Vapaavuori kehottaa kolleegojaan ruotsin opintoihin!

Vapaavuori uppmuntrar svenska bland ministrar
Publicerad: 07/02 00:00 ›uppdaterad: 07/02 00:00
I ett färskt brev uppmanar Jan Vapaavuori sina ministerkollegor att damma av sina svenskkunskaper. – Finland är ordförande i Nordiska ministerrådet nästa år och då fokuserar vi på behovet av ett gemensamt språk.
Det är i egenskap av nordisk samarbetsminister som Jan Vapaavuori (Saml) har skickat brevet, daterat den 20 januari, till sina ministerkollegor. Inklusive en liten bok med titeln Att förstå varandra i Norden.
 
 
– Det gångna året har vi i nordiska sammanhang intensivt diskuterat betydelsen av ett gemensamt språk. Engelskan dominerar allt mer och det skapar problem för förståelsen mellan länderna. Brevet är ett resultat av den debatten.
 
Tonen i brevet är medvetet uppmuntrande; att jaga sina kollegor med blåslampa tänker Vapaavuori inte göra.
 
– Alla har de nödvändiga baskunskaperna i svenska, det gäller bara att damma av dem och våga använda svenskan i samtal med sina nordiska kontakter. Det finns några enkla knep att ta till om bara viljan finns.
 
De nordiska länderna, och då särskilt problembarnen Finland, Island och Danmark, tar språkfrågan på allvar, intygar Vapaavuori.
 
– Island har dragit i gång en omfattande språkkampanj riktad till barn och ungdomar. Danmark, som nu är ordförandeland i ministerrådet, ordnar en stor språkkonferens i maj. I Finland har vi redan fattat beslut om att språket kommer att vara en prioriterad fråga under vårt ordförandeskap 2011, men exakt på vilket sätt har vi inte bestämt ännu.
 
Vad är det för fel på engelskan?
 
– Det är inget fel på engelskan, men vi missar mycket om vi använder den i nordiska sammanhang. Det nordiska samarbetet bygger på att vi har en gemensam historia, en gemensam kultur, en liknande samhällssyn och rätt långt även ett gemensamt språk. Det för människor närmare varandra på ett helt annat sätt än om vi använder ett tredje språk. Det bara är så, det är viktigt på känslonivån, säger Vapaavuori, vars mamma kom från Sverige.
 
Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen i Sverige, har sagt att statsminister Vanhanen borde använda finska – och tolk – i överläggningar med kollegan Reinfeldt för att stå på jämbördig fot.
 
– Om man godtar den synen måste man tala finska i alla sammanhang, och det tror jag inte är särskilt ändamålsenligt. Dessutom förhandlar ministrar i nordiska sammanhang sällan om så besvärliga frågor att man måste få varje nyans rätt.
 
Inom affärsvärlden använder man engelska.
 
– Ja, men även där kan en alltid språket bättre än den andra.
 
Går vägen till ökad förståelse för svenskan i Finland via obligatorisk svenska i grundskolan?
 
– Ibland verkar det som om vi i Finland tror att vi är det enda landet i världen där barnen måste lära sig två språk. Så är det naturligtvis inte, det finns många länder med flera nationalspråk. Att vi har obligatorisk svenska i skolan går tillbaka till vår grundlag och rätten att få service på två språk, och så ska det vara.
 
– Det besvärliga är att många uppfattar svenskan som ett tvång; ingen talar om tvångsmatte eller tvångshistoria. Utmaningen är alltså att öka förståelsen för svenskan, och få barn och ungdomar att inse värdet av att kunna svenska. I det fallet tror jag mer på uppmuntran än tvångsmetoder.
 
Hur då?
 
– Det finns inga enkla lösningar, om sådana fanns hade de redan genomförts. Jag tror att det behövs olika typer av människor i olika samhällssektorer som talar om varför det är fiffigt att kunna svenska. Speciellt glad är jag över president Martti Ahtisaaris inlägg i höstas.
 
Vad tror du om svenskans framtid i Finland?
 
– Att tro att alla finländare ska kunna flytande svenska någon gång i framtiden är inte realistiskt. Men det oroar mig att mängden finskspråkiga som uppfattar svenskan som viktig verkar minska. I varje generation har det alltid funnits nordister men nu finns det en risk för att det mönstret bryts.
 
Varför tror du det?
 
– Bland topppolitikerna märker jag ingen försämring, de flesta kan svenska och har en positiv attityd till svenskan. Men jag är orolig för ungdomarna och tjänstemannakåren.
 
Det är riksdagsval nästa år. Ser du en nisch för dig och ditt parti att profilera er med tanke på den debatt om svenskan som rasar i Svenskfinland?
 
– Låt mig säga så här: De gröna har för länge sedan insett att de inte räddar naturen om de själva har monopol på miljöfrågor. Det samma gäller svenskans ställning i Finland: det värsta för svenskan är om SFP tror sig ha monopol på språkfrågan.
 
Tror SFP det?
 
– SFP verkar ha lite svårt att ge upp monopoltanken. Å ena sidan förstår SFP:arna, som fiffiga och intelligenta människor, att de behöver en majoritet med sig för att backa upp svenskan, å andra sidan vill de inte att andra talar om svenskan. Det är inte riktigt logiskt.
 
Lena Skogberg
09-1253 304, [email protected]

http://www.hbl.fi/text/inrikes/2010/2/7/d42792.php