DO: Kimitoöbor har rätt att få akutvård på svenska
PUBLICERAD FÖR UNGEFÄR 6 TIMMAR SEDAN. UPPDATERAD FÖR UNGEFÄR 5 TIMMAR SEDAN
DELA:165
Skylt med päivystys jour på.
Hitisbon Sune Fromholz uppmanades tala finska på sjukhuset i Salo. Bild: Yle/Marie Söderman
MARIA NYLUND ÅBO
Kimitoöbor har rätt att få brådskande hälsovård på det egna språket på det sätt som avses i språklagen. Det slår Diskrimineringsombudsmannen fast i ett pressmeddelande.
Frågan om hur och var Kimitoöborna ska få akut vård på svenska blev aktuellt då Hitisbon Sune Fromholz uppmanades att tala finska då han uppsökte jouren i Salo hösten 2016.
Förvirrande system för Kimitoöbor
Diskriminineringsombudsmannen såg allvarligt på fallet som visar hur svårt det kan vara att på riktigt få vård på svenska även om det på pappret skulle vara välarrangerat.
På grund av problemen med att få service på svenska vid jouren i Salo utredde Diskrimineringsombudsmannen hur den svenska vården för Kimitoöborna är arrangerad. Det visade sig att systemet var förvirrande för den enskilda patienten.
- Uppfyllandet av de språkliga rättigheterna är ett principiellt viktigt ärende, och ett väldigt aktuellt sådant i beredandet av social- och hälsovårdsreformen.
― Robin Harms, specialsakkunnig vid DO.
Utredningen som Diskrimineringsombudsmannen gjorde visar att Salo har två olika jourer: dagtid ansvarar Salo stads finskspråkiga hälsocentral för jouren och nattetid är jouren på tvåspråkiga Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts jours ansvar.
Möte skulle reda ut hur Kimitoöbor ska garanteras vård på svenska
Systemet har orsakat förvirring, konstaterar DO i pressmeddelandet. Därför arrangerade Diskrimineringsombudsmannens kontor ett möte mellan Kimitoöns kommun, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och Salo stad i slutet av mars.
Målet för mötet var att gå igenom hur svenskspråkiga patienters språkliga rättigheter förverkligas i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
- Ärendet togs på allvar, säger Robin Harms som är specialsakkunnig vid Diskrimineringsombudsmannen.
- Uppfyllandet av de språkliga rättigheterna är ett principiellt viktigt ärende, och ett väldigt aktuellt sådant i beredandet av social- och hälsovårdsreformen.
- Garanterandet av minoriteters tjänster kräver kontinuerlig utveckling, aktivitet och verklig vilja att erbjuda bättre tjänster. Vi fick klart bilden av att detta är Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts målsättning.
Robin Harms, diskrimineringsombudsmannens byrå, sakkunnig
Robin Harms, specialsakkunnig vid Diskrimineringsombudsmannen. Bild: Yle/Carina Bruun
Diskrimineringsombudsmannen påminner också om att sjukvårdslagens 6 § förpliktar också enspråkiga kommuner som Salo att vid behov ordna en tolk för en svenskspråkig patient i jouren.
Ombudsmannen ser det som positivt att Salos representant berättat att de också har personal som talar svenska och att de har beredskap att använda tolk enligt sjukvårdlagen, skriver DO i pressmeddelandet.
Sjukvårdsdistriktet satsar på den svenskspråkiga servicen
Direktören för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Leena Setälä berättade under mötet att sjukvårdsdistriktet satsar på den svenskspråkiga servicen.
- I fortsättningen strävar sjukvårdsdistriktet efter att stärka personalens kunskaper i svenska.
- Sjukvårdsdistriktet rekryterar också som bäst en person till att utveckla den svenskspråkiga kommunikationen.
Setälä konstaterar att akutvården är en speciellt svår utmaning när det gäller vård på svenska eftersom det råder stor brist på akutvårdare som kan svenska.
Mutaman kielitaidottoman takia täytyy koko Salon henkilökunnan oppia ruotsia.
On ryhdyttävä toimiin, että tulkkaus voidaan hoitaa vaikka matkapuhelimella.
Meidän suomenkielisten ei pidä kärsiä kielitaidottomuudesta. Kaikille ihmisille tarjotaan peruskoulussa suomen opetusta.
PUBLICERAD FÖR UNGEFÄR 6 TIMMAR SEDAN. UPPDATERAD FÖR UNGEFÄR 5 TIMMAR SEDAN
DELA:165
Skylt med päivystys jour på.
Hitisbon Sune Fromholz uppmanades tala finska på sjukhuset i Salo. Bild: Yle/Marie Söderman
MARIA NYLUND ÅBO
Kimitoöbor har rätt att få brådskande hälsovård på det egna språket på det sätt som avses i språklagen. Det slår Diskrimineringsombudsmannen fast i ett pressmeddelande.
Frågan om hur och var Kimitoöborna ska få akut vård på svenska blev aktuellt då Hitisbon Sune Fromholz uppmanades att tala finska då han uppsökte jouren i Salo hösten 2016.
Förvirrande system för Kimitoöbor
Diskriminineringsombudsmannen såg allvarligt på fallet som visar hur svårt det kan vara att på riktigt få vård på svenska även om det på pappret skulle vara välarrangerat.
På grund av problemen med att få service på svenska vid jouren i Salo utredde Diskrimineringsombudsmannen hur den svenska vården för Kimitoöborna är arrangerad. Det visade sig att systemet var förvirrande för den enskilda patienten.
- Uppfyllandet av de språkliga rättigheterna är ett principiellt viktigt ärende, och ett väldigt aktuellt sådant i beredandet av social- och hälsovårdsreformen.
― Robin Harms, specialsakkunnig vid DO.
Utredningen som Diskrimineringsombudsmannen gjorde visar att Salo har två olika jourer: dagtid ansvarar Salo stads finskspråkiga hälsocentral för jouren och nattetid är jouren på tvåspråkiga Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts jours ansvar.
Möte skulle reda ut hur Kimitoöbor ska garanteras vård på svenska
Systemet har orsakat förvirring, konstaterar DO i pressmeddelandet. Därför arrangerade Diskrimineringsombudsmannens kontor ett möte mellan Kimitoöns kommun, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och Salo stad i slutet av mars.
Målet för mötet var att gå igenom hur svenskspråkiga patienters språkliga rättigheter förverkligas i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
- Ärendet togs på allvar, säger Robin Harms som är specialsakkunnig vid Diskrimineringsombudsmannen.
- Uppfyllandet av de språkliga rättigheterna är ett principiellt viktigt ärende, och ett väldigt aktuellt sådant i beredandet av social- och hälsovårdsreformen.
- Garanterandet av minoriteters tjänster kräver kontinuerlig utveckling, aktivitet och verklig vilja att erbjuda bättre tjänster. Vi fick klart bilden av att detta är Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts målsättning.
Robin Harms, diskrimineringsombudsmannens byrå, sakkunnig
Robin Harms, specialsakkunnig vid Diskrimineringsombudsmannen. Bild: Yle/Carina Bruun
Diskrimineringsombudsmannen påminner också om att sjukvårdslagens 6 § förpliktar också enspråkiga kommuner som Salo att vid behov ordna en tolk för en svenskspråkig patient i jouren.
Ombudsmannen ser det som positivt att Salos representant berättat att de också har personal som talar svenska och att de har beredskap att använda tolk enligt sjukvårdlagen, skriver DO i pressmeddelandet.
Sjukvårdsdistriktet satsar på den svenskspråkiga servicen
Direktören för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Leena Setälä berättade under mötet att sjukvårdsdistriktet satsar på den svenskspråkiga servicen.
- I fortsättningen strävar sjukvårdsdistriktet efter att stärka personalens kunskaper i svenska.
- Sjukvårdsdistriktet rekryterar också som bäst en person till att utveckla den svenskspråkiga kommunikationen.
Setälä konstaterar att akutvården är en speciellt svår utmaning när det gäller vård på svenska eftersom det råder stor brist på akutvårdare som kan svenska.
Mutaman kielitaidottoman takia täytyy koko Salon henkilökunnan oppia ruotsia.
On ryhdyttävä toimiin, että tulkkaus voidaan hoitaa vaikka matkapuhelimella.
Meidän suomenkielisten ei pidä kärsiä kielitaidottomuudesta. Kaikille ihmisille tarjotaan peruskoulussa suomen opetusta.
Vastaukset 4
Vanhimmat
Suomalainen pärjää hyvin ilman ruotsin kieltä. Harmittaa, kun ruotsin kielisillä on oma Fem-kanavansa, niin YLE1-kanava pilaa ihmisen päivän mainostamalla kanavaa. Pitää katsoa vain maksukanavia tai mainoskanavia, jotta välttyy ruotsin kieleltä.
Ha ha haaaa finntuppar.
Persut ovat kantaväestöä lihavampia sekä käyttävät alkoholia ja tupakkaa enemmän. Miksi meidän veronmaksajien pitäisi kärsiä siitä, jotkut eivät pidä huoli terveydestään. Asian voisi hoitaa sillä, että persu maksaa lääkärinsä itse. Kaikille ihmisille tarjotaan peruskoulussa terveysvalistusta.
Salossa terveyskeskuksessa ei tarvitse osata ruotsia. Vasta, kun terveyskeskus alkaa päivystää vaaditaan ruotsin osaamista. Ruotsia osaamaton henkilökunta on siis oikeutettu kieltäytymään tekemästä päivystysvuoroja. Pankaa ruotsia osaavat valvomaan, jotta suomenkieliset saavat nukkua yönsä rauhassa!