoittaminen on vähentynyt. Kaipasin kovasti lukuja suru:jen puolelta, mutta ei ole näkynyt. Hbl:ssa oli maininta, että "jonkinverran" on vähentynyt suomen kirjoittaminen. Ja mitä muuta voi odottaa aineelta, joka on "vapaaehtoinen", niinkuin pitääkin. Lainausmerkit siksi, että ruotsi on edelleen pakollinen, mikä syö muiden tärkeimpien kielten opiskelumahdollisuuksia.
Kiittäkäämme "Ylipäällikköämme" siitä. että viimeinen este Suomen itsenäisyydessä on poistumassa: nimittäin orjuuttava pakkoruotsi. Och samma på svenska (med tvångssvenska): Låt oss kiittädera vårt förchefen, att den sista hinder mot Finlans självständighet är poistumadeerassa: nämligen slaveri görande tvungenssvenskan. Berfektan översättning. Bra!