kuinka tärkeätä ruotsi on suomenkieliselle.
Sirpa Kähkönen on ottanut uuden kohderyhmän johon pitäisi panostaa. Hän kertoo, että ODOTTAVA ÄITI on erityisen herkkä olemus johon panostus pitäisi kohdentaa. Odottava äiti siinä herkässä tilassaan voisi siis olla sopiva aivopesun kohde jolla asenteita voitaisiin muokata ruotsalaismyönteisemmiksi.
Kähkönen kirjoittaa nyt ensi kertaa ruotsiksi vaikka pelkääkin tulevansa pilkatuksi ruotsin kielensä vuoksi.
"Jag tycker att författarens främsta uppgift är att bekämpa rädsla. Därför skriver jag nu på svenska. Även om jag är ytterst rädd för att bli hånad för språkets skull.
Den 20 november sade Folktingets ordförande Anna-Maja Henriksson i Hufvudstadsbladet, att Åland kan lämna helfinskt Finland, om svenskans ställning ytterligare försvagas.
Henriksson tycker också att de svenskspråkiga måste lobba hårdare hos tjänstemännen. Vidare säger hon att det inte är på de finska orterna finlandsvenskarna ska fokusera.
Nu är det ju så att kampen för svenskans ställning förs just på de där finska orterna och inte på de orter där största delen av finlandssvenskarna lever. Om den stora tysta finska majoriteten som skickar sina barn till högre undervisning inte förstår svenska språkets betydelse och särställning, kommer tjänstemannaskaran - och också människorna i t ex vårdbranschen - att i framtiden ha ännu större svårigheter att inse betydelsen av det andra inhemska språket.
Det är fullt möjligt att medborgarna bryr sig inte om vad tjänstemannakåren säger. Det viktigaste är att påverka mammornas attityder.
För i Finlands historia har kvinnornas roll i vardagliga attitydförändringar varit mycket betydande. Det som jag nu kommer att säga kan låta trivialt, men jag säger det ändå.
Så kallade Pohjois-Karjala-projekti i Norra Karelen på 70-talet lyckades just därför att man fick tag på landskapets kvinnor; husmödrar, mammor, aktivister i martharörelsen. Landskapets män dog relativt unga i blodkärlssjukdomar. Födan innehöll stora mängder av fett och mycket litet grönsaker. Attityden var: fläsk, grädde och smör ska det vara, morötter äter bara haren.
Det var genom kvinnorna som det här ändrades och den dystra statistiken började se ljusare ut.
I östra och norra Finlands städer och byar går man också i gymnasiet. De där unga människorna bryr sig kanske inte så mycket om Ålands särställning - och inte deras mammor heller. Åland ligger så långt borta, längre än Estland eller Sverige.
Men de bryr sig om sin egen framtid och sin karriär. Det finns kloka, framåtsträvande flickor och pojkar i varje stad och by. Men inte betyder Papper hemskt mycket för dem. Man borde försöka få kontakt med deras mammor.
En blivande mamma är en särskilt sensitiv varelse. Man borde påverka dem - genom att bevisa hur mycket mera möjligheter deras barn kommer att ha om det kan svenska.
Det behövs en väldig attitydsförändring bland det vanliga finskspråkiga folket. Deras barn är nu ganska motvilliga att lära sig svenska. Man måste ta på allvar det här typiskt finska fenomen: passiv motstånd.
Kampen förs på de orterna där blivande sjuksköterskor, närvårdare, läkare och högre tjänstemän just nu växer upp."
http://www.magma.fi/sirpa-kahkonen/hur-rada-bot-det-passiav-motstandet-mot-svenskan
Sirpa Kähkönen on ottanut uuden kohderyhmän johon pitäisi panostaa. Hän kertoo, että ODOTTAVA ÄITI on erityisen herkkä olemus johon panostus pitäisi kohdentaa. Odottava äiti siinä herkässä tilassaan voisi siis olla sopiva aivopesun kohde jolla asenteita voitaisiin muokata ruotsalaismyönteisemmiksi.
Kähkönen kirjoittaa nyt ensi kertaa ruotsiksi vaikka pelkääkin tulevansa pilkatuksi ruotsin kielensä vuoksi.
"Jag tycker att författarens främsta uppgift är att bekämpa rädsla. Därför skriver jag nu på svenska. Även om jag är ytterst rädd för att bli hånad för språkets skull.
Den 20 november sade Folktingets ordförande Anna-Maja Henriksson i Hufvudstadsbladet, att Åland kan lämna helfinskt Finland, om svenskans ställning ytterligare försvagas.
Henriksson tycker också att de svenskspråkiga måste lobba hårdare hos tjänstemännen. Vidare säger hon att det inte är på de finska orterna finlandsvenskarna ska fokusera.
Nu är det ju så att kampen för svenskans ställning förs just på de där finska orterna och inte på de orter där största delen av finlandssvenskarna lever. Om den stora tysta finska majoriteten som skickar sina barn till högre undervisning inte förstår svenska språkets betydelse och särställning, kommer tjänstemannaskaran - och också människorna i t ex vårdbranschen - att i framtiden ha ännu större svårigheter att inse betydelsen av det andra inhemska språket.
Det är fullt möjligt att medborgarna bryr sig inte om vad tjänstemannakåren säger. Det viktigaste är att påverka mammornas attityder.
För i Finlands historia har kvinnornas roll i vardagliga attitydförändringar varit mycket betydande. Det som jag nu kommer att säga kan låta trivialt, men jag säger det ändå.
Så kallade Pohjois-Karjala-projekti i Norra Karelen på 70-talet lyckades just därför att man fick tag på landskapets kvinnor; husmödrar, mammor, aktivister i martharörelsen. Landskapets män dog relativt unga i blodkärlssjukdomar. Födan innehöll stora mängder av fett och mycket litet grönsaker. Attityden var: fläsk, grädde och smör ska det vara, morötter äter bara haren.
Det var genom kvinnorna som det här ändrades och den dystra statistiken började se ljusare ut.
I östra och norra Finlands städer och byar går man också i gymnasiet. De där unga människorna bryr sig kanske inte så mycket om Ålands särställning - och inte deras mammor heller. Åland ligger så långt borta, längre än Estland eller Sverige.
Men de bryr sig om sin egen framtid och sin karriär. Det finns kloka, framåtsträvande flickor och pojkar i varje stad och by. Men inte betyder Papper hemskt mycket för dem. Man borde försöka få kontakt med deras mammor.
En blivande mamma är en särskilt sensitiv varelse. Man borde påverka dem - genom att bevisa hur mycket mera möjligheter deras barn kommer att ha om det kan svenska.
Det behövs en väldig attitydsförändring bland det vanliga finskspråkiga folket. Deras barn är nu ganska motvilliga att lära sig svenska. Man måste ta på allvar det här typiskt finska fenomen: passiv motstånd.
Kampen förs på de orterna där blivande sjuksköterskor, närvårdare, läkare och högre tjänstemän just nu växer upp."
http://www.magma.fi/sirpa-kahkonen/hur-rada-bot-det-passiav-motstandet-mot-svenskan
Vastaukset 6
Vanhimmat
Mitä se sanoo?
Et menetä mitään
Suomenkielinen menettää tosi paljon ellei ymmärrä mitä selän takana touhutaan. On suorastaan suuri etuoikeus saada lukea näitä tekstejä joilla suomenkielisiä yritetään viedä kuin pässiä narussa. Ilman ruotsin osaamista se ei onnistuisi.
-Kaikki suomalainen kielipolitiikka käydään ruotsinkielisen median puolella ja sitä on todella paljon. Suomenkielinen media puolestaan vaikenee koska suomenkielistä mediaa valvoo ruotsalainen raha ja suomenkieliset vasallit Sasin, Halosen ja Lipposen muodossa.
-Katsotaan Ajankohtainen kakkonen tänä iltana ja arvioidaan oliko ohjelma puolueeton vai tarkkaan ylempää ohjattu?
Man måste ta på allvar det här typiskt finska fenomen: passiv motstånd. >>
Kähkönen on nyt ulkona pyöräretkellä..
Passiivista vastarintaa ei suinkaan nujerreta muuten kuin kysymällä vastarintaliikkeeltä,
miksi te vastustatte. Kähkönen ei tajau mitään Gandhista, Rosa Parksista, Nelson Mandelasta tai
vaikka Martin Luther Kingistä.
Historiassa merkittävimpiä esimerkkejä väkivallattomasta vastarinnasta ovat Suomen passiivinen vastarinta, Intian itsenäisyystaistelu, mustien kansalaisoikeusliike Yhdysvalloissa, Tšekkoslovakian miehityksen vastarinta, Baltian maiden uudelleen itsenäistyminen sekä Kiinan ja Myanmarin demokratialiikehdintä. William Penn, Leo Tolstoi, Mohandas Gandhi ja Martin Luther King ovat väkivallattomuuden ikoneita.[1]
tulj Sirpp tyttöni , hiän tappas ouvon toistkielt puhhuvan miehenkutaleen ja koht savonmuanhilimalikka ol aevopest tän ouvonkielsen toemest , nyt sitt ei enne hiän mukamas suommee ossoo , pittää viäntee nuapurmuan murret ku mies niin käsköö , ja muillenii savonmualaisille sitä kans pakottoo , vuan eivät niin muut halluu sitä mongkkerusta huastoo halluuvat pittee omaniin äijinkielt elj savvonpuhheen . Myö einiin tiällä savvonmualla pijetä tuoalasist olevinnaan hiennommist immeesistä . Tuu ny Sirpp tyttöni järkiisi siet et oo mikkään Ingriiri vuan oot aeto savvonmuan olokiitukka .
fondeilta, sällskapeilta ja vännereiltä. Mutta yksi heiltä puuttuu ja sen mukana kaikki - suomenkielisen nuorison tuki ja turva. Nuoret ovat tajunneet, että ruotsin on menneen maailman jäänteitä. Se näkyy ylioppilastutkinnossa. Se havaitaan myös Pohjoismaisen neuvoston nuorten kielivalinnoissa, joissa englanti on tullut todelliseksi yhteiseksi kieleksi.
Nyt Sirpa yrittää soitella hellimpiä kieliä odottavissa äideissä ja Kela jakaa "Ge ditt barn en gåva - anna lapsellesi kova kiva; pakkoruotsi tulee näet vielä kuin köyhän kuolema viimeistään peruskoulun 7. luokalla ja seuraa kuin hai laivaa yliopistoon asti. Mutta muutos on ilmassa - se tulee kuin isäjänis metsän rajaa.
Suomenruotsalaiset koettavat nyt kaikkia mahdollisia keinoja, mutta yksi toisensa jälkeen ne valuvat hiekkaan.
Mutta katsotaan tänään TV2 klo 21. ;-)