Tarkoitan siis lahjakkuudenvastustajilla näitä NasseRassen (wwwnational) tapaisia tyhjäpäitä.
Ruotsissa tehtiin laaja tutkimus 15-25-vuotiaiden opiskelijoiden keskuudessa, jossa todettiin, että maahanmuuttajanuoret ovat kunnianhimoisempia, valmiita tekemään enemmän töitä opiskelumenestyksen eteen ja valmiimpia kilpailuun verrattuna ruotsalaisiin opiskelijoihin.
Maahanmuuttajaopiskelijoiden itseluottamus omiin kykyihin on korkeammalla tasolla ja ammateista hammaslääkäri, ekonomi, insinööri, lääkäri ja arkkitehti ovat heidän tavoitteenaan, ruotsalaisten ollessa kiinnostuneita taiteista, hoitoalasta, psykologiasta ja journalismista. Yrittäjyys on myös maahanmuuttajanuorisolle kiinnostavampaa kuin ruotsalaisille.
Ja eihän tässä vielä kaikki: nuo "sorretut" maahanmuuttajatytöt ja -naiset ovat vielä enemmän itseluottamusta täynnä kuin miespuoliset. Varsin merkillistä, olen ymmärtänyt NasseRassen ja muiden tyhjäpäiden kirjoituksista, että nämä naiset ovat jotenkin alistettuja?
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=551810
80% ruotsalaisista on sitä mieltä, että monikulttuurisuus on Ruotsille hyvä asia.
75% ruotsalaisista on sitä mieltä, että maahanmuuttajien tulee saada pitää omista kulttuuriperinteistään kiinni.
90% ruotsalaisista on sitä mieltä, että pysyvästi Ruotsiin maahanmuuttaneille on annettava samat oikeudet kuin ruotsalaisille.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=550735&previousRenderType=2
PS. Pakkoruotsin vastustajille: olisitte opiskelleet koulussa.
Ruotsissa tehtiin laaja tutkimus 15-25-vuotiaiden opiskelijoiden keskuudessa, jossa todettiin, että maahanmuuttajanuoret ovat kunnianhimoisempia, valmiita tekemään enemmän töitä opiskelumenestyksen eteen ja valmiimpia kilpailuun verrattuna ruotsalaisiin opiskelijoihin.
Maahanmuuttajaopiskelijoiden itseluottamus omiin kykyihin on korkeammalla tasolla ja ammateista hammaslääkäri, ekonomi, insinööri, lääkäri ja arkkitehti ovat heidän tavoitteenaan, ruotsalaisten ollessa kiinnostuneita taiteista, hoitoalasta, psykologiasta ja journalismista. Yrittäjyys on myös maahanmuuttajanuorisolle kiinnostavampaa kuin ruotsalaisille.
Ja eihän tässä vielä kaikki: nuo "sorretut" maahanmuuttajatytöt ja -naiset ovat vielä enemmän itseluottamusta täynnä kuin miespuoliset. Varsin merkillistä, olen ymmärtänyt NasseRassen ja muiden tyhjäpäiden kirjoituksista, että nämä naiset ovat jotenkin alistettuja?
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=551810
80% ruotsalaisista on sitä mieltä, että monikulttuurisuus on Ruotsille hyvä asia.
75% ruotsalaisista on sitä mieltä, että maahanmuuttajien tulee saada pitää omista kulttuuriperinteistään kiinni.
90% ruotsalaisista on sitä mieltä, että pysyvästi Ruotsiin maahanmuuttaneille on annettava samat oikeudet kuin ruotsalaisille.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=550735&previousRenderType=2
PS. Pakkoruotsin vastustajille: olisitte opiskelleet koulussa.
Vastaukset 9
Vanhimmat
""Maahanmuuttajaopiskelijoiden itseluottamus omiin kykyihin on korkeammalla tasolla ja ammateista hammaslääkäri, ekonomi, insinööri, lääkäri ja arkkitehti ovat heidän tavoitteenaan, ruotsalaisten ollessa kiinnostuneita taiteista, hoitoalasta, psykologiasta ja journalismista. Yrittäjyys on myös maahanmuuttajanuorisolle kiinnostavampaa kuin ruotsalaisille.""
Löytyykö sieltä myös tutkimus joka kertoo kuinka moni maahanmuuttaja myös toimii noissa ammateissa tai yrittäjänä? Haaveitahan meillä on kaikilla ja puhetta piisaa. Mielenkiintoista olisi myös nähdä miten nämä lahjakkaat ammateissa tai yrittäjänä toimivat sijoittuvat maantieteellisesti alkuperämaansa mukaan.
Jos maahanmuuttajat ovat valmiita tekemään paljon töitä, niin kerro, miksi ainoastaan 5% suomessa asuvista somaleista käy töissä?
http://keskustelu.suomi24.fi/show.fcgi?category=114&conference=4500000000000075&posting=22000000017136841
somalit ovat Afriikan mustalaisia? Ja tuo tutkimus koski Ruotsia, ovatko hekään ahkerien maineessa, kuten Suomalaiset, jotka siellä työt tekevät.
asemansa yhteiskunnassa. Kaikkiallahan tavalliset siirtolaiset ovat ensi alkuun yhteiskunnan pohjalla (valloittajat ovat eri asia ja mijonäärit), mutta kovalla yrittämisellä he saattavat parantaa asemiaan. Siihen ovat oiva tie yleispätevät ammatit joista saa kunnolla rahaa. Niitähän ovat tylsät, mutta vaikeat ja kaikille tarpeelliset ammatit kuten hammaslääkäri, (dipl.)insinööri, raaistava ekonomin ammatti sekä puliveivaamisen salliva yrittäjyys. Näissä ei muuten tarvita juurikaan sukuperintönä tulevia suhteita. Arkkitehdin homma taas menee enemmän luovan työn puolelle mutta on aika paljon insinöörimäistä suunnittelua - ja siitä saa rahaa.
Ruotsalaisnuorten suunataukset puhuvat mielestäni heidän turvallisesta ja vakaasta asemastaan ja tulevaisuudenuskostaan. Heillä on varaa haaveilla ja toteuttaa itseään - onahn sille tietysti muitakin nimiä. Siihenhän ne maahanmuutajatkin pyrkivät noilla omilla ammatginvalinnoillaan - että eheidän jälkeläisillään olisi joskus mahdollista vetää lonkkaa ja ottaa hieman rennommin.
Täysin oikein, pakolaisista ja maahanmuuttajista jotka saapuvat Afrikasta/Lähi-Idästä ei pidetä. Punaisen ristin tutkimus oli hieman laajempi, otos 64 000...
Kaikki me pidämme länsimaisista maahanmuuttajista, lahjakkuudenvastustajista emme.
Mene myös lukemaan koko barometri niin näet totuuden.
"Det är intressant att notera de svagt positiva förändringarna i inställningen till islam och muslimer i Sverige mot bakgrund av den bild som framkom i förra årets barometer. Det som då redovisades överraskade många. Siffrorna avspeglade en misstro och ovilja mot islam och muslimer som många kanske inte trodde fanns i Sverige."
Vaikka terrori-iskuja ei Euroopassa ole ollut vähään aikaan, muslimit nähdään negatiivisessa valossa myös Ruotsissa. Parannusta ei ollut edellis vuoden tutkimukseen verrattuna edes prosenttiyksikköä. Yli 84% prosenttia ruotsalaisista suhtautuu negatiivisesti islamiin ja muslimeihin. Kaikkia tutkijoita ihmetyttää ruotsalaisten negatiivinen näkemys muslimeita ja islamia kohtaan. Onneksi sentään kansaa ei ihmetytä, sillä he näkevät totuuden kaduilla, rikoksissa, työnvieroksujat, loiset tunnistetaan helposti..
Kiitos vain, olen lukenut tuon barometrin. Kannattaisi sinunkin lukea, olisi varmastikin tervetullutta vaihtelua Vavra Sukin ja David Duken ajatuksien toiston lomaan.
"Yli 84% prosenttia ruotsalaisista suhtautuu negatiivisesti islamiin ja muslimeihin."
Mitenkä nämä sinun lukusi eivät ollenkaan vastaa tuota barometria? Olisikohan rasistisel... öh, lahjakkuudenvastustusagendallasi jotain tekemistä asian kanssa?
Islamia koskevia asioita barometrin mukaan:
44% ruotsalaisista suhtautuu positiivisesti siihen ajatukseen, että Ruotsissa pitää tukea imaamien koulutusta islamin harjoittamisen helpottamiseksi, tavalla joka on yhteensopiva demokraattisten perinteiden kanssa.
60% ruotsalaisista sitä mieltä, ettei muslimien maahanmuuttoa tule rajoittaa.
70% ruotsalaisista ei tunne olevansa vieraantunut omassa maassaan muslimien suuren määrän vuoksi. Luku kasvujohdanteinen.
60% ruotsalaisista ei epäluuloisia muslimeja kohtaan. Tämäkin luku kasvussa.
Vieläpä jopa 40% ruotsalaisista katsoo, ettei heillä olisi mitään ongelmia muuttaa asumaan muslimivaltaiselle asuinalueelle.
Kaiken kaikkiaan barometrista käy selville, että ruotsalaiset ovat (viime vuosien terrori-iskuista huolimatta) kokonaisuudessaan entistäkin suvaitsevaisempia suhtautumisessaan maahanmuuttajiin, olivatpa nämä ihonväriltään tai uskonnoltaan mitä tahansa. Aika outoa, jos kerran "totuus kaduilla" on toinen... vai jospa "totuus" onkin jotain muuta kuin mitä sinä väität?
"Starkt stöd för integration visar årets Integrationsbarometer
En riktig svensk kan mycket väl tala med brytning, ha mörk hudfärg och vara född i en annan världsdel. Den åsikten stöds av 70-80 procent av Sveriges befolkning. Det framgår av Integrationsbarometer 2005 som Integrationsverket presenterar."
http://www.integrationsverket.se
Jokainen voi lukea itse, en jaksa kääntää.
Islam
Sverige är i dag ett mångetniskt samhälle där det råder religionsfrihet. Integrationsbarometer 2004 omfattade för första gången ett antal indikatorer som mäter attityder till islam. Integrationsbarometer 2005 upprepar dessa frågor och tar även med några nya frågor som ingår i ett antal indikatorer avsedda att beskriva olika dimensioner av islams och muslimernas ställning i det svenska samhället. Detta innebär att det nu för första gången finns ett datamaterial där man kan mycket försiktigt börja analysera trender vad gäller allmänhetens inställning till olika aspekter av islam.
Allmänhetens inställning till att underlätta utövandet av islam
När det gäller allmänhetens inställning till huruvida man ska underlätta utövandet av islam visar Integrationsbarometer 2005 att drygt en tredjedel av respondenterna är helt eller delvis positiva till att man underlättar utövandet av islam i Sverige. Något mindre än 10 procent är helt positiva. Andelen som är helt eller delvis negativa uppgår till sex av tio. Så många som drygt en fjärdedel instämmer inte alls i att utövandet av islam bör underlättas.
Allmänhetens inställning till en svensk imamutbildning
Beträffande frågan om stöd för en svensk imamutbildning visar Integrationsbarometer 2005 att drygt fyra av tio instämmer sammantaget helt eller delvis i att man bör stödja en svensk imamutbildning. Drygt 17 procent är helt positiva till detta. Lite drygt hälften avvisar tanken på en imamutbildning. Så många som tre av tio anser att det absolut inte behövs en särskild utbildning för imamer. En annan fråga rör huruvida svenska institutionella aktörer bör föra en dialog med muslimer. Det visar sig att sex av tio helt eller delvis stöder ett sådant initiativ. Något över en femtedel instämmer helt och hållet i att en dialog mellan stat och muslimer är en bra idé. Det helt eller delvis negativa attitydläget samlar sammantaget 36 procent av respondenterna. Lite mer än en av fyra avfärdar helt att staten bör ha en permanent dialog med muslimska samfund.
Allmänhetens inställning till moskéer
Motståndet mot moskébyggen har varit stort i flera delar av landet. Detta motstånd har inte bara drivits av medborgaraktioner och organiserad främlingsfientlighet, utan även samhällsinstitutioner som signalerat misstro genom att det i regel gått ovanligt trögt när muslimska församlingar ansökt om bygglov för en moské. När det gäller attityder till moskébyggande generellt visar Integrationsbarometer 2005 att en femtedel av respondenterna är helt eller delvis positiva till att man bygger moskéer i Sverige medan 36 procent motsätter sig detta helt eller delvis. Lite mindre än en femtedel är mycket negativa, vilket ska jämföras med att andelen helt positiva uppgår till 7 procent. En stor grupp (43 procent) väljer att inte ta ställning. Denna grupp av respondenter ökar signifikant, vilket de som ställer sig helt positiva till moskébyggen också gör. Inställningen till att det byggs moskéer i respondenternas eget närområde ser något annorlunda ut. Nästan en femtedel är sammantaget helt eller delvis positiva. Endast en mindre grupp på 7 procent kan utan problem tänka sig att ha en moské i närheten av sitt bostadsområde. Fyra av tio förhåller sig delvis eller helt negativa. En fjärdedel avvisar bestämt tanken på att ha en moské i sitt närområde. Sammanfattningsvis att endast 18–21 procent ställer sig helt positiva till moskébyggen (i närområdet respektive generellt) kan förefalla vara ett lågt stöd för utövandet av en elementär grundlagsfäst rättighet.
Allmänhetens inställning till slöja
Rätten till att bära slöja har allt oftare kommit att uppmärksammas i debatten. Integrationsbarometer 2005 visar att allmänhetens inställning till att muslimska kvinnor bär slöja varierar för olika situationer i samhället. Starkast stöd för bärande av slöja finns för offentliga platser (på gatan), där nästan en femtedel är helt eller delvis positiva, medan det svagaste stödet gäller ”på ID-kort”, där endast 12 procent sammantaget ställer sig helt eller delvis positiva. De som är helt positiva blir fler, liksom de som väljer att avstå från att välja ett attitydläge. Vidare minskar andelarna som helt och hållet tar avstånd från att kvinnor bär slöja i de fem olika situationer som behandlas.
Kunskaper om islam
När det gäller kunskaperna om islam bedömer nästan 7 av 10 sina kunskaper som mycket eller ganska dåliga. Så många som en fjärdedel av allmänheten ser sina kunskaper som mycket dåliga. Endast fyra procent bedömer sina kunskaper som ”mycket goda”. Det är fler som uppger sig ha dåliga kunskaper 2005 än 2004.
Kontakter med muslimer
En avslutande fråga rör allmänhetens kontakter med muslimer genom att ”byta några ord” i tre olika situationer: på arbetsplatsen, i grannskapet och på allmän plats. Flest personer pratar dagligen med muslimer på arbetsplatsen (16 procent). Andelen som gör detta i grannskapet eller på allmän plats uppgår till 5–6 procent. Många samtalar aldrig och har aldrig någon kontakt med muslimer, på allmän plats (25 procent) eller i grannskapet (19 procent).
Niin, kannattaisi sinunkin lukea tuo barometri. Vai onko pakkoruotsi koulussa ollut liian vaikeaa?
"Islamofobi
Beskrivningen av islamofobi bygger på allmänhetens attityder till och föreställningar om flera aspekter kopplade till islam och muslimer, som mätts med hjälp av två indikatorer (med två påståenden vardera). Den första indikatorn som avser ett generellt avståndstagande mot muslimer omfattar en fråga om att begränsa muslimers invandring till Sverige. Integrationsbarometer 2005 visar att sex av tio helt eller delvis avvisar detta. Drygt en tredjedel avvisar helt en restriktiv inställning till muslimsk invandring. Å andra sidan instämmer så många som 37 procent helt eller delvis och 16 procent instämmer helt. Angående frågan om känslor av främlingskap på grund av det stora antalet muslimer i Sverige visar Integrationsbarometer 2005 att över sju av tio avvisar denna föreställning. Nästan hälften avvisar bestämt en främlingskapskänsla kopplad till muslimer. En femtedel av respondenterna håller helt eller delvis med om att de känner främlingskap. Drygt en tiondel är helt övertygade om detta. Två positiva förändringar sker 2005: de som absolut känner främlingskap minskar, och samtidigt ökar andelen som tar avstånd från denna upplevelse.
Den andra indikatorn avser avsikten att förhålla sig distanserat till muslimer. Detta innefattar ett allmänt misstänkliggörande av muslimer, men också en ovilja till att bo i samma bostadsområde som muslimer. Den första frågan om att man känner stor misstänksamhet mot muslimer avvisas helt eller delvis av sex av tio. Något fler än tre av tio avvisar påståendet bestämt. Misstänksamhet mot muslimer saknas dock inte, då nästan fyra av tio uppger detta. Något mer än en tiondel har en bestämd känsla av misstro mot muslimer. En statistiskt säkerställd förändring sker: De som bestämt avvisar en särskild misstro mot muslimer ökar. När det gäller en annan fråga som handlar om allmänhetens benägenhet att flytta till ett område med många muslimer får vi följande resultat: Drygt fyra av tio uppger att de inte skulle ha svårt att flytta till ett område där det bor många muslimer. Däremot är det fler än hälften som helt eller delvis är negativa till en sådan flytt. Nästan en fjärdedel avfärdar helt tanken på att flytta till område där det bor många muslimer."
Kuten nimimerkkisi osoittaa, viestisi on osoitettu suunnattu esikuviesi tavoin vauvoille ja muutaman vuoden ikäisille lapsille. Vai olisiko Keletappinen kuitenkin se oikea nimimerkki sinulle?
"Kaukana jossain on kapakan mäki, siellä räyhää Keletappi -väki"