Ojämlikhetens gestaltningar i dagens arbetsliv....
När löner varierar från jobb till jobb förekommer det systematiska löneskillnader efter olika kategorier (indelningar av människor, t.ex. man/kvinna, finsk/invandrare, svart/vit, europé/utomeuropé, arbetare/arbetsgivare, rik/fattig o.s.v.) Sådana kategoriella processer bestämmer löneskillnaderna mellan olika arbeten och därmed skapar de olika lönenivåer. Indelningar - kategoriseringar - i arbetslivet betyder oerhört mycket.
Arbetsgivare letar vanligen först efter nya arbetare bland redan anställda genom att fråga dem om de känner någon som söker jobb. Även de anställda försöker ta reda på om det finns jobb för människor de vill hjälpa. Dessa båda företeelser skapar en oerhörd selektivitet mellan folk som får jobb och de som inte får arbete.
Företag avgränsar och kopplar ihop jobb genom särskilda kategorier och relaterar (jämför) jobben genom att erbjuda skilda slag av anställningskontrakt och karriärvägar. Företagarna rangordnar jobb och kategorier av jobb efter den form av ersättningar som de erbjuder - även om just rangordningen inte alltid är helt uttalad. Vissa jobb ger mer pengar än andra helt enkelt. Ett sådant företag drivs efter följande principer i västvärlden och dess satelliter här och där:
1. Makthavarna är vanligen ägarna och ledningarna, men även alla de som fattar beslut där ojämlikhet skapas - i rekryteringen, i fastställandet av lönerna inom de skilda arbetsmomenten liksom samordningen av jobben o.s.v.
2. Samordnande strävanden hålls samman av de makthavare som har mest tillgång till ett företags kapitaltillgångar - dessa utövar även det största inflytandet i ett företag.
3. De exploaterbara resurserna innebär den uppsättning av resurser som säkrar företagets fördelar som det åtnjuter, t.ex. mark, lokalisering, råvaror, industrianläggningar, tekniskt kunnande, anseende, kontakter med leverantörer, kunder och offentliga tjänstemän m.m.
4. Förfogandet av resurserna innebär även möjligheter att utestänga utomstående. Inget företag kan dra vinning av en exploatering om resurserna är fritt tillgängliga för alla.
5. Avkastningen av dessa resurser måste alltid ge mer i utdelning än vad det kostar att driva verksamheten - alla företag måste ha vinst för att överleva.
6. Företagens makthavare erhåller tillsammans med ägarna en mycket större del av utkomsterna och resultaten än övriga arbetare vilka tvärtom erhåller en mindre del än vad de egentligen producerar.
Historiskt sett har de västeuropeiska företagen och staterna varit framgångsrikast allt sedan 1500-1600-talen. Framgångarna har vilat på effektivare vapen och bättre fungerande maffiastrukturer i hemländerna än på andra håll i världen. Sålunda är det främst vita män med europeiska rötter som styr företagen. Kvinnor och utomeuropéer utgör därmed arbetskraft som främst genererar värden som de inte erhåller fulla prestationsvärdet av. Tvärtom går en del av deras insatser till ledningarna och ägarna.
Kraftiga lönelyft för direktörerna de senate åren!
Direktörerna inom industrin som sitter i arbetsgivarorganisationernas styrelser har i snitt höjt sina löner med nästan 5000 eur i månaden mellan 2006 och 2008. Samtidigt har en genomsnittlig industriarbetare fått nöja sig med en löneökning på ca.200 eur i månaden. Det visar en granskning som tidningen Dagens Industri gjort av löneutvecklingen för ca.100 direktörer inom industrin. Alla dessa 100 direktörer sitter i olika arbetsgivarorganisationernas styrelser, som inför lönförhandlingarna kräver att det inte ska bli några löneökningar alls.
Så ibland undrar man ifall det allas lönar sig att rösta.......
När löner varierar från jobb till jobb förekommer det systematiska löneskillnader efter olika kategorier (indelningar av människor, t.ex. man/kvinna, finsk/invandrare, svart/vit, europé/utomeuropé, arbetare/arbetsgivare, rik/fattig o.s.v.) Sådana kategoriella processer bestämmer löneskillnaderna mellan olika arbeten och därmed skapar de olika lönenivåer. Indelningar - kategoriseringar - i arbetslivet betyder oerhört mycket.
Arbetsgivare letar vanligen först efter nya arbetare bland redan anställda genom att fråga dem om de känner någon som söker jobb. Även de anställda försöker ta reda på om det finns jobb för människor de vill hjälpa. Dessa båda företeelser skapar en oerhörd selektivitet mellan folk som får jobb och de som inte får arbete.
Företag avgränsar och kopplar ihop jobb genom särskilda kategorier och relaterar (jämför) jobben genom att erbjuda skilda slag av anställningskontrakt och karriärvägar. Företagarna rangordnar jobb och kategorier av jobb efter den form av ersättningar som de erbjuder - även om just rangordningen inte alltid är helt uttalad. Vissa jobb ger mer pengar än andra helt enkelt. Ett sådant företag drivs efter följande principer i västvärlden och dess satelliter här och där:
1. Makthavarna är vanligen ägarna och ledningarna, men även alla de som fattar beslut där ojämlikhet skapas - i rekryteringen, i fastställandet av lönerna inom de skilda arbetsmomenten liksom samordningen av jobben o.s.v.
2. Samordnande strävanden hålls samman av de makthavare som har mest tillgång till ett företags kapitaltillgångar - dessa utövar även det största inflytandet i ett företag.
3. De exploaterbara resurserna innebär den uppsättning av resurser som säkrar företagets fördelar som det åtnjuter, t.ex. mark, lokalisering, råvaror, industrianläggningar, tekniskt kunnande, anseende, kontakter med leverantörer, kunder och offentliga tjänstemän m.m.
4. Förfogandet av resurserna innebär även möjligheter att utestänga utomstående. Inget företag kan dra vinning av en exploatering om resurserna är fritt tillgängliga för alla.
5. Avkastningen av dessa resurser måste alltid ge mer i utdelning än vad det kostar att driva verksamheten - alla företag måste ha vinst för att överleva.
6. Företagens makthavare erhåller tillsammans med ägarna en mycket större del av utkomsterna och resultaten än övriga arbetare vilka tvärtom erhåller en mindre del än vad de egentligen producerar.
Historiskt sett har de västeuropeiska företagen och staterna varit framgångsrikast allt sedan 1500-1600-talen. Framgångarna har vilat på effektivare vapen och bättre fungerande maffiastrukturer i hemländerna än på andra håll i världen. Sålunda är det främst vita män med europeiska rötter som styr företagen. Kvinnor och utomeuropéer utgör därmed arbetskraft som främst genererar värden som de inte erhåller fulla prestationsvärdet av. Tvärtom går en del av deras insatser till ledningarna och ägarna.
Kraftiga lönelyft för direktörerna de senate åren!
Direktörerna inom industrin som sitter i arbetsgivarorganisationernas styrelser har i snitt höjt sina löner med nästan 5000 eur i månaden mellan 2006 och 2008. Samtidigt har en genomsnittlig industriarbetare fått nöja sig med en löneökning på ca.200 eur i månaden. Det visar en granskning som tidningen Dagens Industri gjort av löneutvecklingen för ca.100 direktörer inom industrin. Alla dessa 100 direktörer sitter i olika arbetsgivarorganisationernas styrelser, som inför lönförhandlingarna kräver att det inte ska bli några löneökningar alls.
Så ibland undrar man ifall det allas lönar sig att rösta.......
Vastaukset
Vanhimmat
Ei vielä vastauksia
Aloittaja odottaa vastauksia. Kerro oma näkemyksesi ensimmäisenä.