Pitihän tuo olla ennakoitavissa!
Finlandssvenska skolor på nationell jumboplats
Publicerad: 07/12 20:39 ›uppdaterad: 07/12 20:43
De finlandssvenska skolorna klarar sig betydligt sämre än de finskspråkiga i den internationella Pisajämförelsen.
http://www.hbl.fi/text/inrikes/2010/12/7/w55573.php
De finlandssvenska skolorna klarar sig betydligt sämre än de finskspråkiga i den internationella Pisajämförelsen. En förklaring till de alarmerande resultaten är att så många elever i svenska skolor har finska som hemspråk. En annan orsak tros vara sämre lärare på finlandssvenskt håll.
–De finlandssvenska resultaten ligger på en mycket lägre nivå än de finska. Eftersom skolorna borde ha likadana resurser och samma utbildningsplan är det faktiskt oroväckande. Så här borde det inte se ut, säger pedagogie doktor Heidi Harju-Luukkainen som analyserat Pisa-resultaten från de finlandssvenska skolorna.
Hon tror att skillnaderna delvis beror på att så många elever använder mest finska hemma.
–Drygt nitton procent av eleverna i de svenska skolorna har ett annat hemspråk än svenska, medan bara fyra procent i finskspråkiga skolor har en annan språklig bakgrund.
I läsning hamnar de finlandssvenska eleverna på en internationell åttonde plats medan landet i snitt ligger på tredje plats. I matematik ligger de svenskspråkiga eleverna på en internationell tionde plats när hela Finland är fjärde bäst. Och i naturvetenskaper är de svenskspråkiga eleverna på nionde plats samtidigt som Finland i snitt är näst bäst i världen enligt Pisajämförelsen.
En jämförelse med de andra nordiska länderna ger en något ljusare bild av läget. De svenskspråkiga skolorna i Finland klarar sig fortfarande bättre än eleverna i resten av Norden.
Lärarutbudet begränsat
Harju-Luukkainen misstänker att en annan orsak till att de finlandssvenska skolorna klarar sig sämre i Pisajämförelsen är lärarna.
–En finsk rektor kanske får tio platsansökningar och kan välja och vraka medan svenska lärartjänster bara kanske har en sökande.
Undersökningen ger vid handen att nitton procent av rektorerna i Svenskfinland anser att bristen på behöriga lärare i viss mån är ett hinder för skolans undervisning i naturvetenskapliga ämnen. I de finska skolorna dras bara fyra procent av rektorerna med problemet.
Heidi Harju-Luukkainen anser att staten borde skjuta till med mer pengar för att stödja de svenskspråkiga skolorna eftersom de presterar klart sämre än det nationella snittet och har så många fler elever med annat hemspråk.
Då Pisaresultaten presenterades på tisdagen hade inte undervisningsminister Henna Virkkunen (Saml) några patentlösningar för att hjälpa upp situationen.
–Nu måste vi noga reda ut bristerna. En delorsak är säkert att det är svårt att hitta behöriga svenskspråkiga lärare i huvudstaden, sade Virkkunen.
Också Johan Aura, direktör på Utbildningsstyrelsens svenska enhet, sade att det behövs noggranna analyser.
–Jag antar att skillnaderna hänger ihop med att eleverna i de svenska skolorna ofta talar finska hemma och på fritiden. En annan förklaring kan vara tillgången på behöriga lärare, läromedlen och mängden integrerade elever med med inlärningssvårigheter.
Pisaundersökningen mäter 15-åriga elevers kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskaper. Resultaten för de finlandssvenska skolorna finansierade med hjälp av bidrag från Svenska kulturfonden. 1407 elever från 56 finlandssvenska skolor deltog i undersökningen.
FNB-SPT/MARIA GESTRIN-HAGNER
Finlandssvenska skolor på nationell jumboplats
Publicerad: 07/12 20:39 ›uppdaterad: 07/12 20:43
De finlandssvenska skolorna klarar sig betydligt sämre än de finskspråkiga i den internationella Pisajämförelsen.
http://www.hbl.fi/text/inrikes/2010/12/7/w55573.php
De finlandssvenska skolorna klarar sig betydligt sämre än de finskspråkiga i den internationella Pisajämförelsen. En förklaring till de alarmerande resultaten är att så många elever i svenska skolor har finska som hemspråk. En annan orsak tros vara sämre lärare på finlandssvenskt håll.
–De finlandssvenska resultaten ligger på en mycket lägre nivå än de finska. Eftersom skolorna borde ha likadana resurser och samma utbildningsplan är det faktiskt oroväckande. Så här borde det inte se ut, säger pedagogie doktor Heidi Harju-Luukkainen som analyserat Pisa-resultaten från de finlandssvenska skolorna.
Hon tror att skillnaderna delvis beror på att så många elever använder mest finska hemma.
–Drygt nitton procent av eleverna i de svenska skolorna har ett annat hemspråk än svenska, medan bara fyra procent i finskspråkiga skolor har en annan språklig bakgrund.
I läsning hamnar de finlandssvenska eleverna på en internationell åttonde plats medan landet i snitt ligger på tredje plats. I matematik ligger de svenskspråkiga eleverna på en internationell tionde plats när hela Finland är fjärde bäst. Och i naturvetenskaper är de svenskspråkiga eleverna på nionde plats samtidigt som Finland i snitt är näst bäst i världen enligt Pisajämförelsen.
En jämförelse med de andra nordiska länderna ger en något ljusare bild av läget. De svenskspråkiga skolorna i Finland klarar sig fortfarande bättre än eleverna i resten av Norden.
Lärarutbudet begränsat
Harju-Luukkainen misstänker att en annan orsak till att de finlandssvenska skolorna klarar sig sämre i Pisajämförelsen är lärarna.
–En finsk rektor kanske får tio platsansökningar och kan välja och vraka medan svenska lärartjänster bara kanske har en sökande.
Undersökningen ger vid handen att nitton procent av rektorerna i Svenskfinland anser att bristen på behöriga lärare i viss mån är ett hinder för skolans undervisning i naturvetenskapliga ämnen. I de finska skolorna dras bara fyra procent av rektorerna med problemet.
Heidi Harju-Luukkainen anser att staten borde skjuta till med mer pengar för att stödja de svenskspråkiga skolorna eftersom de presterar klart sämre än det nationella snittet och har så många fler elever med annat hemspråk.
Då Pisaresultaten presenterades på tisdagen hade inte undervisningsminister Henna Virkkunen (Saml) några patentlösningar för att hjälpa upp situationen.
–Nu måste vi noga reda ut bristerna. En delorsak är säkert att det är svårt att hitta behöriga svenskspråkiga lärare i huvudstaden, sade Virkkunen.
Också Johan Aura, direktör på Utbildningsstyrelsens svenska enhet, sade att det behövs noggranna analyser.
–Jag antar att skillnaderna hänger ihop med att eleverna i de svenska skolorna ofta talar finska hemma och på fritiden. En annan förklaring kan vara tillgången på behöriga lärare, läromedlen och mängden integrerade elever med med inlärningssvårigheter.
Pisaundersökningen mäter 15-åriga elevers kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskaper. Resultaten för de finlandssvenska skolorna finansierade med hjälp av bidrag från Svenska kulturfonden. 1407 elever från 56 finlandssvenska skolor deltog i undersökningen.
FNB-SPT/MARIA GESTRIN-HAGNER
Vastaukset 1
Vanhimmat
Svekot ovat esittäneet asian niin päin, että surunuoret opettaisivat kouluisssa suomalaisnuorille ruotsia vierailuprojektissa. Asia taitaa mennä kuitenkin toisin päin.
Yhteiset koulut taitaisivat olla eduksi juuri surunuorille! Ehkä oppimisen taito ja into tarttuisi heihin suomalaisnuorilta?
Svekojohtajat kuitenkin kannattavat tiukkaa erottelulinjaa, koska vain kielellä on heille merkitystä.