Nya Åland-lehti:
Vanhanen en Mr Chance i det nordiska umgänget
Publicerad: 08/11/2009 22:00
Ledare Att statsminister Matti Vanhanen (C) inte talar svenska beror på att han är en Mr Chance, som fick sin position av misstag.
Det säger förre utrikesministern Pär Stenbäck (Sfp).
Säga vad man vill om Stenbäck, men han är inte rädd för att säga vad han tycker. När han på en träff på svenska generalkonsulatet förra veckan talade om kontakterna mellan Finland och Sverige mot bakgrund av Märkesåret så betonade han personrelationerna; om inte de fungerar så fungerar inte samarbetet, eller fungerar dåligt.
När statsminister Vanhanen väljer att tala ”bad english” med statsminister Reinfeldt istället för svenska så blir kontakterna därefter. Och varför blev det så?
Stenbäcks förklaring är att det aldrig var meningen att Vanhanen skulle bli statsminister. Han är som en filmens Mr Chance, trädgårdsmästaren som av misstag blev rådgivare till USAs president.
Stenbäck drog sig inte för att kalla Vanhanen ett olycksfall i arbetet. Det normala i Finland är att man som politiker avancerar steg för steg och när man närmar sig toppositionerna går man en kurs i svenska (ifall man inte kan språket från tidigare).
Men när Anneli Jäätteenmäki föll måste centern snabbt plocka in en ny person på posten och det blev den relativt okända Matti Vanhanen.
Relationerna mellan Finland och Sverige har inte alltid varit högst prioriterade tidigare heller, men då har det berott mer på personkemi än språk.
President Kekkonen hade i tiden en faderlig relation till den unga kung Carl XVI Gustaf och det verkade fungera bra.
President Koivisto hade en mer tudelad inställning till Sverige. Bland annat trodde han aldrig på att det var sovjetiska u-båtar som härjade i den svenska skärgården. Nu tyder mycket på att han hade rätt, men då lade det en viss sordin på stämningen.
Stenbäck nämnde vidare statsministrarna Olof Palme och Kalevi Sorsa, där umgänget påverkades av att båda var ute efter inflytande i Europa – en konkurrenssituation med andra ord.
Och det är allmänt känt att Paavo Lipponen och Göran Persson inte passade ihop. De hör enligt Stenbäck båda till den sorten som hellre håller föredrag än lyssnar på andra.
Om man jämför med 30 – 40 år bakåt i tiden så har kontakterna mellan syster- och broderpartier och på regeringsnivå förändrats mycket. Politikerna känner inte varandra, de känner ofta inte ens till varandra och då finns inte heller bas för ett umgänge, som i förlängningen skulle ge ett stabilt samarbete.
Språket är en bidragande orsak. Allt fler finskspråkiga politiker föredrar som Vanhanen att tala engelska (svag sådan) framom svenska i de nordiska kontakterna.
Och de 15 senaste åren har EU funnits med och konkurrerat om uppmärksamheten. Snarast slukat den på bekostnad av det nordiska.
Samtidigt kunde ett stabilt nordiskt samarbete ge en bra plattform för nordiska framstötar i EU. Nu utnyttjas den resursen inte medan medelhavsländerna och Benelux-länderna inte tvekar att gå fram gemensamt.
Så vad göra?
Stenbäcks recept är att plocka ut politiskt intresserade ungdomar i åldern 18 – 24 år till träffar där man diskuterar frågor av gemensamt intresse. Han är övertygad om att om eliten av ungdomspolitikerna fick träffas och umgås kring ämnen som känns väsentliga för dem så bygger man samtidigt upp kontakter, som varar livet ut.
Problemet i dag är att det inte finns så värst många politiskt aktiva ungdomar. Man kanske borde bredda perspektivet till aktiva ungdomar inom olika områden, för det är i alla fall bland de aktiva som blivande politiker formas.
Stenbäcks önskan var också att Åland skulle ta mer initiativ i spänningsfältet mellan Finland och Sverige.
Ett sådant kunde vara att ställa upp som mötesplats för den unga elit, som framöver skall hålla kontakterna levande. Om dessa kontakter skapas på Åland så har vi garantier för att de framtida makthavarna vet mer om Åland än många gör i dag.
Vanhanen en Mr Chance i det nordiska umgänget
Publicerad: 08/11/2009 22:00
Ledare Att statsminister Matti Vanhanen (C) inte talar svenska beror på att han är en Mr Chance, som fick sin position av misstag.
Det säger förre utrikesministern Pär Stenbäck (Sfp).
Säga vad man vill om Stenbäck, men han är inte rädd för att säga vad han tycker. När han på en träff på svenska generalkonsulatet förra veckan talade om kontakterna mellan Finland och Sverige mot bakgrund av Märkesåret så betonade han personrelationerna; om inte de fungerar så fungerar inte samarbetet, eller fungerar dåligt.
När statsminister Vanhanen väljer att tala ”bad english” med statsminister Reinfeldt istället för svenska så blir kontakterna därefter. Och varför blev det så?
Stenbäcks förklaring är att det aldrig var meningen att Vanhanen skulle bli statsminister. Han är som en filmens Mr Chance, trädgårdsmästaren som av misstag blev rådgivare till USAs president.
Stenbäck drog sig inte för att kalla Vanhanen ett olycksfall i arbetet. Det normala i Finland är att man som politiker avancerar steg för steg och när man närmar sig toppositionerna går man en kurs i svenska (ifall man inte kan språket från tidigare).
Men när Anneli Jäätteenmäki föll måste centern snabbt plocka in en ny person på posten och det blev den relativt okända Matti Vanhanen.
Relationerna mellan Finland och Sverige har inte alltid varit högst prioriterade tidigare heller, men då har det berott mer på personkemi än språk.
President Kekkonen hade i tiden en faderlig relation till den unga kung Carl XVI Gustaf och det verkade fungera bra.
President Koivisto hade en mer tudelad inställning till Sverige. Bland annat trodde han aldrig på att det var sovjetiska u-båtar som härjade i den svenska skärgården. Nu tyder mycket på att han hade rätt, men då lade det en viss sordin på stämningen.
Stenbäck nämnde vidare statsministrarna Olof Palme och Kalevi Sorsa, där umgänget påverkades av att båda var ute efter inflytande i Europa – en konkurrenssituation med andra ord.
Och det är allmänt känt att Paavo Lipponen och Göran Persson inte passade ihop. De hör enligt Stenbäck båda till den sorten som hellre håller föredrag än lyssnar på andra.
Om man jämför med 30 – 40 år bakåt i tiden så har kontakterna mellan syster- och broderpartier och på regeringsnivå förändrats mycket. Politikerna känner inte varandra, de känner ofta inte ens till varandra och då finns inte heller bas för ett umgänge, som i förlängningen skulle ge ett stabilt samarbete.
Språket är en bidragande orsak. Allt fler finskspråkiga politiker föredrar som Vanhanen att tala engelska (svag sådan) framom svenska i de nordiska kontakterna.
Och de 15 senaste åren har EU funnits med och konkurrerat om uppmärksamheten. Snarast slukat den på bekostnad av det nordiska.
Samtidigt kunde ett stabilt nordiskt samarbete ge en bra plattform för nordiska framstötar i EU. Nu utnyttjas den resursen inte medan medelhavsländerna och Benelux-länderna inte tvekar att gå fram gemensamt.
Så vad göra?
Stenbäcks recept är att plocka ut politiskt intresserade ungdomar i åldern 18 – 24 år till träffar där man diskuterar frågor av gemensamt intresse. Han är övertygad om att om eliten av ungdomspolitikerna fick träffas och umgås kring ämnen som känns väsentliga för dem så bygger man samtidigt upp kontakter, som varar livet ut.
Problemet i dag är att det inte finns så värst många politiskt aktiva ungdomar. Man kanske borde bredda perspektivet till aktiva ungdomar inom olika områden, för det är i alla fall bland de aktiva som blivande politiker formas.
Stenbäcks önskan var också att Åland skulle ta mer initiativ i spänningsfältet mellan Finland och Sverige.
Ett sådant kunde vara att ställa upp som mötesplats för den unga elit, som framöver skall hålla kontakterna levande. Om dessa kontakter skapas på Åland så har vi garantier för att de framtida makthavarna vet mer om Åland än många gör i dag.
Vastaukset 10
Vanhimmat
Nya Åland-lehti:
"Vanhanen on Mr Chance pohjoismaisessa seurassa
Julkaistu: 08/11/2009 22:00
Pääkirjoitus. Että pääministeri Matti Vanhanen (keskusta) ei puhu ruotsia, johtuu siitä, että hän on Herra Sattuma, joka sai asemansa erehdyksessä. Niin sanoo entinen ulkoministeri Pär Stenbäck (Rkp). Mitä Stenbäckista sanotaankin, hän ei pelkää sanoa, mitä mieltä hän on. Kun hän viime viikolla ruotsalaisen yleiskonsulaatin tapaamisessa puhui Suomen ja Ruotsin välisistä kontakteista Merkkivuoden taustoista, hän painotti henkilösuhteita; jos ne eivät toimi,ei yhteistyö toimi tai toimii huonosti.Kun pääministeri Vanhanen alkaa puhua ”huonoa englantia” pääministeri Reinfeldtin kanssa ruotsin sijaan, ovat kontaktit sitten mitä ne ovat. Ja miksi kävi näin? Stenbäckin selitys on, että koskaan ei ollut tarkoitus, että Vanhasesta tulisi pääministeri. Hän on kuin elokuvan Mr Chance, puutarhuri, josta tuli vahingossa USA:n presidentin neuvonantaja.
Stenbäck ei epäröinyt kutsua Vanhasta työtapaturmaksi. Suomessa on normaalia, että poliitikko edistyy urallaan askel askeleelta ja kun hän lähestyy huippuvirkoja, menee hän ruotsinkursille(jos ei osaa ruotsia jo valmiiksi). Mutta kun Anneli Jäätteenmäki kaatui, täytyi keskustan nopeasti poimia esiin uusi henkilö tehtävään ja siihen tuli suhteellisen kokematon Vanhanen.
Suhteet Suomen ja Ruotsin välillä ei ole aina aikaisemminkaan olleet parhaimmat, mutta silloin se on johtunut enemmän henkilökemiasta kuin kielestä. Presidenttti Kekkosella oli aikanaan isällinen suhde nuoreen kuningas Kaarle Kustaaseen ja se toimi hyvin.
Presidentti Koivistolla oli kaksijakoinen suhtautuminen Ruotsiin. Hän mm.ei koskaan uskonut, että venäläisen sukellkusveneet ajelivat Ruotsin rannikolla. Nyt vaikuttaa, että hän oli oikeassa, mutta silloin asia laski tunnelmaa. Stenbäck mainitsi edelleen pääministerit Olof Palmen ja Kalevi Sorsan, joiden väleihin vaikutti, että kummatkin halusivat vaikutusvaltaa Euroopassa.-oli siis kilpailutilanne.
Ja on tunnettua,että Lipponen ja Göran Persson eivät sopineet yhteen. He kuuluvat kummatkin siihen lajiin, joka mieluummin esitelmöi kuin kuuntelee muita.
Jos vertaa aikaa 30-40 vuotta taakseopäin, ovat kontakti sisar- ja velipuolueiden välillä muuttuneet paljon. Poliitikot eivät tunne toisiaan, he eivät usein edes tiedä toisistaan, eikä siksi ole pohjaa kanssakäymiselle, joka loisi vakaata yhteistyötä. Kieli on syy tähän. Yhä useampi suomenkielinen poliitikko puhuu mieluummin englantia (heikkoa sellaista), eikä ruotsia pohjoismaisissa kontakteissa.
Ja viimeiset 15 vuotta on EU kilpaillut huomiosta. Oikestaan nielaissut sen pohjoismaisuuden kustannuksella.
Samaan aikaan voisi vakaa pohjoismainen yhteistyö antaa hyvän lähtökohdan EU:ssa Nyt sitä ei hyödynnetä, vaan välimeren maat ja Benluxmaat eivät epäröi yhteityötä.
Mitä siis tehdä?
Stenbäckin resepti on poimia esiin poliittisesit kiinnostuneita 18-24--vuotiaita nuoria tapaamisiin, joissa keskustellaan yhteisistä intresseistä. Hän on vakuuttunut, että jos nuorisopoliitikkojen eliitti saisi tavata ja viettäää aikaa yhdessä kelvollisten aiheiden ympärillä, solmiutuisi samalla kontakteja, jotka kestäisivät elämän ajan.
Ongelma on, että tänään ei ole niin montaa poliittisesti aktiivista nuorta. Ehkä pitäisi leventää perspektiiviä aktiivisiin nuoriin kaikilla aluilla, koska joka tapauksessa aktiivisten joukosta nousevat tulevat poliitikot.
Stenbäckin toivomus olisi, että myös Ahvenanmaa ottaisi enemmän aloitetta Suomen ja Ruotsin välisellä jännitteellä. Sellainen voisi olla perustaa tapaamispaikka nuorelle eliitille, joka ennen kaikkea pitäsi kontaktit elävinä. Jos nämä kontaktit solmitaan Ahvenamaalla, on meillä vakuudet, että tulevat vallapitäjät tietävät Ahvenanmaasta enemmän kuin monet tänä päivänä."
Millä planeetalle nämä tyypit oikein elävät? Kun lähestyy huippuvirkoja, niin mentävä ruotsin kurssille? Halooo???
Sehän juuri on virkamiesruotsin tarkoitus, saada asemiin ruotsittajille myötämielisiä tai sellaisia jotka ovat lahj.. anteeksi avustettavissa ajamaan heidän asiaansa.
Kyseinen huippuvirka lausahdus pätee ilmeisesti myös koulutuksessa, katsokaas suomalainenkin pääsee surujen kouluihin jos osaa ruotsia ja tämähän on tasa-arvoista vai...
Se mihin RKPn saamat vuosittaiset miljoonat menevät ei varmasti jää arvailun varaan.
..olette pääminsteristämme ylpeitä! Ymmärrän toki kiintymyksenne, kansahan on ilmeisesti saanut juuri sellaisen pääministerin jonka se ansaitsee.
Itse en kuitenkaan koe Koljatin edustamaa junttikulttuuria omakseni. Meit on moneks, onneks.
"Tukka hyvin, kaikki hyvin!" eli kun vain osaa hyvin ruotsia, niin kelpaa maata johtamaan.
Stenbäckin pitäisi vakavasti pohtia, että kukahan se "Mr. Chance" oikein on!
.
Mr. Enestam vai Mr. Chance????
.
Vanhanen on pelannut ruotsittajien pussiin jo pitkän aikaa ja kaveri on vain tajunnut että kun poliittista uskottavuutta ei enää ole pitää jotain yrittää, tämä on jo myöhäistä koska vanhasella voi olla puolueen näennäinen luottamus mutta ilman kansan luottamusta se kertoo vain ylimielisyydestä ja välinpitämättömyydestä.
Turha yrittää sekoittaa kahta eri asiaa hämärtääksesi pääasiaa, asia ei liity mitenkään ruotsittajien rajattomaan röyhkeyteen ja etujen haalimiseen enemmistön kustannuksella.
Valtion hommissa räkäruotsilla korvataan älykkyys!
Tuhatkaksi kiitosta käännöksestä!
Pitää tekstiä alkaa sulattelemaan.
Oli mielenkiintoista kuull Stenbäckin suusta tokaisuna tuo asia,että jokainen poliitikko "laitetaan" ruotsinkurssille, kun alkaa huipputehtävä häämöttää. Siinä se kuultiin, lapsen suusta tulee totuus. Eli Ahvenanmaam toimittajalle sanotaan suoraan, mitä ei Suomessa voi sanoa, että näin toimitaan.
Vanhasen arvostus nousi kerralla silmissäni, hänhän ei ole suostunut pakkoruotsiin, on ilmeisesti ensimmäinen pääministeri, joka ei ole siihen alkanut. Englantia vaan puhuu ja menee sitten omalle paikalleen kokouksissa, kun Ruotsin pääministeri ei loukkaantuneena suostu puhumaan, kun ei hänelle hemmotellulle ruotsia suomalainenpääministeri puhu.
Kiitos Vanhanen.
RKP vihaa Vanhasta ja pohjanmaan lehdissä on kova kampanja häntä vastaan. Kiviniemi on toinen kepulainen, jota vihataan RKP:ssa. Kiviniemeä yritetään nyt saada pois kuntaministerin paikalta ja valtakunnanoikeuteen asti, jos hän ei luovu Kokkolan suuntaamisesta pohjoiseen. RKp lobbaa ja taistelee kaikin voimin. Kiviniemi tarvitsisi kaiken tuen nyt.
Luulenpa myös, että kaikkien Vanhsata vastaan suunnattujen hyökkäysten alkuunpanijana tai ainakin tukena on ollut RKP. SDP:n kanssa.