Hon skriver svenskan för att lättare få jobb

Vasapojkarna kirjoitti:

Heidi Ilonen skulle inte lämna bort studentsvenskan eftersom den behövs när man söker jobb.

Miika Tantarimäki tänker skriva svenska, för det är hans starka sida. Men han förstår dem som inte vill att deras dåliga svenska ska dra ner studentbetyget.

I Vaasan lyseon lukio skriver ungefär 35 elever inte svenska alls i studenten i år, varken på hösten eller våren. Men de flesta tycker att svenskan behövs.

Förr skrev alla svenska för att de måste. I år väljer ungefär 35 elever i Vaasan lyseon lukio bort svenskan helt och hållet. I Karleby är antalet färre men andelen ungefär den samma, 14 procent av alla som skriver.
Anmälningarna till vårens studentskrivningar har kommit in. I hela landet är det färre än i fjol som tänker skriva svenska på våren. Intresset att skriva lång svenska är kvar på samma nivå som i fjol (1970 elever i fjol och 2047 i år) medan de som skriver den medellånga kursen minskat med 1030 personer.
2004, sista våren som svenskan var obligatorisk, skrev 22000 finskspråkiga abiturienter provet. I år är de 16009.
I de finska gymnasierna längs den österbottniska kusten varierar det. I vissa skolor ökar andelen som skriver svenska, i vissa skolor minskar den. I en del skolor är andelen ganska liten på våren. Det är nämligen populärt att skriva svenska på hösten.

De som inte alls skriver svenskan, varken på hösten eller på våren, är ganska få. De allra flesta vill skriva svenskan.
-Jag skulle inte lämna bort svenskan. Det är för viktigt när man ska söka jobb. Det lönar sig att skriva svenskan, säger Heidi Ilonen i Vaasan lyseon lukio.
Själv skrev hon provet i svenska redan i höstas.
-Det är bra att dela på ämnena så man inte skriver två språk på en gång.
Miika Tantarimäki tänker skriva svenskan i vår.
-Det är min starka sida. Men jag förstår dem som inte skriver svenska. Det är bra att man kan lämna bort svenskan om man är dålig på språk. Då drar inte den dåliga svenskan ner hela studentexamensbetyget, säger han.
Det tycker också Kati Vuorenmaa.
-Det är bra att kunna välja att skriva till exempel matte om man är bra på det. Men i Vasa har man nytta av svenskan när man söker till skolor och jobb. Därför skriver jag lång svenska, säger hon.
Den enkla orsaken att vissa väljer bort svenskan är just det: att det går dåligt i ämnet. Det säger svenskläraren Kaija Ylikoski.
-Om man fått fyror och femmor är det inte troligt att det går bra i studentskrivningarna. När man har möjligheten att välja, då väljer man bort det svagaste ämnet.

I Karleby är det tio som skippar svenskan. I fjol var de lika många fast årskullen var större.
-Det är inte frågan om att svenskan skulle vara opopulär. Det är många naturvetenskapligt intresserade och färre språkmänniskor i år, säger rektor Raimo Lammi.
-Jag är inte orolig för svenskan. Alla år är olika.
I Jakobstad har tre personer valt att inte skriva svenska.
-Det är ett negativt rekord, säger rektor Hannu Sulkakoski.
-Jag tror det är tillfälligt. Det är vanligare att alla skriver. Det blir så på en tvåspråkig ort som Jakobstad.

I Kristinestad har en elev valt bort svenskan. I fjol gjorde ingen det.
-I våra trakter är eleverna mera medvetna om hur viktig svenskan är, fast det inte är favoritämnet i många skolor, säger rektor Antero Kulonpää.
Outi Jalonen, rektor för Jurvan lukio, säger att närheten till Vasa, Närpes och Malax gör att många skriver svenskan. 2005 var första året då studentsvenskan var frivillig. Då skrev alla svenskan, i fjol valde en bort den och i år två personer.
-Till exempel i hjärtat av Savolax hörs ingen svenska alls i vardagen, så det är förståeligt att fler vill skriva svenskan här. Den bilden har jag fått när jag talat med lärare på andra håll i landet.

I Härmä skriver alla svenskaprovet i studentskrivningarna.
-Här på gränsen mellan språkområdena vill eleverna göra det. Det är ingen "pakkopulla" utan ett ämne bland andra ämnen, säger rektor Timo Kuoppala.
Evijärven lukio är en av försöksskolorna där svenskan länge varit valbar i studenten. Där väljer sex elever av 30 bort svenskan i år. Andelen har varit ungefär lika stor de senaste åren.
-Förändringarna kanske är större i skolorna där valbarheten kom först 2005, säger rektor Minna Vanhamäki.
De som väljer bort svenskan är elever som har svårt med språk överlag.
-I vår kommun börjar barnen läsa engelska tidigare än svenska, så det kan ha något med saken att göra, säger Vanhamäki.
Rektorerna, eleverna och lärarna är alltså överens. Det är eleverna med dåligt språköra som lämnar bort svenskan. Liksom de allra flesta ändå vill skriva svenskan eftersom de lever i ett tvåspråkigt område.

kirjoitti:

Anonyymi

Kirjoita kommentti

5000

Lähetä