svenskspråkig skola för barnen,om man villatt de ska behärska både finska och svenska.
Svenskspråkiga skolor har Mofi ,modersmålsrelaterad undervisning i finska.
Motsvarande svenskundervisning finns inte i finskspråkiga skolor.
Svenskspråkiga skolor har Mofi ,modersmålsrelaterad undervisning i finska.
Motsvarande svenskundervisning finns inte i finskspråkiga skolor.
Vastaukset 172
Vanhimmat
Undervisningen i svenska kan vara riktigt dålig i någon skola ,grannens tvåspråkiga dotter gick högstadiet i ´finskspråkig skola på grund av flyttning.
Läraren kunde inte ens föra ett normalt samtal på svenska.
Ett normalt samtal på svenska - ruotsin murteen ja suomen sekakieltä?
I skolor brukar man hålla sig till högsvenska.
När man skriver används inte heller dialekt eller finska ord.
För många är ett normalt samtal blandning av finska och engelska.
Det godkänns inte.
Kanske fennor använder dialekt och engelska ord ?
Fennor talar alltid ett perfekt skriftspråk ?
Bland finskspråkiga ungdomar.
Man använder förstås svenska uppblandad med engelska.
Skriver perfekt gör de åtminstone inte.
Visst borde läraren ändå behärska språket som hen undervisar i.
Så ser det ut.
Det finns inte alltid kompetenta lärare.
Det är förstås brist på lärare i finskspråkiga skolor också.
Borde förändra lärarutbildningen, inte så mycket teori, grammatik, istället lära studenterna tala och prata språket.
Så borde det vara.
Engelska används mycket.
Största problemet.
Tvåav våra barn gick grundskolan på finska av praktiska skäl.undervisningen i svenska var inget att skryta med ,tyvärr.
Det hörs säkert mycket exotiskt.
Ungdomsspråket innehåller mycket engelska.
Mera satsning på språket i vardagslivet som alla behöver.
Det vore önskvärt.
Tyvärr är det så i många finskspråkiga skolor,undantag finns.
Tur att de flesta har möjlighet att välja svenskspråkig skola.
Det borde vara ett krav.
Inte så mycket finska,beror förstås på var man bor.
Inte alltid här åtminstone.
Är det bättre med finska fyllt av engelska ord ?
Det vore mycket viktigare.
Det är svårt att tro.
Det har man mera nytta av.
Man tycker det.
Lite överallt.
Kanhända.
Standardsvenska.
Troligen.
Man håller sig till standardsvenskan.
Standardsvenskan.Mera kunde det satsas på talandet av normalt vardagsspråk.
Undervisningen i svenska är inte alltid så bra,det är fakta.
Inte ens finlandismer.
Det borde vara krav på det.
Mycket vanligt.
Bland vårens nya svenskspråkiga studenter har en stor del finskt släktnamn.
Kanske lärarens kunskap i svenska kunde testas.
Om mamman är svenskspråkig så blir det ännu oftare svenskspråkig skola.
Det vore viktigt.
Det borde satsas mera på.
Det vore viktigt.
Det är klart det.
Det är lärarbrist.
Totta, mikä on tietysti ihan normaaliakin.
Undervisningen i svenska är inte alls tillräcklig.
Det borde vara självklart.
Minimikrav.
Att kunna samtala på ett främmande språk är viktigt.
Samma här.
Det är skada att man inte satsar mera på svenskan.
Svenskspråkiga skolor satsar på både finska och svenska.
Normalt skriftspråk använder man.
Det stämmer tyvärr.
Det vore välkommet.
Det borde satsas på samtalande och inte bara grammatik.
Åyminstone skriver de inte allltid så korrekt.
Det lär vara lärarbrist.
Att kunna tala ett språk,kunna föra ett samtal är viktigt.
Det beror väl lite på vilka man förväntas föra samtalet med? Är det frågan om finnar kan man likväl skippa samtalen.
Det hörs väldigt ofta.
Om det inte ska vara dialekt förstås.
Man undrar inte alls på att finskspråkiga inte lär sig svenska.
Standardsvenska använder man.
Säkert så är det.
Skriva korrekt kan tyvärr inte alla.
Det vore mycket bättre.
Om man måste använda vikarier ?
Vartannat ord är engelska.
Inte lär man sig flytande svenska i allafall.
Bland ungdomen mycket vanligt.
Det kan man kräva.
Man kan skriva på dialekt,men det är svårt och det gör man för det mesta i egna slutna grupper.
Så var det åtminstone tidigare.
Ibland är det en vanlig klasslärare som undervisar i svenska.
Engelska och något finskt ord.
Inte skriver de alltid åtminstone.
Inte skriver de åtminstone.
Ibland är språkläraren inte kompetent.
Om det inte finns kompetenta lärare.
Litet ändring i undervisningen.
Bland ungdomen.
Åtminstone bland finskspråkig ungdom.
Det gör man.
Det är ibland vanlig klasslärare som undervisar i svenska.
Det är ibland vanlig klasslärare.
Hellre det än sekakieli på engelska.
Det är alltid ett problem.
Beror litet på var man är bosatt.
Eleverna kan bättre.
Det vore bättre.
Alla lärare är inte kompetenta språklärare.
Hur ska barnen lära sig ett språk som läraren inte behärskar ?
I vissa skolor är undervisningen i svenska riktigt dålig.
Deras eget språk.
Inte när de skriver åtminstone.
Vanlig klasslärare troligen som hade hand om undervisningen.
Det är ont om språklärare.
Alldeles för mycket.
En fördel med svenskspråkiga skolor, inte så många invandrarbarn på klassen,lättare med språkundervisningen för dem.
Tyvärr är det brist på lärare också.
Har man inga kompetenskrav för språklärare ?
Klart att barnen inte lär sig med dålig undervisning,en bra lärare är guld värd.
Använda språket helt enkelt.
Det är ungdomsspråket.
Självklart där också.
Hur ska eleverna lära sig med dålig undervisning.
Stor skillnad mellan skolors satsning på svenska språket.
Det borde vara självklart.
Vid nägon specialuppgift kan dialekt användas.
Det gör dom säkert.
Klart att barnen inte lär sig med dålig undervisning.
Det hör man hela tiden.
Specialtillstånd ?
Engelskan överväger.
Inte i små skolor i allafall.
Den bästa blandningen ?
Det borde krävas,
Mera sällan.
Standardsvenska.
Kompetens vore viktig.
Det kan man tro.
Det borde vara självklart.
Det är vanligt att tvåspråkiga elever måste rätta läraren.
Standardsvenska .
Det är mycket vanligt.
Absolut,det kan man kräva.
Det gör dom säkert.
Inte nu i skolarbetet ändå.
Tvåspråkiga elever måste ofta rätta läraren.
Så kallad standardsvenska.
Det är förstås tänkbart.
Alla skolor har inte kompetenta språklärare.
Det gör dom.
Såklart inte.
Det kan man kräva.
Det kan man kräva.
Mycket möjligt.
Inte skriver de i alla fall.
Det är tråkigt när skolvägen till finskspråkig skola ibland är mycket kortare.
Oftast finns det mera resurser och annat som är bättre i en stor finskspråkig skola.
Det kan bli långa bussresor.
Därför är det synd att det inte alls satsas på undervisningen i svenska.
Att börja först på sjätte klassen är alldeles för sent.
Borde börjas mycket tidigare.
Timtal att vänta ibland.
Finskspråkiga föräldrar klagar också över dålig undervisning i svenska,
Hälsovård och annat för elevens bästa är bättre ordnat i stora skolor,undervisningen i allmänhet också,större språkutbud.
Därför väljer också finskspråkiga svenskspråkig skola.
Ofta är de skolorna nya och moderna.
Inte stor nytta så sent.
Den svenskan är inte tänkt för någon som har svenska som andra hemspråket.
Någon kilometer,bara kanske visst harmar det.
I Bo rgå(Tolkis ) satt svenska lågstadiet i baracker i 7 år innan finskspråkiga nya skolan blev färdig så svenskspråkiga kunde överta den finskspråkiga gamla skolan.
När det i princip börjas från noll.
Det finns mera pengar.
Man förstår att det är svårt att lära sig svenska på grund av skral undervisning.
Erikoista on tavallaan se, että jos valitetaan, niin valitetaan ainoastaan ruotsin opetuksen laadusta. Yhtä hyvinhän esim. saksan tai espanjan opetus voi olla "heikkoa" laadultaan. Toisaalta meillä on korkeakoulutetut opettajat, joten kansainvälisesti ei ole kyse kuitenkaan heikosta opetuksen tasosta.
Inte är undervisningen i finska i svenskspråkiga skolor heller så bra alla gånger,de barn som inte har kontakter över språkgränsen borde få lära sig mera "praktisk finska "som man använder i vardagen.
Därför väljer man svenkspråkig skola om det bara är möjligt .
Åtminstone om man vill ha bra undervisning i bäde finska och svenska.
Suomi on todellakin pakollinen molemmille ryhmille.
Kieliaktiivi väittää tällä palstalla ihan muuta...
Kieliaktiivi elää "pakkoruotsi"-maailmassa. Joka hetki joka lauseessa pitää aktiivin sanoa "pakkoruotsi".
Pakkoruotsisyndrooma vaivaa 24h/7.
Jatkunut 'eräillä' ainakin 15 vuotta...