SUURI VOITTO PERSUILLE!

Anna-Maja Henriksson om skolsvenskan: Sannfinländarnas politik är tragikomisk


Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson är inte säker på att regeringen lyckas driva igenom förslaget om försök med frivillig skolsvenska i riksdagens grundlagsutskott. Hon tror inte att slaget om skolsvenskan är förlorat, men ser regeringens prioriteringar som märkliga.

– Själv tycker jag att det är tragiskt att se det här då de viktigaste frågorna för landet just nu handlar om sysselsättningen och vårdreformen. Samtidigt har vi ett regeringsparti som på riktigt tycker att frågan om frivillig skolsvenska är det viktigaste, kommenterar SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson regeringens beslut om försöket med frivillig skolsvenska.

Hon anser att det här säger ganska mycket om vilket mervärde Sannfinländarna för tillfället ger den finländska politiken och regeringen.

– Mervärdet är inte särskilt mycket, säger Anna-Maja Henriksson.

Henriksson påpekar att skrivningen om frivillig skolsvenska redan fanns med då regeringsprogrammet skrevs.

Frågan är inte slutligt avgjord

– Jag förstår att också undervisningsministern har varit tvungen att på något sätt gå Sannfinländarna till mötes. Vi bör ändå minnas att frågan inte är slutligt avgjord, säger Henriksson.
Hon konstaterar att lagförslaget nu ska på utlåtanderunda. Först därefter klarnar det hur det slutliga förslaget ser ut. Därefter ska riksdagens instanser behandla frågan. Bland annat riksdagens grundlagsutskott ska komma med sitt utlåtande.

– Jag skulle inte påstå att det här är klappat och klart. Det finns många frågor ännu om vad det här betyder i praktiken.

Elever får ojämlik ställning på grund av språkkunskaperna

Henriksson undrar vad förslaget innebär för jämlikheten mellan eleverna på sikt.

Försöket med frivillig skolsvenska ska gälla 2 200 skolelever av en årskull eller cirka 3,5 procent av en årskull elever.

Henriksson säger att om en elev i en skola vill läsa svenska ska skolan kunna erbjuda svenska som skolämne. Hon ser det som intressant att se vilka andra språk som kommer att erbjudas i stället för svenskan.

– Jag tror trots allt att svenskan ändå kommer att ha en stark ställning också i skolor där det är möjligt att välja något annat språk.

Du låter inte särskilt oroad?

– Nej, jag är snarare road av regeringens sätt att hantera saker och ting. Framför allt Sannfinländarnas enkelspårighet när landet har stora utmaningar och vårdreformen håller på att köra i diket. Man borde koncentrera sig på den och på att få en vettig vårdreform till stånd.

Henriksson anser att skolsvenskan är en symbolfråga för Sannfinländarna som Sampo Terho nu behöver i sin personliga valkampanj för att bli vald till ordförande.

– Det är tragikomiskt på ett sätt, säger Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson.

Nyt nähdään ne politiikot, jotka saavat rahaa ruotsinkielisiltä säätiöiltä. Persut tulevat pitämään kielipolitiikan esillä tulevissa vaaleissa. Kansa vastustaa pakkoruotsia.

Perussuomalaisten Terho: 2200 koululaista saa tehdä vapaan kielivalinnan – ei pakollista ruotsia

Hallitusohjelman mukainen kokeilu vapaasta kielivalinnasta etenee vihdoin. Hallitus on juuri päättänyt asiasta.


– Tämä on historiallinen hetki Suomen kielipolitiikassa. Suomessa on opiskeltu pakollista ruotsia vuosikymmeniä ilman, että nuorille on tarjottu tai edes harkittu muita vaihtoehtoja. Tänään hallitus sopi, että 2200 nuorta saa valita itse, tarvitsevatko ruotsin sijaan enemmän jonkun toisen kielen taitoa, iloitsee perussuomalaisten eduskuntaryhmän puheenjohtaja Sampo Terho.

Lakiesitys kielikokeilusta lähtee lausuntokierrokselle välittömästi. Kokeiluun osallistuvat koululaiset vapautetaan ruotsin opiskelusta myös lukiossa tai ammatillisissa opinnoissa.

– Kaikkia nuoria koskeva pakollinen ruotsin opiskelu on rasite monipuoliselle kieliosaamiselle eikä monessa osin Suomea vastaa elinkeinoelämän tarpeita. Kannustan kuntia hakemaan mukaan kokeiluun. Tämä on ainutlaatuinen tilaisuus, Terho painottaa.

Kokeilua seurataan erilaisin mittarein.

– Kielikokeilun tulosten pohjalta päästään tulevaisuudessa tekemään johtopäätöksiä koko pakkoruotsijärjestelmän mielekkyydestä. Kokeilu on siten merkittävä ensiaskel kohti kielivapautta ja yksilöllisyyttä kunnioittavaa kielipolitiikkaa.

Pitää miettiä, että mitä hyötyä on suomenkieliselle ruotsista. Suomessa pärjää hyvin suomella. Ruotsissa kannattaa puhua englantia!

Kouluruotsilla ei pärjää! Kouluruotsi on siis turhaa!