Sisäministeriössä englanti korvaamassa ruotsin

Tutkimuksen tekijä Tiia Turkia valitsi Sisäasiainministeriön tutkimuskohteeksi, koska hän kuvitteli, että siellä tarvittaisiin paljon ruotsin osaamista, kun hoidetaan ns kaksikielisen maan poliisi-, pelstus-, rajavalvonta-, maahanmuuttoasioita.

Hän kuvitteli, että siellä ruotsin kielen osaaminen osoittautuisi tärkeäksi jä hyödylliseksi.

Yllätyksekseen hän totesi, että Sisäasiainministeriön alaisuudessa työskentelevät tarvitsevat ruotsia harvoin ja vähän.

https://jyx.jyu.fi/dspace/bitstream/han ... 211533.pdf

Sivu 8

Jag valde att undersöka inrikesministeriet av de 12 ministerierna i Finland därför att dess uppdrag är att stimulera mångfald, likabehandling och migration. Jag föreställde mig att man behöver goda språkkunskaper även i svenska vid inrikesministeriet eftersom ministeriet just sköter inrikesärenden i landet som har två officiella språk – finska och svenska. Inrikesministeriet har fyra avdelningar: polis-, räddnings-, migrations- och gränsbevakningsavdelning, så jag tror att det är viktigt och nyttigt att kunna svenska i tjänster i dessa avdelningar.

Sivut 42-44

Användningsfrekvensen av svenska språket Enligt resultaten hamnar personalen vid inrikesministeriet relativt sällan i situationer, där svenska språket används. Figur 2 visar att nästan hälften (47 %) av respondenterna använder svenska språket några gånger om året i arbetet. 27 % av respondenterna använder däremot några gånger om månaden, medan 14 % säger att de inte alls använder svenska i arbetet. 6 % av respondenterna använder svenska varje vecka och andra 6 % varje dag. Andelen av svaren inte alls och några gånger om året utgör 61 % av respondenterna, vilket är överraskande. Endast 12 % av respondenterna behöver svenska språket varje dag och varje vecka. Siffran för de som skulle kunna sägas använda svenska aktivt i arbetet är påtagligt liten när man jämför andelen med de respondenter som använder svenska språket mera sällan. Jag hade förväntat mig att svenska skulle vara i aktivare bruk vid inrikesministeriet, för det är ändå fråga om tvåspråkiga statliga myndigheter.

Användningsfrekvensen av svenska språket i arbetet togs upp även i några kommentarer i slutet av enkäten. Kommentarerna återspeglade det kvantitativa resultatet i frågan om användningsfrekvens vid inrikesministeriet, för det fanns flera kommentarer om svenskans onödighet i arbetsuppgifterna. En del av respondenter konstaterade att engelska språket hade ersatt svenskan och att det delvis redan användes i nordiskt samarbete