Enligt en färsk rapport från Institutet för hälsa och välfärd går det bra för cirka 70 procent av finländarna. För resterande 30 procent går det allt sämre.
Våra resultat visar att Finland i fråga om fattigdom och barnfattigdom har gått bakåt till samma nivå som på 1970-talet. Vi kan klart observera en utveckling mot utslagning bland långtidsarbetslösa och äldre som fyllt 80, men även bland ungdomar, säger överdirektör Marja Vaarama vid Institutet för hälsa och välfärd THL. Vaarama påpekar att de som fyllt 80 inte får så mycket hemtjänst de behöver. Bland yngre är det ofta arbetslöshet som ligger bakom problemen. Så är fallet även bland fattiga barnfamiljer.
Det här är ett övertygande bevis för att den politik som förts i 20 års tid resulterar i ojämlikhet. Nu när det inför valet åter blir tal om sparlistor få man hoppas att nedskärningarna drabbar dem som kan tåla dem.
Den ökade ojämlikheten tar sig uttryck i växande skillnader i hälsa mellan låginkomsttagare och andra befolkningsgrupper. Fattigdomen medför daglig stress med att få pengarna att räcka till för det nödvändigaste. De som lever uteslutande på grundtrygghet eller folkpension har det svårast. Det blir påfrestande för den psykiska hälsan och orken att varje dag bekymra sig över sitt uppehälle, sade avdelningsdirektör Sakari Karvonen på THL.
Forskarna pekar också åpå att medkänslan för dem som har det sämre försvagas. Enligt rapporten anser var sjätte finländare att dagens socialskydd är för högt. Andelen har ökat under de senaste åren. Hälften av finländarna tycker att socialskyddet just nu är på lämplig nivå.
Långtidsarbetslösheten bland ungdomar är hög och de har mycket svårt att komma ut på arbetsmarknaden och därigenom in i samhället. Om man ännu till skär ned deras utkomststöd kan de helt och hållet ställas utanför, varnar Karvonen.
Våra resultat visar att Finland i fråga om fattigdom och barnfattigdom har gått bakåt till samma nivå som på 1970-talet. Vi kan klart observera en utveckling mot utslagning bland långtidsarbetslösa och äldre som fyllt 80, men även bland ungdomar, säger överdirektör Marja Vaarama vid Institutet för hälsa och välfärd THL. Vaarama påpekar att de som fyllt 80 inte får så mycket hemtjänst de behöver. Bland yngre är det ofta arbetslöshet som ligger bakom problemen. Så är fallet även bland fattiga barnfamiljer.
Det här är ett övertygande bevis för att den politik som förts i 20 års tid resulterar i ojämlikhet. Nu när det inför valet åter blir tal om sparlistor få man hoppas att nedskärningarna drabbar dem som kan tåla dem.
Den ökade ojämlikheten tar sig uttryck i växande skillnader i hälsa mellan låginkomsttagare och andra befolkningsgrupper. Fattigdomen medför daglig stress med att få pengarna att räcka till för det nödvändigaste. De som lever uteslutande på grundtrygghet eller folkpension har det svårast. Det blir påfrestande för den psykiska hälsan och orken att varje dag bekymra sig över sitt uppehälle, sade avdelningsdirektör Sakari Karvonen på THL.
Forskarna pekar också åpå att medkänslan för dem som har det sämre försvagas. Enligt rapporten anser var sjätte finländare att dagens socialskydd är för högt. Andelen har ökat under de senaste åren. Hälften av finländarna tycker att socialskyddet just nu är på lämplig nivå.
Långtidsarbetslösheten bland ungdomar är hög och de har mycket svårt att komma ut på arbetsmarknaden och därigenom in i samhället. Om man ännu till skär ned deras utkomststöd kan de helt och hållet ställas utanför, varnar Karvonen.
Vastaukset
Vanhimmat
Ei vielä vastauksia
Aloittaja odottaa vastauksia. Kerro oma näkemyksesi ensimmäisenä.