Fotbollsstjärnan Tim Sparv var 15 år när han första gången behövde finska.
Många svenskspråkiga barn i södra Helsingfors har ännu inte upplevt den dagen.
För HBL berättar de om sin kamp med att tämja majoritetsspråket - som är ett av världens svåraste språk.
Många svenskspråkiga barn i södra Helsingfors har ännu inte upplevt den dagen.
För HBL berättar de om sin kamp med att tämja majoritetsspråket - som är ett av världens svåraste språk.
Vastaukset 36
Vanhimmat
Litet korttänkt av föräldrarna när man vet att finskastudier ändå börjar redan på lågstadiet.
Man kunde ju tillsammans se på finska barnprogram tex.
Kanske det finns lekparker och dylikt där man kunde träffa finskspråkiga barn, i min barndom lärde man sig finska i sandlådan.
Det finns förstås folk som lever i sin svenskspråkiga bubbla,alldeles som finskspråkiga också gör i sin.
Man gör förstås sina egna val,vem man vill umgås med.
Jos on maahanmuuttajatausta, niin tilanne ei ole niin yksikertainen, että vanhemmat tajuaisivat avata TV:n, jotta lapset oppivat suomen. Kantasuomalaiselle tällainen ajatus on luonnollinen, kun vähintään toinen kieli on jo hallussa.
Lättare för barnet sedan i skolan.
Ikävästi on niin kuitenkin et ne lautasantennit kertoo mitä kanavia maahanmuuttajaperheissä katsellaan, ei taida suomea kuulla niillä kanavilla koskaan.
Om inte föräldrarna har fått motvilja mot finskan under sin egen skoltid ?
Det händer förstås.
Sådana finns ju alltid.
Nuförtiden sitter alla inne med sina paddar.
Mycket engelska lär de sig.
Tyvärr har många det.
Det påverkar mer än man skulle tro.
Barnen är sällan ute nuförtiden.
För vissa svenskspråkiga stämmer det.
Det är tyvärr ibland så.
Det är fullt möjligt.
Så överför man det till sina barn.
Finskspråkiga vill inte alltid heller ha något samröre med svenskspråkiga.
Man sitter inne nuförtiden.
Tim on oppinut puhumaan hyvää suomea, muutenkin hyvä kundi.
Han sa att han alltid nu sjunger Vårt Land på finska.
Han kan den bättre på finska.
Kan vara så faktiskt.
När lagkompisarna alltid sjunger på finska så är det ganska naturligt.
Lapset oppivat nopeasti ja sopeutuvat myös. Aikuisille 1. polven maahanmuuttajajille kielet ovat aina haastavia aluksi.
Meillä on hyviä esimerkkejä ruotsin (eikä suomen) ensimmäisenä kielenä oppineista, maahanmuuttajataustaisista ihmisistä. Runeberg-kirjallisuuspalkinnon voittaja tänä vuonna esim. on tällainen henkilö.
Att behövde snacka finska första gången 15 års ålder?hur är det möiligt om man bor i Finland.Skitsnack säger jag,det är lögn.
Jos asuu täysin ruotsinkielisellä alueella, ja ei käy muualla Suomessa, niin täysin normaali tilanne. Suomessa on myös suomenkielisiä teinejä, jotka eivät koskaan ole käyneet kotikuntansa ulkopuolella. Maamme on iso ja se unohtuu helposti, kun tarkastelee asioita täältä pääkaupunkiseudulta käsin.
I österbotten klarar man sig med svenska.
Så är det i verkligheten.
Tämä olisi aktiivinkin hyvä tajuta. Että Suomen maassa ollaan silti.
I skärgården också.
Också i vilka kretsar man rör sig.
Och när fennogubb har inte behövt svenskan, behöver inte heller någon annan.