Är det så vi vill ha det?
Det är fascinerande hur ett par finska ledarskribenters sura uppstötningar om sfp väcker intresse i andra medier. Ett tu tre skall sfp:s partiledare kommentera för radio och tidningar vad andra tidningar skriver. Jag har lite svårt att tro att kollegerna Matti Vanhanen eller Jyrki Katainen rings upp av HS och ombes kommentera vad Borgåbladets, Hbl:s eller Kalevas ledare för dagen råkar tycka om deras partier.
Vad spelar det för roll vad någon surpuppa tycker i sin spalt? Eller borde vi istället fråga hur allvarligt vi skall ta HS, som åtalas i tingsrätten för ärekränkning?
Återstår slutsatsen att det vilar ett Grönköpingsfenomen över opinionsanalysen i vårt Svenskfinland: om något, som gäller sfp, händelsevis unnas några sådor från en finsk redaktionell kvarn innan tidningen förvandlas till fiskpapper i saluhallen, ja då skall vi darra och piska oss själva till självrannsakan. Det är som finländaren ute i stora världen: “Vad månne tänker man om oss? Vad månne?”
Det mest anmärkningsvärda är ingalunda om någon ledarskribent tycker illa om sfp. Klart värre (vilket också borde intressera de svenska medierna) är den bottenlösa okunskap om Svenskfinland och dess institutioner eller brist på proportioner som skribenterna oftast avslöjar. Ibland blir det riktigt pinsamt - som då Iltalehti försöker tänja sin andliga kapacitet till en ledarkommentar om något, som kräver större intellektuell ansträngning än analysen om den vackraste balklänningen eller spelet bakom Idols-kulisserna gör.
Fascinerande är också de ledarskibenter i Svenskfinland som ofta utgår från, att ett mediums upplaga korrelerar med sanningshalten i analysen. Då HS eller Iltalehti tycker till sväljer exempelvis Vbl:s tisdagsledare (23.12) det mesta med hull och hår - utan att fundera på vad som kan finnas i bakgrunden. Funderar gör istället Hbl:s ledarskribent och dessutom på ett sätt, som innehåller medial självkritik - ett fenomen som i vanliga fall är sällsyntare än dinosaurien.
Det är inte så svårt att se vad som rör sig bakom de återkommande nidbilder som finska ledarskribenter målar upp kring sfp och Svenskfinland överlag. En ambition att systematiskt undergräva sfp:s trovärdighet som regeringsparti och som finlandssvenskarnas kanal, för att förhoppningvis en dag se “det eviga regeringspartiet” ute i kylan.
Detta har kvällstidningarna tiggt om i många år. Nu kommer det flankstöd också från HS, som samtidigt missar att berätta vad man anser om landets tvåspråkighet i allmänhet. Är det värd att försvaras? Vem skall i såfall göra det?
Utan sfp i ansvarsposition skulle flåsdebattörernas dröm om det monokulturella Finland också i politisk mening bli verklighet. Då finns inte längre något uppstickarparti, som kräver besvärliga “särlösningar” i förvaltningen och som inte ber om ursäkt för sin uppfattning, att den finländska skolan bör ge alla finländare en elementär förutsättning att umgås i nordiska sammanhang på nordiska språk.
Skall vi den vägen gå? Skall vi låta den som vill minst få mest? Skall vi självmant ge vatten på kvarnen för dem, som är ute efter att rensa ut svenska folkpartiet ur finländsk politik genom att förlöjliga, förvränga och skapa stereptyper på gränsen till kollektiv mobbning? De frågorna får gärna också besvaras av de opinionsbildare i Svenskfinland, som nu faller platta av en patetisk självspäkande inställsamhet så snart Helsingin Sanomat eller någon skvallerblaska tycker till om sfp.
Allt oftare under den gångna hösten har man haft orsak att reflektera över uttrycket att finlandssvenskarnas största risk är finlandssvenskarna själva. Spalterna i Svenskfinland har fyllts av allehanda dödgrävare och felfria, efterkloka domedagsprofeter - alltmedan antisvenskhetens påhejare och andra diverse xenofober står bredvid och klappar takten.
Är det så vi vill ha det?
I såfall tar det kortare tid än vi tror innan släcker sista man - eller kvinna - släcker lampan.
SKRIVET DEN 23.12.08 18:10
Det är fascinerande hur ett par finska ledarskribenters sura uppstötningar om sfp väcker intresse i andra medier. Ett tu tre skall sfp:s partiledare kommentera för radio och tidningar vad andra tidningar skriver. Jag har lite svårt att tro att kollegerna Matti Vanhanen eller Jyrki Katainen rings upp av HS och ombes kommentera vad Borgåbladets, Hbl:s eller Kalevas ledare för dagen råkar tycka om deras partier.
Vad spelar det för roll vad någon surpuppa tycker i sin spalt? Eller borde vi istället fråga hur allvarligt vi skall ta HS, som åtalas i tingsrätten för ärekränkning?
Återstår slutsatsen att det vilar ett Grönköpingsfenomen över opinionsanalysen i vårt Svenskfinland: om något, som gäller sfp, händelsevis unnas några sådor från en finsk redaktionell kvarn innan tidningen förvandlas till fiskpapper i saluhallen, ja då skall vi darra och piska oss själva till självrannsakan. Det är som finländaren ute i stora världen: “Vad månne tänker man om oss? Vad månne?”
Det mest anmärkningsvärda är ingalunda om någon ledarskribent tycker illa om sfp. Klart värre (vilket också borde intressera de svenska medierna) är den bottenlösa okunskap om Svenskfinland och dess institutioner eller brist på proportioner som skribenterna oftast avslöjar. Ibland blir det riktigt pinsamt - som då Iltalehti försöker tänja sin andliga kapacitet till en ledarkommentar om något, som kräver större intellektuell ansträngning än analysen om den vackraste balklänningen eller spelet bakom Idols-kulisserna gör.
Fascinerande är också de ledarskibenter i Svenskfinland som ofta utgår från, att ett mediums upplaga korrelerar med sanningshalten i analysen. Då HS eller Iltalehti tycker till sväljer exempelvis Vbl:s tisdagsledare (23.12) det mesta med hull och hår - utan att fundera på vad som kan finnas i bakgrunden. Funderar gör istället Hbl:s ledarskribent och dessutom på ett sätt, som innehåller medial självkritik - ett fenomen som i vanliga fall är sällsyntare än dinosaurien.
Det är inte så svårt att se vad som rör sig bakom de återkommande nidbilder som finska ledarskribenter målar upp kring sfp och Svenskfinland överlag. En ambition att systematiskt undergräva sfp:s trovärdighet som regeringsparti och som finlandssvenskarnas kanal, för att förhoppningvis en dag se “det eviga regeringspartiet” ute i kylan.
Detta har kvällstidningarna tiggt om i många år. Nu kommer det flankstöd också från HS, som samtidigt missar att berätta vad man anser om landets tvåspråkighet i allmänhet. Är det värd att försvaras? Vem skall i såfall göra det?
Utan sfp i ansvarsposition skulle flåsdebattörernas dröm om det monokulturella Finland också i politisk mening bli verklighet. Då finns inte längre något uppstickarparti, som kräver besvärliga “särlösningar” i förvaltningen och som inte ber om ursäkt för sin uppfattning, att den finländska skolan bör ge alla finländare en elementär förutsättning att umgås i nordiska sammanhang på nordiska språk.
Skall vi den vägen gå? Skall vi låta den som vill minst få mest? Skall vi självmant ge vatten på kvarnen för dem, som är ute efter att rensa ut svenska folkpartiet ur finländsk politik genom att förlöjliga, förvränga och skapa stereptyper på gränsen till kollektiv mobbning? De frågorna får gärna också besvaras av de opinionsbildare i Svenskfinland, som nu faller platta av en patetisk självspäkande inställsamhet så snart Helsingin Sanomat eller någon skvallerblaska tycker till om sfp.
Allt oftare under den gångna hösten har man haft orsak att reflektera över uttrycket att finlandssvenskarnas största risk är finlandssvenskarna själva. Spalterna i Svenskfinland har fyllts av allehanda dödgrävare och felfria, efterkloka domedagsprofeter - alltmedan antisvenskhetens påhejare och andra diverse xenofober står bredvid och klappar takten.
Är det så vi vill ha det?
I såfall tar det kortare tid än vi tror innan släcker sista man - eller kvinna - släcker lampan.
SKRIVET DEN 23.12.08 18:10
Vastaukset 4
Vanhimmat
Elämme Suomessa, ja tuommoinen vaikuttaa vihollisen mainospuheelta.
itse peräti kahdeksan sanaa joista >35% väärin. Hyvin pyyhkii kun on uudet sulat?
Du måste absolut vara gravt efterbliven?
När du tycks ej förstå vad sfp är?
Och vad, dessa grupperad idiotism, och hjärn invaliditet, värkligen är, och förevisar, på finska folket i Finland?
Men, inom alla nära framtid, kommer skitet att försvinna från Finland, troligen till sibirien?
Jag säger bara åt dom super idioter, far väl?
God Jul o Got Nytt År till er alla från oss alla ! finne ave ,
Kaikki Suomen ruotsalaisetkaan, mutta hurraajien inhoajia, löytyy suomesta noin 85 % kansasta niin ruotsin kuin suomenkielisiltäkin alueilta,
Joten revi siitä "rakkikoia" tai sen pentu?
Suomi kunniaan