befolkningen i Finland som fattas hos den finskspråkiga befolkningen ?
Vilka privilegier ,lättnader och förmåner har den svenskspråkiga
Anonyymi
89905
2Äänestä
Muut lukivat myös
Odottaa vastausta
Näihin keskusteluihin ei ole vielä vastattu. Ole ensimmäinen.
Vastaukset 89
Vanhimmat
Vi väntar igen på den långa listan.
Kommer inte sånt.
När det hela skrivs om dem så är det väl skäligt att få reda på vad finskspråkiga personer saknar , men som svenskspråkiga har.
Aktiva inbillar sakerna, tyvärr.
Aktiva ljuger om vi ska hålla oss till sanningen.
Valehtelee ja nostelee valeketjujaan ylös kokojan ja jatkuvasti.
Om man påstår något då ska man ha bevis att visa.
Fakta borde finnas.
En helt saklig fråga som inte borde vara svår att svara på.
Vore mycket intressant att få veta.
Det kan väl inte vara så svårt ?
Det borde vara självklart.
Läste att om en lögn upprepas tillräckligt ofta så börjar människor tro att det är sant.
Mycket maniskt beteende.
Aktiva är befriade från det.
Det är aktivas strategi.
Inte ens en kort lista syns.
Finns den inte ens i det stora arkivet ?
Så fungerar det i verkligheten när man påstår något,bevis behövs.
Alltid tre kedjor i samma knippe på samma klockslag.
Flera dagar samma stil
Det vet man ju nog.
Det hör till jourjobbet.
Det borde ju finnas svart på vitt.
Det vore rättvist.
Genast om morgonen.
Det har varit mycket lyftande de senaste dagarna.
Man undrar hur de orkar.
Man brukar ha det.
Skäligt krav.
Det går på rutin.
Hatet mot svenskan ger krafter.
Aktiva har svarta själ.
Det borde vara enkelt.
Det stämmer förstås.
Aktiva struntar i sådant.
Här behövs det inte.
Det borde ju vara enkelt att räkna upp.
Men aldrig har vi fått dem.
Det verkar vara svårt att få till stånd.
Aktiva struntar i fakta.
Morgontidiga skribenter.
Sådant bryr aktiva sig inte om.
Fakta på bordet borde det komma.
Aktiva är befriade.
Exakt så går det till.
Ju tidigare i livet man utsätts för svenskan, desto högre nivå på språket som vuxen. Att vara tvåspråkig är i sammanhanget varken en fördel eller en nackdel. Men i skolan fungerar språkinlärningen annorlunda. Två nya studier kastar ljus på myterna om flerspråkighet.
Niclas Abrahamsson. Foto: privat
– När det gäller att omedvetet tillägna sig svenska så är det tidig ålder för exponering och möjlighet till naturlig kommunikation som är överlägset viktigast. Alltså när språkutvecklingen blir en bieffekt av att vara och verka i en svenskspråkig miljö, som i förskolan, i idrottsklubben eller hemma på gården med kompisar. Det säger Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk.
Jämfört både enspråkiga och tvåspråkiga
Niclas Abrahamsson och forskarkollegorna Emanuel Bylund, Kenneth Hyltenstam och Gunnar Norrman har för första gången försökt studera betydelsen av ålder respektive tvåspråkighet för inlärningen av svenska. De jämförde språken hos fyra olika grupper: en grupp med 20 enspråkiga svenskar; en grupp med 20 tidiga tvåspråkiga som invandrat till Sverige i ung ålder med spanskspråkiga föräldrar, och som alltså tillägnat sig svenskan efter spanskan; en grupp med 20 tvåspråkiga personer med en svenskspråkig och en spanskspråkig förälder, som alltså börjat med svenskan lika tidigt som enspråkiga; samt en grupp med 20 personer som i ung ålder adopterades från ett spanskspråkigt land till Sverige av svenskspråkiga adoptivföräldrar.
– Pusselbiten som saknats, jämfört med tidigare studier, är den sistnämnda gruppen, de som adopterats. Det faktum att adopterade kort efter ankomsten till den nya språkmiljön glömmer sitt redan etablerade förstaspråk, och ersätter det med ett nytt språk, gör dem rent tekniskt till enspråkiga talare av sitt andraspråk.
Alla 80 deltagare språktestades i 2,5 timme inom olika områden, som uttal, perception av språkljud, ordförråd, och grammatisk känslighet. Även sådant som behärskning av ordspråk och idiomatiska uttryck undersöktes.
– Eftersom deltagarna är vuxna personer som börjat lära sig svenska i barndomen, så har de ingen märkbar brytning eller andra lättupptäckta svårigheter eller avvikelser. Det är först när vi tittar in i skallen på dem och utmanar deras språksystem som vi kan observera skillnader mellan olika inlärargrupper, säger Niclas Abrahamsson.
Inte avgörande hur många språk man talar
Inom majoriteten av områdena som testades blev det tydligt att inlärningsålder var mest betydelsefullt – inte om personen var enspråkig eller tvåspråkig. De personer som var enspråkiga från födseln och de som börjat med svenskan lika tidigt, men som hade en svensk- och en spanskspråkig förälder, hade lika hög nivå på svenska språket. Och en högre nivå än hos de andra grupperna (adopterade och de som invandrat i barndomen).
– Detta är intressant, eftersom det indikerar att tvåspråkigheten i sig inte är det som orsakar lägre resultat på testen. Eller att enspråkighet på något sätt skulle vara en fördel, vilket vissa forskare tidigare antagit. Tvärtom visar dessa resultat att inlärningsålder är den avgörande faktorn, inte hur många språk man talar.
Ändrade föreställningar om effekter av flerspråkighet
I en annan studie har forskarna, tillsammans med kollegor i Åbo, gjort en meta-analys av tvåspråkigas ordförråd. Resultatet av den visar att tvåspråkiga har ett något mindre omfattande ordförråd – men det gäller endast för dem som lärt sig ett nytt språk efter sitt förstaspråk och tydligast för dem som var äldre än tio år när de lärde sig språket.
– Effekten gäller dessutom enbart andraspråket, inte förstaspråket. Det rör sig alltså om ett åldersrelaterat andraspråksfenomen.
Generella föreställningar om att tvåspråkiga skulle ha ett mindre ordförråd och kognitiva fördelar i form av bättre arbetsminne, högre IQ och skydd mot demens är felaktiga och har fått slagsida i debatten om flerspråkighet, menar Niclas Abrahamsson.
– Man blir inte smartare av att vara flerspråkig. Och behärskning och användning av fler än ett språk skyddar inte mot demens. Därmed inte sagt att flerspråkighet inte kan innebära andra stora fördelar. Som att kunna fler än ett språk, till exempel, vilket ju är bra i sig själv. Flerspråkighet medför inte heller några kognitiva nackdelar, som man ju trodde förr, och som tyvärr fortfarande hävdas från vissa politiska och andra håll.
Tvärtom att lära sig språk i skolan
Ålderns betydelse för inlärning av svenska i Sverige får däremot inte tas som intäkt för att sänka åldern för undervisningen i exempelvis tyska, franska eller spanska som främmande språk i skolan. Eller användas som argument för att införa främmande språk på schemat redan i förskolan, påpekar Niclas Abrahamsson.
– Barns hjärnor är supereffektiva för omedvetet och implicit tillägnande av språk via procedurminnet, genom autentisk språkexponering och verklig kommunikation med kompetenta talare av språket.
Mycket energi.
Det är sant i alla fall.
Vareviga dag.
Alldeles rätt slutsats.
Det är skäligt krav.
Det är sant.
Ännu syns den inte.
Deras uppfattning om saklig diskussion.
Så mycket kunde de väl besvära sig.
Man borde väl stå för vad man skriver ?
De ljuger alltid.
Det är sant.
Varenda dag.
Normalt krävs bevis.
Det är skälig begäran.
Svårt att visa när det inte finns.
Normalt,men aktiva är befriade ?
Aktiva är befriade från den plikten.
Det hör till saken,men tydligen inte hos de aktiva.
Om där ändå skulle finnas någonting som en vanlig svenskspråkig finländare skulle känna igen
som privilegium.
Spaltens språktjatare har fastnat och allt är svenskans fel.
Aktiva ljuger.
Det är så spännande.
För aktiva är det.
Det får man inte påpeka.
Dygnet runt.
Daglig rutin.
Det kan aktiva.
I evighet,amen.
Här skrivs propaganda,då behövs inga fakta.
Ei vastaa aktiivi siinä vaiheessa, kun pitäisi kertoa faktoja. Keskustelu loppuu siihen.
Alltid,inte ett ljud hörs.
Sina fraser som funnits hundratals gånger på spalten redan ,dem postar de på nytt och på nytt.
Gärna vad någon sagt någon gång någonstans.
Gärna riktigt gamla texter.
Total tystnad.
Hundra år är omtyckt.
Det händer alltid.
Aldrig någonsin.
Kyse+on+rakenteellisesta+privilegiosta.
Kokonaisuus ratkaisee. Ruotsinkielisten ja suomenkielisten edut ovat loppupeleissä samat. Jos johonkin korkeakouluun on onkin kiintiö kielen perusteella, niin vastaavasti suomenkielisiin korkeakouluihin pääsee opiskelemaan helpommalla maakunnissa.
Svenskspråkiga kvotutbildningar finns endast i Helsingfors .´
Svaret har inte kommit än.