sitter ett sällskap med svenskspråkiga (i majoritet)finskspråkiga som kan svenska,sedan är där en finskspråkig person som inte talar svenska,där sitter alla sedan och talar finska.
Hur många har råkat ut för det här att man
Anonyymi-ap
20101
2Äänestä
Muut lukivat myös
Odottaa vastausta
Näihin keskusteluihin ei ole vielä vastattu. Ole ensimmäinen.
Vastaukset 20
Vanhimmat
De flesta svenskspråkiga tror jag,man är artig och vill inte att någon ska känna sig utanför.
Det är bekvämast så.
Man tänker inte ens på att det sker.
Det händer då och då.
Därför byter man till finska.
Det händer då och då.
Man gör en björntjänst, man borde åtminstone fråga om den finskspråkiga kanske vill träna
sin svenska. (alla har ju haft pakkoruotsi).
Det kunde man faktiskt göra .
Ganska ofta har jag märkt.
Det stämmer,det är egentligen oartigt att utan vidare ta för givet att den finskspråkiga inte kan svenska.
Mera allmänt förut,nu frågar man först om det går att använda svenska .
Olen suomenkielinen ja ollut aina myös ruotsinkielisten kanssa tekemissä. Oma kokemukseni on se, että olemme voineet ryhmässä puhua vapaasti mitä kieltä vain, tilanteen mukaan. Puhun itse kyllä aina suomea, mutta en vaadi enkä odota sitä muilta. Kahdella kielellä kommunikointi sekaisin sujuu luontevasti. Ihan kuten tällä palstallakin.
Det beror hur väl man känner varann,i vår familj med både finsk- svenskspråkiga pratar vi båda språken "sekaisin ",om någon inte förstår,då frågar man.
Totta, pitää tuntea porukka.
Då är ingen rädd för att det ibland kan bli små fel.
Kyllä, ja keskusteluun kannattaa osallistua kummalla tahansa kielistä, riittää että osallistuu. Ei kannata vaieta sen takia, että toisella on eri äidinkieli.
Inte alls,prata på bara.
Prata på bara,gör inget om det inte är så flytande,övning ger färdighet sägs det.
Det funkar om man är med vänner och familjemedlemmar.
I familjer och vänkrets är inte så viktigt vilka språk man använder.