på de lägsta klasserna i grundskolan.
Det är litet svårt att förstå att man skyller lässvårigheter på den obligatoriska svenskan,i de flesta skolor börjar man med svenskan först på sjätte klassen.
Det är litet svårt att förstå att man skyller lässvårigheter på den obligatoriska svenskan,i de flesta skolor börjar man med svenskan först på sjätte klassen.
Vastaukset 47
Vanhimmat
Engelskan stör troligen mera,man börjar tidigare med den.
Svenskspråkiga elever börjar tyvärr med pakkosuomi ofta på första klassen i grundskolan, senast på tredje.
Suomessa on hyvä osata suomea.
Bra att kunna sitt eget modersmål ,svenskan också.Modersmålet är ändå det viktigaste språket.
Om man varken kan skriva eller läsa ordentligt så påverkar det allt studerande i framtiden.
Engelskan är troligen det första främmande språket som eleverna börjar med.
Förstås är finskan viktig,men inte viktigare än modersmålet.
Eleverna får inte välja språk.
Oftast som första främmande språk.
Det finns elever som med nöd och näppe får godkänt i modersmålet efter genomgången grundskola.
Kanske det borde satsas mera på modersmålet.
Det låtsas man inte om.
Förstås inte.
För svenskspråkiga är modersmålet viktigare än finskan.Finskan hinner man senare också studera.
Modersmålet borde satsas mera på.
Det låtsas man inte om.
Tyvärr finns det ungdomar som har stora läs - och skrivsvårighter.
Mycket tidigare än finskspråkiga svenska.
Egna språket alltid viktigt.
Det får man inte låtsas om.
I de flesta finskspråkiga grundskolor.
I de flesta skolorna.
Uran vidare först modersmålet,sedan andra språk.
I finskspråkiga skolor.
Det första främmande språket.
Ett starkt modersmål är viktigt.
I finskspråkiga skolor.
Det är färdigt valt när ungarna börjar skolan.
Nuorten oman äidinkielen osaaminen on jatkuvasti heikentynyt. Syynä ei ole ruotsi tai edes englanti, vaan lukemisen vähäisyys, jatkuva sometus ja äidinkielen tuntien vähäisyys. Äidinkielen tunteja vähennettiin jo 90-luvulla, kohtalokkain seurauksin.
Man läser mycket litet böcker nuförtiden.
Kun ei lueta enää kirjoja, kirjoittaminen muuttuu vaikeaksi. Tehdään alkeellisia kielivirheitä.
Sometus on usein tankeroenglantia koska laiskuus, joten kyllä se on nimenomaan pakkoenglanti joka siinäkin heikentää äisinkielen taitoa.
Nythän useimmiten vieläpä aloiteaan englannilla 1. luokalla. Miksei englanti häiritse lukutaidon oppimista kieliaktiivin mukaan? Englannin kirjoitus- ja lukutaito vaatii huomattavasti enemmän kuin ruotsin.
Se on sitäpaitsi vieras kieli näillä kulmilla, joilla on aina puhuttu suomea ja ruotsia.
Äidinkielten opetusta pitäisi lisätä. Se on monella nuorella liian heikko.
Matikan taidot ovat joillakin myös aivan liian heikot. Ei asiaa jatko-opintoihin.
Nåja,men engelska klarar man sig med .eller hur ?
Ja jos ei onnistu, google tulee kyllä apuun!
Först modersmålet,sedan andra språk.
Men invandrare bör lära finska eller svenska.
Maahanmuuttajien kielitarpeista huolehditaan myös. Ja annetaan tarvittaessa ylimääräistä tukea.
Harvemmin muuten kuulee maahanmuuttajien suusta, että ruotsin kieli esti jotakin.
Erikoisia syytöksiä piisaa. Nykyään aloitetaan vieras kielikin jo 1. luokalla. Hyvä näin, koska lapsella on luontainen kyky oppia.
Men sällan är första språket svenska.
Ihmetyttää eniten se, että kieliaktiivi valittaa ruotsin olevan liian vaikea kieli oppia, mutta samalla paukuttaa "maailmankielten" (ranska, venäjä, kiina...) opiskelun tärkeyttä.
Miten "maailmankieliä" oppii helpommalla?
Ja kuinka paljon aktiivi aikoo niitä käyttää elämässään?
Knappast till 100 % i alla fall.
Ei yhtään, aktiivi pakkoenglannittaa maailmallakin.