Persut eivät tarvitse ruotsinkielisiä palveluja. Miksi rupeaisimme niitä tuottamaan.
Ruotsin kielen opetus ei ole meitä varten.
Folktinget lobbar hårt för svenskan i kulisserna - men vem lyssnar och är kraven de rätta?
PUBLICERAD FÖR UNGEFÄR 4 TIMMAR SEDAN.
DELA:25
Bildcollage som föreställer regeringen som ignorerar en nyckelpiga, som står med en Folktinget-skylt.
Bild: Sebastian Dahlström, Yle
EVA-MARIA KOSKINEN HELSINGFORS
I och med kommunalvalet får de svenskspråkiga finländarna också ett nytt Folkting. Att försvara det svenska språket kan ändå bli svårare än någonsin tidigare - nuvarande folktingsledamöter vittnar om ökande arbetsbörda, knappa resurser och en regering som slår dövörat till.
De senaste två åren har på många sätt varit historiska för Folktinget.
För första gången sedan 1979 har Folktinget lobbat och övervakat de svenskspråkiga finländarnas intressen utan att Svenska folkpartiet (SFP) sitter i regeringen.
Att inte heller svenskvänliga Socialdemokraterna (SDP) finns med är ännu ovanligare. Senast 1962 hade Finland en regering där ingendera partiet ingick.
Jobbet är mycket mer krävande när vi inte kan gå direkt till en minister och säga att det här borde bli fixat
― Steven Frostdahl, Folktingets första viceordförande (SDP)
Genast då den nya regeringen valts efter riksdagsvalet 2015 var Folktingets svenskspråkiga politiker oroliga för hur det skulle gå för svenskan. Skulle Centern, Sannfinländarna och Samlingspartiet vara lyhörda för den svenskspråkiga befolkningens behov?
Var sin bild av finansminsiter Petteri Orpo, statsminister Juha Sipilä och utrikesminister Timo Soini i ledning för regeringen.
Bild: All Over Press / Edit Yle
Centerns högst uppsatta folktingspolitiker styrelsemedlemmen Mauri Casimir Elovainio förstod inte alls kollegernas oro. Under Folktingets årliga session bedyrade Elovainio att “ni kan lita på Centerpartiet”.
Sedan dess har Finland sett en tingsrättsreform där den enda svenskspråkiga häraden på fastlandet ser ut att försvinna, en jourreform där Vasa centralsjukhus blir av med sin omfattande jour och en pågående social och hälsovårdsreform som kan äventyra svenskans ställning. Men också en nationell språkstrategi som regeringen har godkänt, som dock har fått kritik för att bestå av tomma ord.
Vad gör Folktinget? Silmään kusetus järjestö!
Ruotsin kielen opetus ei ole meitä varten.
Folktinget lobbar hårt för svenskan i kulisserna - men vem lyssnar och är kraven de rätta?
PUBLICERAD FÖR UNGEFÄR 4 TIMMAR SEDAN.
DELA:25
Bildcollage som föreställer regeringen som ignorerar en nyckelpiga, som står med en Folktinget-skylt.
Bild: Sebastian Dahlström, Yle
EVA-MARIA KOSKINEN HELSINGFORS
I och med kommunalvalet får de svenskspråkiga finländarna också ett nytt Folkting. Att försvara det svenska språket kan ändå bli svårare än någonsin tidigare - nuvarande folktingsledamöter vittnar om ökande arbetsbörda, knappa resurser och en regering som slår dövörat till.
De senaste två åren har på många sätt varit historiska för Folktinget.
För första gången sedan 1979 har Folktinget lobbat och övervakat de svenskspråkiga finländarnas intressen utan att Svenska folkpartiet (SFP) sitter i regeringen.
Att inte heller svenskvänliga Socialdemokraterna (SDP) finns med är ännu ovanligare. Senast 1962 hade Finland en regering där ingendera partiet ingick.
Jobbet är mycket mer krävande när vi inte kan gå direkt till en minister och säga att det här borde bli fixat
― Steven Frostdahl, Folktingets första viceordförande (SDP)
Genast då den nya regeringen valts efter riksdagsvalet 2015 var Folktingets svenskspråkiga politiker oroliga för hur det skulle gå för svenskan. Skulle Centern, Sannfinländarna och Samlingspartiet vara lyhörda för den svenskspråkiga befolkningens behov?
Var sin bild av finansminsiter Petteri Orpo, statsminister Juha Sipilä och utrikesminister Timo Soini i ledning för regeringen.
Bild: All Over Press / Edit Yle
Centerns högst uppsatta folktingspolitiker styrelsemedlemmen Mauri Casimir Elovainio förstod inte alls kollegernas oro. Under Folktingets årliga session bedyrade Elovainio att “ni kan lita på Centerpartiet”.
Sedan dess har Finland sett en tingsrättsreform där den enda svenskspråkiga häraden på fastlandet ser ut att försvinna, en jourreform där Vasa centralsjukhus blir av med sin omfattande jour och en pågående social och hälsovårdsreform som kan äventyra svenskans ställning. Men också en nationell språkstrategi som regeringen har godkänt, som dock har fått kritik för att bestå av tomma ord.
Vad gör Folktinget? Silmään kusetus järjestö!
Vastaukset
Vanhimmat
Ei vielä vastauksia
Aloittaja odottaa vastauksia. Kerro oma näkemyksesi ensimmäisenä.