Nationalspråk och minoritetsspråk
Vad står det i finländsk lagstiftning om landets tvåspråkighet och vilka garantier ger internationella konventioner helt konkret? Hur går det med svenskan i samband med administrativa reformer såsom regionförvaltningsreformen? Forskaren PD Kristian Myntti har granskat finländsk lagstiftning och internationella konventioner och presenterar i sin rapport en klargörande analys av finlandssvenskarnas situation i ett folkrättsligt perspektiv. Dessutom presenterar och analyserar Myntti den s.k. Karlebyfrågan. Ta reda på rättigheterna - diskutera möjligheterna. Välkommen med på ett seminarium där vi granskar faktafrågorna. Onsdag 20.1.2010, Nationalmuseets auditorium, Mannerheimvägen 34, Helsingfors
13.00 Hälsningsord
Anna-Maja Henriksson, ordförande för Svenska Finlands folkting, riksdagsledamot
13.15 Presentation av utredningen
Kristian Myntti, forskare PD
13.45 Kommentarer
Kimmo Sasi, riksdagsledamot
Markku Suksi, professor, Åbo Akademi
Paulina Tallroth, regeringsråd, Justitieministeriet
Jacob Söderman, riksdagsledamot
15.00 Kaffe med tilltugg
15.30 Diskussion och förberedda frågor
Ordförande: Johan Häggman, handläggare, Europeiska kommissionen
Kenneth Myntti, ledarskribent, Vasabladet
Kristina Wikberg, direktör för den svenska verksamheten vid Kommunförbundet.
Peggy Heikkinen, språkskyddssekreterare, Svenska Finlands folkting
17.00 Avslutning
Krister Ståhlberg, direktör, Svenska kulturfonden
17.15 Buffé och samvaro
FÖRHANDSANMÄLNING senast 13.1.2010: .....inbjudan.kulturfon.en.fi
Lösenord: språk
Utredningen postas före seminariet till den adress ni angivit i anmälningsformuläret.
Vad står det i finländsk lagstiftning om landets tvåspråkighet och vilka garantier ger internationella konventioner helt konkret? Hur går det med svenskan i samband med administrativa reformer såsom regionförvaltningsreformen? Forskaren PD Kristian Myntti har granskat finländsk lagstiftning och internationella konventioner och presenterar i sin rapport en klargörande analys av finlandssvenskarnas situation i ett folkrättsligt perspektiv. Dessutom presenterar och analyserar Myntti den s.k. Karlebyfrågan. Ta reda på rättigheterna - diskutera möjligheterna. Välkommen med på ett seminarium där vi granskar faktafrågorna. Onsdag 20.1.2010, Nationalmuseets auditorium, Mannerheimvägen 34, Helsingfors
13.00 Hälsningsord
Anna-Maja Henriksson, ordförande för Svenska Finlands folkting, riksdagsledamot
13.15 Presentation av utredningen
Kristian Myntti, forskare PD
13.45 Kommentarer
Kimmo Sasi, riksdagsledamot
Markku Suksi, professor, Åbo Akademi
Paulina Tallroth, regeringsråd, Justitieministeriet
Jacob Söderman, riksdagsledamot
15.00 Kaffe med tilltugg
15.30 Diskussion och förberedda frågor
Ordförande: Johan Häggman, handläggare, Europeiska kommissionen
Kenneth Myntti, ledarskribent, Vasabladet
Kristina Wikberg, direktör för den svenska verksamheten vid Kommunförbundet.
Peggy Heikkinen, språkskyddssekreterare, Svenska Finlands folkting
17.00 Avslutning
Krister Ståhlberg, direktör, Svenska kulturfonden
17.15 Buffé och samvaro
FÖRHANDSANMÄLNING senast 13.1.2010: .....inbjudan.kulturfon.en.fi
Lösenord: språk
Utredningen postas före seminariet till den adress ni angivit i anmälningsformuläret.
Vastaukset 2
Vanhimmat
Anmälan till Folkktingets seminarium.
Förhandsmterial kan skickas till
Gerd Söderholm
Sjundeågatan 2 B 14
00510 Helsingfors
MVH
Gerd Söderholm
översättare
UVM
Keskustelutilaisuudessa tulevat suomenruotsalaiset näkemykset esille, ja näemme onko heidän huolenaan kaksikielisyyden vai ruotsin kielen vaaliminen. Ne ovat eri asioita. Anna Maja Henriksson ja Kenneth Myntti ovat leimautuneet kiihkoilijoiksi, kun taas Pauline Tallrothin on virkansa puolesta edustettava tasapuolista näkemystä. Luulisi että kaksikielisyydestä voisivat puhua muutkin kuin Folktingetin tai Åbo Akademin edustajat Tallrothin lisäksi. Kai kaksikielisyys koskettaa myös suomenkielisiä?
Nämä tilaisuudet muodostuvat usein hartauskokouksiin verrattaviksi, sellaisiksi, missä vanhat uskomukset vain lujittuvat ja syvenevät. Olisi kuitenkin hyvä, jos ruotsinkielistemme ajatusmaailma osoittautuisi nykyaikaan sopivaksi ja heidän ajatuksensa voitaisiin toteuttaa reaalimaailmassa. Vaarana on ruotsinkielisten suppea näkökulma, koska heidän näkemyksensä supistuu ns. svenskfinlandiin eli kapeisiin rannikkokaistaleisiin, eivätkä he ota huomioon kielirajan takana avautuvaa Suomea, jossa ei ruotsin kieltä kposkaan kuule.