että eikö ruotsinkielisillä saa olla samoja perusoikeuksia kuin suomenkielisillä? Tottakai he saavat äänestää siinä missä muutkin, eikö se riitä?
Får ministrar uttala sig förklenande om grundrättigheter?
Publicerad 11 september 2010 kl. 00:04. Senast ändrad 10 september 2010 kl. 16:30
Statsministerns tankevurpa. Den nya grundlagstolkningen förhindrar inte förvaltningsreformer, den möjliggör dem.
I samband med att statsminister Mari Kiviniemi (C) i onsdags besökte Stockholm ondgjorde hon sig över den grundlagstolkning som bidrog till att Mellersta Österbotten måste rikta sig söderut mot Vasa i regionförvaltningsreformen.
Kiviniemi vill få en ny tolkning av grundlagen eftersom den gällande tolkningen - som hon ser det - kommer att omöjliggöra förvaltningsreformer i områden som bebos av svenskspråkiga. Kiviniemi har ackompanjerats av ministerkollegan Mauri Pekkarinen (C) som bland annat har betecknat de språkliga grundrättigheterna som "privilegier" för svenskspråkiga.
Hade ledande rikspolitiker i ett annat västerländskt land uttryckt sig på liknande sätt hade de antagligen ganska snabbt tvingats städa skrivbordet. I Finland är det uppenbarligen fullt möjligt för företrädare för ett statsministerparti att uttala sig förklenande om grundrättigheter.
Den så kallade Karlebyfrågan var från början ingen språkfråga. Det handlade om att den berörda befolkningen i Svenska Österbotten inte kunde acceptera att en ny statlig gräns skulle spräcka ett givet samarbetsområde.
Men då alla andra sakargument klingade för döva öron fanns ingen annan möjlighet än att ta till det grövsta artilleriet - grundlagen.
Med facit i hand vet vi nu att Svenska Österbotten skulle ha klyvts itu utan den tolkning som riksdagens grundagsutskott och justitiekansler gjorde.
I den tidigare regeringsformen från 1919 fanns inbyggd en mekanism som förhindrade en splittring av den svenskspråkiga befolkningen och, omvänt, som en möjlighet för distrikt dominerade av finlandssvenskar. Enligt grundlagsexpertis kan vi i Finland tala om verklig jämlikhet mellan befolkningsgrupperna endast om vi har förvaltningsdistrikt både med svensk och med finsk dominans.
Stadgandet såsades bort år 2000 och i stället fick vi en ny grundlag med en diffusare formulering. Tack och lov levererade riksdagens grundlagsutskott i september 2009 en lagtolkning som returnerar en del av den synnerligen viktiga territorialprincip som såg ut att gå förlorad för tio år sedan.
Den nya grundlagstolkningen omöjliggör inte förvaltningsreformer, tvärtom bidrar den till att kommande reformer inte skadar någon av de två berörda befolknings- eller språkgrupperna. Just därför är det upprörande att ministrarna Kiviniemi och Pekkarinen uttalar sig på det sätt de gör.
Professor Tuomas Ojanen ställde sig i gårdagens Hbl tvivlande om det är korrekt av statsministern att ifrågasätta den högsta auktoriteten på grundlagstolkning. Professor Kaarlo Tuori säger att bottnen faller ur hela systemet om politikerna börjar ifrågasätta grundlagstolkningar.
I det här fallet handlar det om ett ifrågasättande som på sikt kan leda till att svenskspråkiga i det här landet inte längre har samma grundrättigheter som finskspråkiga.
Är det dit regeringen strävar? Nu har nog Centerledningen ett och annat att förklara.
Kenneth Myntti
[email protected]
http://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=125826
Får ministrar uttala sig förklenande om grundrättigheter?
Publicerad 11 september 2010 kl. 00:04. Senast ändrad 10 september 2010 kl. 16:30
Statsministerns tankevurpa. Den nya grundlagstolkningen förhindrar inte förvaltningsreformer, den möjliggör dem.
I samband med att statsminister Mari Kiviniemi (C) i onsdags besökte Stockholm ondgjorde hon sig över den grundlagstolkning som bidrog till att Mellersta Österbotten måste rikta sig söderut mot Vasa i regionförvaltningsreformen.
Kiviniemi vill få en ny tolkning av grundlagen eftersom den gällande tolkningen - som hon ser det - kommer att omöjliggöra förvaltningsreformer i områden som bebos av svenskspråkiga. Kiviniemi har ackompanjerats av ministerkollegan Mauri Pekkarinen (C) som bland annat har betecknat de språkliga grundrättigheterna som "privilegier" för svenskspråkiga.
Hade ledande rikspolitiker i ett annat västerländskt land uttryckt sig på liknande sätt hade de antagligen ganska snabbt tvingats städa skrivbordet. I Finland är det uppenbarligen fullt möjligt för företrädare för ett statsministerparti att uttala sig förklenande om grundrättigheter.
Den så kallade Karlebyfrågan var från början ingen språkfråga. Det handlade om att den berörda befolkningen i Svenska Österbotten inte kunde acceptera att en ny statlig gräns skulle spräcka ett givet samarbetsområde.
Men då alla andra sakargument klingade för döva öron fanns ingen annan möjlighet än att ta till det grövsta artilleriet - grundlagen.
Med facit i hand vet vi nu att Svenska Österbotten skulle ha klyvts itu utan den tolkning som riksdagens grundagsutskott och justitiekansler gjorde.
I den tidigare regeringsformen från 1919 fanns inbyggd en mekanism som förhindrade en splittring av den svenskspråkiga befolkningen och, omvänt, som en möjlighet för distrikt dominerade av finlandssvenskar. Enligt grundlagsexpertis kan vi i Finland tala om verklig jämlikhet mellan befolkningsgrupperna endast om vi har förvaltningsdistrikt både med svensk och med finsk dominans.
Stadgandet såsades bort år 2000 och i stället fick vi en ny grundlag med en diffusare formulering. Tack och lov levererade riksdagens grundlagsutskott i september 2009 en lagtolkning som returnerar en del av den synnerligen viktiga territorialprincip som såg ut att gå förlorad för tio år sedan.
Den nya grundlagstolkningen omöjliggör inte förvaltningsreformer, tvärtom bidrar den till att kommande reformer inte skadar någon av de två berörda befolknings- eller språkgrupperna. Just därför är det upprörande att ministrarna Kiviniemi och Pekkarinen uttalar sig på det sätt de gör.
Professor Tuomas Ojanen ställde sig i gårdagens Hbl tvivlande om det är korrekt av statsministern att ifrågasätta den högsta auktoriteten på grundlagstolkning. Professor Kaarlo Tuori säger att bottnen faller ur hela systemet om politikerna börjar ifrågasätta grundlagstolkningar.
I det här fallet handlar det om ett ifrågasättande som på sikt kan leda till att svenskspråkiga i det här landet inte längre har samma grundrättigheter som finskspråkiga.
Är det dit regeringen strävar? Nu har nog Centerledningen ett och annat att förklara.
Kenneth Myntti
[email protected]
http://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=125826
Vastaukset 7
Vanhimmat
Kirjoittaako tuon myntti koskaa mistää muista aiheista? Onko surulehdissä ylipäätään kirjoituksia mistään muusta kuin kielipolitiikasta? Lukeeko kukaan oikeasti noita lehtiä?
surulehdet muusta kuin kielipolitiikasta? Täytyy sanoa, että surumediaa koko ajan tiukasti seuraavana voin sanoa, että kielipolitiikka, Ruotsi, ruotsalaiset uutiset, muu maailma ja suomalaisten (suomenkielisten) epäonnistumiset on se järjestys mikä ruotsinkielisellä medialla on kun aiheista kirjoitetaan.
Myntti ei ole tajuavinaan, että ongelmana on juuri se, että suruilla on ENEMMÄN perusoikeuksia perustuslain sasitulkinnan mukaan.
.. että ruotsinkieliset olisivat Oulussa saaneet YHTÄ hyvää palvelua kuin suomenkieliset? Tästähän on kyse, ei muusta.
Molempia kieliryhmiä tulee kohdella tasavertaisesti.
Oikeuskanslerin ja perustuslakivaliokunnan päätös perustuu siihen että Vaasassa puhutaan suomea SEKÄ ruotsia paljon paremmin kuin Oulussa. Epäiletkö ettei niin ole?
"Myntti ei ole tajuavinaan, että ongelmana on juuri se, että suruilla on ENEMMÄN perusoikeuksia perustuslain sasitulkinnan mukaan. "
Kerrotko myös miten ruotsinkielisillä voi olla enemmän perusoikeuksia? Etkö muka sinä aina saa viranomaispalvelut äidinkielelläsi?
Mitä perusoikeuksia minulla on mitkä sinulta puuttuu?
Tässä avuksesi lista perusoikeuksistamme:
http://virtuoosi.pkky.fi/vilma/oikeudet/oikeud.htm
"Vaasassa puhutaan suomea SEKÄ ruotsia paljon paremmin kuin Oulussa"
Mihin perustat väitteesi, että Vaasassa puhutaan suomea paremmin kuin Oulussa?
Vaasan sairaalassa eivät ainakaan kaikki puhu kunnon suomea, sellaista epämääräistä sekosvekokieltä vaan.
Toistan:
Me kaikki pakkoruotsimme ja virkamiesruotsimme (kiitettävästi) suorittaneet tiedämme, ettei siitä ole mihinkään.
Kyse onkin siitä, että virallisen liturgian mukaan meillä on pakkoruotsi ja virkamiesruotsi siksi, että sillä tavoin pystymme antamaan ruotsinkielistä palvelua.
Koska emme siihen pysty - ja tämän tiesimme jo ennen tätä Kokkola-episodia - meillä ei ole enää virallista perustetta pakkoruotsillemme ja virkamiesruotsillemme.
Todellista perustetta ei ole ollut koskaan. Kiitos, että myönsit asian.