Miettimisen paikka kun alla oleva Ruotsissa oleva keskustelu muistuttaa kovasti suomen elinkeino elämän viimeaikaisia kannanottoja.
Siitä huolimatta surutahot, rkp, folktinget, magma, suomenkieliset johtavat puolueet ja johtohenkilöt rummuttavat sinisilmäisesti ruotsinkielen pakko mantran autuudesta!
Ei voi ymmärtää ettei Suomessa ylemmän tason kriittisiä kannanottoja ole enempää mitä on...... Suomi suomettunut ruotsinkielen suhteen.
Lärarnas Riksförbund och Svenskt Näringsliv gav Demoskop i uppdrag att intervjua 200 personalchefer eller personalansvariga i svenska företag om språkens betydelse. Några konkreta resultat från undersökningen är bland annat:
- l 42 procent av de medelstora företagen (50-199 anställda) ställer krav på ett tredje språk för anställning. Detsamma gäller 33 procent av storföretagen (fler än 200 anställda) och 6 procent av småföretagen (maxi- malt 49 anställda).
- l Av samtliga företag anser 66 procent att språkval bör uppmuntras genom så kallade meritpoäng vid god- kända betyg.
- l Av det totala antalet företag som uppger att de sysslar med internationella affärer anger 37 procent att det tyska språket är viktigast för skolan att prioritera. Tyska är därmed det språk som flest antal företag vill lyfta fram som en prioritet.
- l Av de företag som anger att språkkunskaper är ett krav för anställning svarar vart tredje företag, 31 pro- cent, att unga personer i ganska stor utsträckning överdriver sina språkkunskaper vid rekryteringen.
- l Storföretag uppger att de vill att skolan också prioriterar språken spanska och kinesiska för framtiden. Trots detta anser företagen att tyska är det viktigaste moderna språket.
- l Runt en tredjedel av företagen anser att förbättrade språkkunskaper skulle kunna stärka den egna verk- samheten.
Siitä huolimatta surutahot, rkp, folktinget, magma, suomenkieliset johtavat puolueet ja johtohenkilöt rummuttavat sinisilmäisesti ruotsinkielen pakko mantran autuudesta!
Ei voi ymmärtää ettei Suomessa ylemmän tason kriittisiä kannanottoja ole enempää mitä on...... Suomi suomettunut ruotsinkielen suhteen.
Lärarnas Riksförbund och Svenskt Näringsliv gav Demoskop i uppdrag att intervjua 200 personalchefer eller personalansvariga i svenska företag om språkens betydelse. Några konkreta resultat från undersökningen är bland annat:
- l 42 procent av de medelstora företagen (50-199 anställda) ställer krav på ett tredje språk för anställning. Detsamma gäller 33 procent av storföretagen (fler än 200 anställda) och 6 procent av småföretagen (maxi- malt 49 anställda).
- l Av samtliga företag anser 66 procent att språkval bör uppmuntras genom så kallade meritpoäng vid god- kända betyg.
- l Av det totala antalet företag som uppger att de sysslar med internationella affärer anger 37 procent att det tyska språket är viktigast för skolan att prioritera. Tyska är därmed det språk som flest antal företag vill lyfta fram som en prioritet.
- l Av de företag som anger att språkkunskaper är ett krav för anställning svarar vart tredje företag, 31 pro- cent, att unga personer i ganska stor utsträckning överdriver sina språkkunskaper vid rekryteringen.
- l Storföretag uppger att de vill att skolan också prioriterar språken spanska och kinesiska för framtiden. Trots detta anser företagen att tyska är det viktigaste moderna språket.
- l Runt en tredjedel av företagen anser att förbättrade språkkunskaper skulle kunna stärka den egna verk- samheten.
Vastaukset 5
Vanhimmat
I länder med flera språk blir ofta diskussionen isolerad och bestämd av nedärvda attityder. På finlandssvenskt håll blir det då ett evigt tjatande om nyttan av två språk, risken för isolering i det svenska Finland och vikten av att öppna sig mot finskan. Allt detta är gott men ack så inkrökt! Debatten rör sig om samma sak: svenska eller finska? Det man sällan diskuterar är möjligheten att tala ett tredje språk – ett ickenationellt lingua franca. En internationell öppning kan stödja svenskan.
Svenskan i förfinskningen
Problemet för svenskan i Finland är en dubbel status. Å ena sidan är svenskan det ena av landets två officiell språk och å andra sidan fungerar det i praktiken som ett minoritetsspråk. Svenskan var för hundra år sedan väl förankrad i ekonomi, kultur och politik – vilket möjliggjorde dess ställning i grundlagen och språklagen. Man förutsatte kunskaper och service på två språk i alla situationer.
I praktiken blir valet av språk beroende av hur stor andelen svenskar är runt omkring. I Helsingfors sjunker procenttalet ständigt och det är omöjligt att förutsätta att alla finnar kan svenska, däremot förväntas alla svenskar kunna finska – om de är från Finland. Detta strider mot språklagens anda och möjliggörs genom en offentlig dubbelmoral. Och det är man bra på i Finland. Huvudsaken är att allt är snyggt och prydligt på ytan, man är formellt enig. Vad som sedan händer i praktiken är en annan sak.
Tvåspråkigheten kunde stödas av regional uppbackning av svenskan enligt den europeiska språkstadga Finland godkänt. Men denna praxis strider mot språklagens anda om en allomfattande tvåspråkighet. Man kan konstatera att den nuvarande praxisen – lite paradoxalt – garanterar en mjuk språkbytesprocess.
Globaliseringen för folk och länder närmare varandra. Också om denna närhet skapar ett behov för folk att understryka sin lokala identitet sker det en intensivare kommunikation på något större språk, oftast engelska. Samtidigt består den gamla språkproblematiken för finlandssvenskarnas del. De ska dels alltid tala finska, helst lika bra som en finne, dels bekymra sig för att finnarna inte kan tillräckligt svenska. Båda kraven är orimliga – alla kan eller vill inte lära sig finska, alla kan eller vill inte lära sig svenska.
Samtidigt blir inflyttarna allt fler och deras hjälpspråk är oftast engelska, utbildning, kultur och affärsliv förutsätter engelska. Engelska är spritt och upplevs därför som enkelt. För den som talar ett germanskt språk är det enkelt allt igenom. Varför inte acceptera detta? Som bonus underlättar engelskan utbildning och arbete.
Kokoomusjohdon kanta ihmetyttää eniten. Puoluettahan on aina mainostettu/haukuttu työnantajien äänitorveksi.
Svekomafian ote täytyy olla todella kova, kun Kokoomus ei noudata EK:n neuvo ja kantaa kieliasiassa!
Niiipä.
Kiva olisi kuulla kokoomus johdon kommentoivan vaikka yllä olevia kirjoituksia, jos nyt ruotsia edes sen verran osaisivat:)
On virheellinen käsitys että Suomessa on kaksi virallista kieltä. Suomessa ei ole ensimmäistäkään virallista kieltä vaan kaksi kansalliskieltä. Pelkästään kielilakeja muuttamalla voi suomesta tehdä virallisen kielen. Perustuslaissa mainitut kansalliskielet ovat kansalliskieliä. Kielilakien muutos tapahtuu näppärästi eduskunnan äänestyksellä: "Kansalliskieli suomesta virallinen kieli ja kansalliskieli ruotsista virallinen vähemmistökieli".
Mielestäni perustuslain ruotsin kansalliskieli-mainintaa ei tarvitse muuttaa. Eikä tehdä suomestakaan virallisesti virallista kieltä.
Riittää hyvin, kun pakkoruotsitus poistetaan ja kohtuuton kielilaki muutetaan kohtuulliseksi pääväestön ja mamujen kannalta.
Siten suomen kieli käytännössä muuttuu ainoaksi pääkieleksi ja se riittää hyvin.
Kannattaa keskittyä oleelliseen. Siinäkin on varmasti tarpeeksi tekemistä.