Tarja Cronberg haluaa muutoksia kielilain soveltamiseen, että jokaiselta ei vaadittaisi kahta kieltä, varsinkaan maahanmuuttajilta. Hän haluaa myös alueellista soveltamista eli esim. Itä-Suomessa enemmän venäjää kuin ruotsia.
Hän arvostelee opetusministeriötä Tohmajärjen tapauksen suhteen.
HBL:
SPRÅKLAGEN
Cronberg vill förnya tillämpningen av språklagenPublicerad: 23/09 00:00 ›uppdaterad: 23/09 00:00
- Vi måste bli mer flexibla i våra språkkrav. Det gagnar tvåspråkigheten mer än skadar den, säger arbetsminister Tarja Cronberg (grön).
På klingande svenska, med inslag av danska ord, lägger arbetsminister och tillika gröna förbundets ordförande Tarja Cronberg ut texten om språkverkligheten i Finland så som hon upplever den.
– Vi ska inte ödelägga vare sig språklagen eller grundlagen. Finland är en del av Norden och det finns inga planer på att avvika från den gemenskapen, säger hon till Hbl.
Också i de grönas språkpolitiska program står klart och tydligt att partiet stödjer tvåspråkigheten, betonar Cronberg.
– Men när det är sagt finns inget som hindrar att vi blir mer flexibla i vår syn på tvåspråkigheten. Jag tycker till exempel att undervisningsministeriet har varit onödigt rigid när det gäller läroplanerna i östfinska skolor. Man måste kunna satsa mer på ryskan i områden med många ryska kontakter utan att man för den skull slopar svenskan.
Vill se regionala lösningar
Cronberg efterlyser fler regionala lösningar.
– För att det ska bli möjligt måste tillämpningen av språklagen moderniseras, säger hon.
Som arbetsminister har Cronberg specialstuderat invandrarnas situation och också där funnit att många arbetssökande nyfinländare upplever kraven på tvåspråkighet som ett oöverstigligt hinder.
– Om vi vill ha ut fler utomfinländska arbetstagare på arbetsmarknaden måste vi bli mer flexibla i förhållande till tvåspråkigheten. Just nu har vi 20000 långtidsarbetslösa invandrare. För de flesta av dem är det svårt att lära sig ett nytt språk för att inte tala om två.
– Mot den bakgrunden måste vi fråga oss om det är nödvändigt med två språk i alla jobb, till exempel inom handeln och restaurangbranschen, säger Cronberg.
LENA SKOGBERG
Hän arvostelee opetusministeriötä Tohmajärjen tapauksen suhteen.
HBL:
SPRÅKLAGEN
Cronberg vill förnya tillämpningen av språklagenPublicerad: 23/09 00:00 ›uppdaterad: 23/09 00:00
- Vi måste bli mer flexibla i våra språkkrav. Det gagnar tvåspråkigheten mer än skadar den, säger arbetsminister Tarja Cronberg (grön).
På klingande svenska, med inslag av danska ord, lägger arbetsminister och tillika gröna förbundets ordförande Tarja Cronberg ut texten om språkverkligheten i Finland så som hon upplever den.
– Vi ska inte ödelägga vare sig språklagen eller grundlagen. Finland är en del av Norden och det finns inga planer på att avvika från den gemenskapen, säger hon till Hbl.
Också i de grönas språkpolitiska program står klart och tydligt att partiet stödjer tvåspråkigheten, betonar Cronberg.
– Men när det är sagt finns inget som hindrar att vi blir mer flexibla i vår syn på tvåspråkigheten. Jag tycker till exempel att undervisningsministeriet har varit onödigt rigid när det gäller läroplanerna i östfinska skolor. Man måste kunna satsa mer på ryskan i områden med många ryska kontakter utan att man för den skull slopar svenskan.
Vill se regionala lösningar
Cronberg efterlyser fler regionala lösningar.
– För att det ska bli möjligt måste tillämpningen av språklagen moderniseras, säger hon.
Som arbetsminister har Cronberg specialstuderat invandrarnas situation och också där funnit att många arbetssökande nyfinländare upplever kraven på tvåspråkighet som ett oöverstigligt hinder.
– Om vi vill ha ut fler utomfinländska arbetstagare på arbetsmarknaden måste vi bli mer flexibla i förhållande till tvåspråkigheten. Just nu har vi 20000 långtidsarbetslösa invandrare. För de flesta av dem är det svårt att lära sig ett nytt språk för att inte tala om två.
– Mot den bakgrunden måste vi fråga oss om det är nödvändigt med två språk i alla jobb, till exempel inom handeln och restaurangbranschen, säger Cronberg.
LENA SKOGBERG
Vastaukset 3
Vanhimmat
tuo Cronberg
"– Mot den bakgrunden måste vi fråga oss om det är nödvändigt med två språk i alla jobb, till exempel inom handeln och restaurangbranschen, säger Cronberg. "
Eihän noilla aloilla ole pakollista osata suomea tai ruotsia tänäänkään. Ravintolanpitäjä voi halutessaan puhua vain urdua ja kauppaa voi käydä vaikka swahiliksi.
Kukaan ei estä ketään Suomessa opiskelemasta venäjää. Sitä saa vapaaehtoisesti opiskella kenenkään estelemättä, aivan kuten Cronberg haluaa.
Useimmille jo kahdessa vieraassa kielessä on enemmän kuin tarpeeksi haastetta. Ja aika on sitäpaitsi rajallista. Näin ollen Suomessa ei opiskella kuin englantia ja ruotsia, mikä ei riitä alkuunkaan.
Kaikkien tietämä, ja joidenkin mielestä ikävä tosiasia, nyt vain kuuluu niin, että järkevintä on muuttaa ruotsi vapaaehtoiseksi, jolloin sen tilalla voivat esimerkiksi itäsuomalaiset halutessaan lukea venäjää. Tälla tavalla me saamme tähän maahan huomattavasti nykyistä enemmän muidenkin kielten kuin englannin ja ruotsin osaajia.
Pienen suomea täydellsiesti osaavan suomenruotsalaisen vähemmistön äidinkieli ei missään nimessä ole niin tärkeä, että sitä pitäisi koko kansan pakolla opiskella ja sitä myöten kaventaa oikeasti tärkeiden maailman kielten hallintaa.
Ei uskoisi että ministeritkin yrittävät ajaa suomenruotsalaiset mereen. Mitä muuta voi Cronbergillä olla mielessään, kun hän puhuu joustavuudesta. Tarkoittaako hän, että jonkin pitäisi muuttua, haluaako hän riistää suomenruotsalaisilta heidän oikeutensa, tehdä heidät toisen luokan kansalaisiksi tai hylkiöiksi, murtaa kielimuurit?
Maahanmuuttajien on helppoa opetella kahta kieltä siinä missä yhtäkin ja hakeutua sitten valtion tai kuntien palelukseen. Jos eivät opi, niin tie matalapalkkaisiin töihin on heille kuitenkin avoinna koulutuksesta riippumatta.
Itä-Suomessa venäläisten turistien pitää opetella ruotsia, jos aikovat enemmän asioida maassamme. Täytyyhän heidän ymmärtää, että Korsnäsissa ja saaristossa on mummuja, jotka eivät puhu muuta kuin ikivanhaa toista kansalliskieltämme. Sitäpaitsi opettelemalla ensin ruotsia venäläisetkin oppisivat paremmin kiinaa ja japania ja muita naapurimaidensa kieliä.