Nu kan ni luta er tillbaka, dra en lättnadens suck och känna er fördomsfria och toleranta. Tillåt mig bekräfta det som största delen världens människor anser: Finskan är ett fult, kantigt och bräkande språk med alldeles för vassa konsonanter och långa vokaler. Intonationen sitter på fel ställe, bokstäverna r och k förekommer alltför ofta och uttalet av ord med utländsk bakgrund låter förfärligt. Man lyssnar hellre på naglar mot griffeltavla än på Kimi Räikkönens kommentarer om F1-loppet.
Tack och lov är det finska språket inte så inflytelserikt. Det finns ytterst få etablerade finska låneord i svenskan - för att inte tala om andra europeiska språk. Sauna och Nokia låter undantagsvis helt okej jämfört med rääkkääminen och hääyöaie. Det är mycket bättre att ta låneord från andra språk, i dagens läge engelskan, så att inte den ädla svenskan blir infekterad av den finsk-ugriska skogskulturen. Nu för tiden behöver man inte ens bry sig om att försvenska låneord, man bara uttalar dem enligt svensk modell. City, research och producer är bara några exempel.
Uppfattningen om finskan som ett fult språk torde bottna i två stereotyper. För det första är den finska fonetiken inte särskilt estetisk i våra öron. Mjuka uttal med mycket tje- och sje-ljud samt odefinierade vokaler, som ö i höra, vilka i princip saknas i finskan, bidrar till att språket uppfattas som hårt och svårsmält. För det andra rimmar den finska tölpkulturen med sin hembrända sprit och sina knivslagsmål illa på den stockholmska östermalmsglamouren. Inte vill man assimilera ord från en kultur man uppfattar som förkastlig. För visst är det ju så att om inte finnar kan bidra med andra kulturfenomen än Lordi så kan knappast det finska språket tillföra världen mycket mer?
Må så vara att finskan är ett ”odefinierande” språk; någon skillnad mellan han och hon finns inte, inte heller mellan bestämd och obestämd artikel. Däremot kan man med lite innovation alstra nya ord som är mer eller mindre omöjliga att översätta till andra språk. Finnar är alltså bättre än svenskar på att hitta på nya ord för nya fenomen (jfr isländskan). Svennar bara imiterar andra.
Svenskans förkärlek för engelskan har kört den språkliga utvecklingen in på ett ganska trist, odynamiskt spår. När blev den verkställande direktören exekutiv? När slutade man med forskning och övergick till research? Denna stilla hyllning av den amerikanska kulturimperialismens språkliga falang utvecklar inte det egna språket utan plankar på den process som sker bortom haven. I vissa fall kan engelska ord fylla i tomma luckor, men jag vågar påstå att det för det mesta är språklig slapphet, okunskap och en vilja att låta cool som ligger bakom. Engelskan ska naturligtvis inte bannlysas från Sverige (och Svenskfinland), men djärvhet att hitta på nya ord och bygga på gamla vore skoj att se.
Det är ingalunda första gången ett visst språk har influensmonopol i svenskan. En gång i tiden var det latin, en annan gång franska. Hur som helst är vi i dagens läge ytterst bundna till skriftspråkets regler. Så fort någon försöker vara påhittig och skapa nya ord kommer någon annan med SAOL i högsta hugg och pekar ut felen. SAOL är inte lag, utan endast ett hjälpmedel eller en förslagsgivare - precis som bibeln, koranen och de flesta manualer för hemelektronik. Så får det gärna också förbli, för en grammatikkult är det sista den akademiska världen behöver för tillfället.
Nåväl, en total lingvistisk anarki är knappast heller ett idealtillstånd. Självständighet i all ära, men vi måste trots allt förstå varandra då vi kommunicerar. Språket binder oss alla samman, och även om vissa vänsterbrats kallar sig subversiva anarkister och hävdar att de skrivit sig ut ur samhället kan ingen skriva ut sig ur sitt modersmål, åtminstone inte utan avancerad hjärnkirurgi. Att anta element från andra språk behöver inte begränsa sig till ord med it- och hollywoodbakgrund, utan kan antagligen involvera beteendemönster, åsikter, värderingar och dylikt. Troligtvis inte på nationell nivå, men ändå. Och detta både på gott och ont.
De som har en mycket omfattande kontroll över både skrift- och talspråk är givetvis pressen, och detta kan jag inte säga utan en viss subtil avsmak. Alltför ofta tillskriver pressen bara en massa konstiga epitet till den person eller den händelse den refererar till för att underlätta läsarens associationsförmåga. Sensationsjournalistiskt nonsens som ”sexmördare", ”bröst-Annika” och ”invandrarskandal” låter onekligen klatchigt och underhållande, men när man verkligen sätter orden under lupp är de ganska innehållslösa och överdimensionerande. Det är dock skäl att minnas att det är mest synd om de som verkligen köper det tack vare de iögonfallande rubrikerna.
Tack och lov är det finska språket inte så inflytelserikt. Det finns ytterst få etablerade finska låneord i svenskan - för att inte tala om andra europeiska språk. Sauna och Nokia låter undantagsvis helt okej jämfört med rääkkääminen och hääyöaie. Det är mycket bättre att ta låneord från andra språk, i dagens läge engelskan, så att inte den ädla svenskan blir infekterad av den finsk-ugriska skogskulturen. Nu för tiden behöver man inte ens bry sig om att försvenska låneord, man bara uttalar dem enligt svensk modell. City, research och producer är bara några exempel.
Uppfattningen om finskan som ett fult språk torde bottna i två stereotyper. För det första är den finska fonetiken inte särskilt estetisk i våra öron. Mjuka uttal med mycket tje- och sje-ljud samt odefinierade vokaler, som ö i höra, vilka i princip saknas i finskan, bidrar till att språket uppfattas som hårt och svårsmält. För det andra rimmar den finska tölpkulturen med sin hembrända sprit och sina knivslagsmål illa på den stockholmska östermalmsglamouren. Inte vill man assimilera ord från en kultur man uppfattar som förkastlig. För visst är det ju så att om inte finnar kan bidra med andra kulturfenomen än Lordi så kan knappast det finska språket tillföra världen mycket mer?
Må så vara att finskan är ett ”odefinierande” språk; någon skillnad mellan han och hon finns inte, inte heller mellan bestämd och obestämd artikel. Däremot kan man med lite innovation alstra nya ord som är mer eller mindre omöjliga att översätta till andra språk. Finnar är alltså bättre än svenskar på att hitta på nya ord för nya fenomen (jfr isländskan). Svennar bara imiterar andra.
Svenskans förkärlek för engelskan har kört den språkliga utvecklingen in på ett ganska trist, odynamiskt spår. När blev den verkställande direktören exekutiv? När slutade man med forskning och övergick till research? Denna stilla hyllning av den amerikanska kulturimperialismens språkliga falang utvecklar inte det egna språket utan plankar på den process som sker bortom haven. I vissa fall kan engelska ord fylla i tomma luckor, men jag vågar påstå att det för det mesta är språklig slapphet, okunskap och en vilja att låta cool som ligger bakom. Engelskan ska naturligtvis inte bannlysas från Sverige (och Svenskfinland), men djärvhet att hitta på nya ord och bygga på gamla vore skoj att se.
Det är ingalunda första gången ett visst språk har influensmonopol i svenskan. En gång i tiden var det latin, en annan gång franska. Hur som helst är vi i dagens läge ytterst bundna till skriftspråkets regler. Så fort någon försöker vara påhittig och skapa nya ord kommer någon annan med SAOL i högsta hugg och pekar ut felen. SAOL är inte lag, utan endast ett hjälpmedel eller en förslagsgivare - precis som bibeln, koranen och de flesta manualer för hemelektronik. Så får det gärna också förbli, för en grammatikkult är det sista den akademiska världen behöver för tillfället.
Nåväl, en total lingvistisk anarki är knappast heller ett idealtillstånd. Självständighet i all ära, men vi måste trots allt förstå varandra då vi kommunicerar. Språket binder oss alla samman, och även om vissa vänsterbrats kallar sig subversiva anarkister och hävdar att de skrivit sig ut ur samhället kan ingen skriva ut sig ur sitt modersmål, åtminstone inte utan avancerad hjärnkirurgi. Att anta element från andra språk behöver inte begränsa sig till ord med it- och hollywoodbakgrund, utan kan antagligen involvera beteendemönster, åsikter, värderingar och dylikt. Troligtvis inte på nationell nivå, men ändå. Och detta både på gott och ont.
De som har en mycket omfattande kontroll över både skrift- och talspråk är givetvis pressen, och detta kan jag inte säga utan en viss subtil avsmak. Alltför ofta tillskriver pressen bara en massa konstiga epitet till den person eller den händelse den refererar till för att underlätta läsarens associationsförmåga. Sensationsjournalistiskt nonsens som ”sexmördare", ”bröst-Annika” och ”invandrarskandal” låter onekligen klatchigt och underhållande, men när man verkligen sätter orden under lupp är de ganska innehållslösa och överdimensionerande. Det är dock skäl att minnas att det är mest synd om de som verkligen köper det tack vare de iögonfallande rubrikerna.
Vastaukset 25
Vanhimmat
Världens fulaste språk måste väl ändå vara finskan,fan man mår illa när man hör det där jävla kacklet! Dom verkar allmänt sega i roten också,en
norrlänning är ju rena einstein i jämförelse mot en finne!
Finksa är ett ytterst obegripligt språk som låter som en blandning mellan Mongoliska och Ryska. Och vad är det egentligen för mening med att sätta lajnen och mäki efter vartannat ord?
Nää, fy faan så fult!
"Det finska språket är i det närmaste perfekt. Språkvetenskapsmän, eller lingvister, blir närmast lyriska då de kommer i kontakt med finska språket som inte blott är rent och logiskt uppbyggt utan dessutom väl ägnat att uttrycka känslor och nyanser."
Språkseg finska mot språkflyktig svenska
Det lär talas flera tiotusentals olika språk här i världen och varje dag lär ett av dessa språk dö ut. Språkfrågor har alltid intresserat människorna. Inte minst i Finland och på Åland har språkfrågorna blivit livligt debatterade.
I det stora invandrarlandet i väster, USA, gjordes för några år sedan en studie gällande de olika invandrargruppernas ”språkbeständighet”. Det visade sig att finnarna var de språksegaste bland invandrarna. Man kunde påvisa fall där finska talades ända upp till nio generationer efter invandringen.
Portugiserna kom som god tvåa medan det folk som snabbast lämnade sitt hemlands tungomål var skandinaverna som redan under invandrargenerationen kunde glömma sin danska, svenska eller norska.
Som ung sjöman besökte jag en sågverks- och trävaruskeppningshamn som låg en bit norr om Vancouver. De flesta som jobbade där var invandrare från Finland men markenteriet sköttes av kineser.
En dag då jag gick iland mötte jag några kineser som kom körande med traktor lastad med mjölkdunkar. ”Terve, terve, hyvää päivää, mitäs kuulu” ropade då kinserna - som alltså blivit tvungna att lära sig finska i Canada.
Som överstyrman på ett Wallenius-fartyg tog jag emot lotsen i Montreal då vi stävade upp mot de stora sjöarna. Lotsen presenterade sig som Kauppi och det visade sig att att hans föräldrar var invandrade från Finland.
Då vi samtalade på bryggan märkte jag att Kauppi talade engelska sämre än jag, så samtalet fortsatte på finska. Jag frågade Kauppi vad han gjorde på vintrarna, då de stora sjöarna frös till.
Mr Kauppi svarade då: Mä lähhren Låritaan! (Jag far till Florida!)
Jag blev en gång av två bröder bjuden på harjakt till Nokia-trakten. Bröderna hade svenska som modersmål men de var uppvuxna i en helfinsk omgivning. Under jakten började bröderna gräla om någon petitess. Ordväxlingen blev allt häftigare och plötsligt övergick bröderna till att föra grälet på finska.
Efteråt frågade jag varför och de svarade då att det gick lättare att uttrycka sin ilska på finska.
I yngre år funderade jag ett tag på att emigrera till Australien. Vid kontakten med immigrationsmyndigheterna framgick det att den hugade invandraren förutom att vara frisk och redbar dessutom behjälpligt kunna behärska engelska. På ett undantag när: invandrare från Finland behövde inte kunna engelska!
Ovanstående anekdoter visar med önskvärd tydlighet att finnarna utgör ett av världens mest språksega folk, och inte utan orsak.
Det finska språket är i det närmaste perfekt. Språkvetenskapsmän, eller lingvister, blir närmast lyriska då de kommer i kontakt med finska språket som inte blott är rent och logiskt uppbyggt utan dessutom väl ägnat att uttrycka känslor och nyanser.
Här kan det vara skäl att framhålla att för oss ålänningar är det närmast något heligt och dyrbart att vårt örike framdeles bevaras som ett enspråkigt svenskt område.
Denna målsättning når vi ingalunda om alla eller de flesta ålänningar lär sig finska.
Se bara hur det gått för finlandssvenskarna som idag lite till mans talar finska. Där har svenskan förvandlats till ett andra rangens språk som numer talas bara i vissa kök, sängkammare och styrelserum.
För Ålands del är situationen närmast alarmerande: Här ligger ett litet örike med en befolkning om blott 25.000 språkflyktiga skandinaver geografiskt och politiskt tätt intill femmiljoners Finland med världens spåksegaste befolkning.
8.8.2007
Sten Sundman, Flaka
Det här är en utskrift från Ålandstidningens hemsida
www.tidningen.aland.net
Aina kun joku puhuu suomea niin minua oksettaa!
noin ymmärtämätön, ettet osaa lähteä täältä pois sinne, missä et kuule sanaakaan suomea. Voi jysäys. Kukaan ei aseta esteitä, kun lähdet, rajahan on auki, siitä vaan. Tervemenoa kaikki te, jotka ette ole oppineet suomea, vaikka olette täällä ikänne asuneet. Turha teidän on odottaa, että me suomalaiset luovumme omasta kielestämme ja ryhtyisimme ruotsia mongertamaan. Suomessa suomeksi ja ruotsissa ruotsiksi, on ainoa helpotus tähän sotkuun, jonka r-kieliset ovat aiheuttaneet.
Jo on tyhmä ihminen ja heikko jos puheesta tulee jo oksennus. Ahvenanmaalainen.
Teillä Ahvenanmaalla on siis internetti ja kännykkä?
Tämä taitaa olla "ahvenanmaalaisia" tämä "Anne"
Sitäpaitsi Anne on suomalainen nimi svekko tyhmyri.
kunnon yrjö kun kirjoitit kokonaisen lauseen suomeksi.
siitä kyllä kuuletta heti,,det kivava jette kiva va kosta hauki kilo treseitenviis kiva va..
suomessa vain puhutaan suomia mä en ala hurrien kans nikotteleen, olen yli kolme kymmentä vuotta puhunut ruotsia ruotsin maalla..
Carl Bildt puhuu paljon rumempaa ja epäselvempää ruotsin kieltä kuin Räikkönen suomen kieltä. Ruotsissa on satoja tuhansia ihmisiä jotka puhuvat yhtä rumaa ja rumempaa kieltä kuin Carl Bildt.
Carl Bildt - en ärans man (ironi)
http://www.youtube.com/watch?v=9Bd6PpIhWwU&feature=related
Carl Bildt pratar IT 1995
http://www.youtube.com/watch?v=Y5bYUpuU4p0
Tanska on rumaa ruotsalaistenkin mielestä, mutta jostain ihmeen syystä he eivät pidä omaa kieltään ollenkaan rumana, vaikka tanskan ja ruotsin ääntämys ovat poikkeuksellisen lähellä toisiaan. Ruotsalainen skånen murre on jopa enemmän tanskalaista kuin tanskan kieli itse. Yhteistä riikinruotsin murteille on että ne muistuttavat tanskaa ja ovat yleensäkin erittäin epäselviä kieliä.
Kielen tarkoitus on olla informaation välittäjä, mutta ruotsi ei siinä onnistu hyvin jos esim. puhelinlinja on huono tai ympäristö on meluinen. Tämän kuulee/näkee siinä että hurrit joutuu huutamaan 3:sen ratikassakin että pystyvät kommunikoimaan vierustoverin kanssa.
Alla näytteitä ruotsin kielen rumuudesta ja epäselvyydestä YouTubesta. Näissä ruotsalaisten tekemissä näytteissä on oleellisena osana ruotsin kielen epäselvyys jota käsitellään osana aihetta. Tällaista kielen epäselvyyttä ei suomen kielen kohdalla tule mieleenkään käsitellä, koska kielen epäselvyys ei ole mikään ongelma suomen kielessä.
lyhyt näyte 18sek.
http://www.youtube.com/watch?v=PXlEpsasPG4
Skånska 21sek.
http://www.youtube.com/watch?v=B7mbE3OFVyg&NR=1
Skånska 37sek. maanviljelijä viljelee perunaa (suomeksi) ?? (päron)
http://www.youtube.com/watch?v=AkQ-tcX8LGo
Tarviiko skånea tekstittää ruotsalaisille? - Tarvii jos vain pystyy --- HAHAA!
http://www.youtube.com/watch?v=GcWUhtvCrnI
Esimerkki kuinka epäselvä kieli ruotsi on.
Sveriges skönaste dialekter runt om i landet
http://www.youtube.com/watch?v=xDAm3Rbt9Aw&NR=1
Ruotsalaiset itsekin ovat huomannet kuinka epäselvä heidän kielensä on.
http://www.youtube.com/watch?v=I44QieOjBXk&feature=related
Skånelaisia murteita - alkaa näytteellä 54sek. kohdalla.
Pang Prego - Skånska dialekter
http://www.youtube.com/watch?v=Wc3-AyPLa6I
Onko tää jonkinlaienen paskanheitto keskustelu. Ei vaan asiallinen! Kyllä suomi on mailman vaikein kieli olen kuullut kaikkialla missä olen käynnyt. USAssa Assiassa EU maissa ja Down under. Suomea ei puhu kun viisi miljoonaa. (7 miljasardista se on vaan promille) Ja miksi viittaat kymeniin linkkeihin (youtube ei todista mitään totuutta. - youtube on väärennettyä, sensaatiohimoa ja fejkejä) = samaa totuutta kun iltasanomat - miten ajattelet että; Mitä enemän linkejaä sen suurempi puolustus/avunhuuto. Et ole mailmaa nähnyt todellisuudessa ainoastaan mitä tyoutube edustaa. Käy mailmanympäri reisulla niin opit vähän kansainvälisyyttä ystäväni.
Olen sanonnut tätä aiemmin ja sanon yhä. Kuka suomalisista voi sanoa että hän on 100% suomalainen, ei kukaan. Suomalaiset ja suomenkieli on niin rotu-sekaantunut. Suomi on ollut yli 800 vuotta ruotsin vaikutuksen alla ennen 1809. Jokaisessa meissä ns "suomailsessa" virtaa eri määrä ruotsalaisverta ja venäjänveri myös. Niin pidä lärvis kiinni. Kyllä suomessakin on ihmeellisiä murteita.. Olen syntynyt Hasassa 40-luvulla enkä ymmärrä lkaikkia suomen itä murteet. Suomen kieli on vasta syntymässä Agrikolan jalkeen. Suomen kieltä voi samastaa muiden kehitysmaiden kieliin
Onko murteet mailman kielissä epä, vai rikastaako murre kieltä? Sinun mielstä ei. Minun mielestä kyllä
Useimmiten kauneuden perusteleminen on ajanhukkaa ja siitä voidaan pitää ainoastaan henkilökohtaisena mieltymyksenä. Kielen kauneuden kohdalla voidaan kuitenkin puhua poikkeuksellisesti universaalista kauneudesta.
Suomen kielessä on konsonanttien ja vokaalien suhde sama kuin italian kielessä. Jostain ihmeen syystä suomalaisilla on kuitenkin kielteinen käsitys suomen kielen kauneudesta. Todellisuudessa suomi on kaunis kieli. Perustelen sen alla.
Puhe koostuu vokaaleista ja konsonanteista. Vokaaleja ovat A, E, I, O, U, Y, Ä ja Ö. Loput aakkosista on konsonantteja. Tärkeitä puheessa ovat konsonantit, niiden tehtävänä on siirtää informaatioita. Vokaalien tehtävä on mahdollistaa sanan ääntäminen. Ihmiselle kielen ääntäminen on vaikeaa jos kielessä on liikaa konsonantteja. Faxin ja modeemin ujellus on tavallaan kieltä joka on muodostettu pelkästään konsonanteista täysin ilman vokaaleja. Jos kieli on pelkkiä konsonantteja silloin se myös kuulostaa faxin tai modeemin ujellukselta.
Jos kielessä ei ole riittävästi vokaaleja helpottamassa ääntämystä, ihminen joutuu tinkimään kielen ääntämisessä. Silloin sanoista jätetään pois tai lisätään jotain äänteitä ääntämisen helpottamiseksi. Se aiheuttaa eroavaisuuksia kirjoitusasuun verrattuna. Se taas johtaa siihen että kielen kirjoittaminen eroaa ääntämisestä joka tekee kielen oppimisen vaikeaksi.
Heprean kielessä ei kirjoiteta vokaaleja mutta ymmärrettävästä syystä ne lausutaan puheessa ja mikä tekee kielen vaikeaksi nuorelle lapselle oppia. Heprean kielessä JHV lausutaan jahve = jumala. Tuntematta sanaa voisi luulla sen olevan mahdollisesti myös Jahva, Jahvi, Jahvo, Jihve, Jihva, Jihvo, Jihvi, Jihvu...ym. ym. Tästä ymmärrämme että kirjoituksen erotessa ääntämyksestä ei sanaa voi ääntää jos ei tunne sitä ensin. Suomenkielessä kyseistä ongelmaa ei ole.
Suomen kielessä tämä ei ole ongelma. Tutkimuksen mukaan suomenkielinen lapsi oppii lukemaan ja kirjoittamaan 6 viikossa yhtä hyvin kuin englannin kielinen lapsi 2 vuodessa. Pisa tutkimuksen perusteella suomenruotslaiset oppilaaat jäävät jälkeen äidinkielen oppimisessaan suomalaisiin lapsiin verrattuna.
Suomen kielessä on useimmiten aina konsonantin tai tuplakonsonantin jälkeen vokaali. Suomen kielessä on siis konsonantteja ja vokaaleja vuorotellen. Lisäksi suomen kielessä sanat päättyvät usein vokaaliin. Nämä piirteet tekevät suomen kielestä laulun omaista. Universaalisti laulua kuvataan usein kutakuinkin näin: Lal la lal la laa.. , melkein kuin suoraan suomen kielestä, laulaa.
Monissa muissa kielissä sanat eivät osaa kuvailla asiaa yhtä hyvin kuin suomen kieli. Ehkä siksi meidän rallikuljettajamme ovat maailman parhaita. Sopiva konsonanttien ja vokaalien suhde tekee sanoista selkeitä ja siten hyvin erottuvia joista saa melussakin helposti selvää. Kartanlukijan ja ajajan kommunikointi onnistuu virheettömästi ja tarkasti suomen kielellä. Marcus Grönholmillekin luetaan nuotit suomeksi ja hän voitti aina maailmanmestaruuden suomen kielellä.
Ruotsin kielessä esiintyy paljon peräkkäisiä konsonantteja joka tekee kielen vaikeaksi ääntää ja oppia kirjoittamaan.
Ruotsin kielen Älvsjö - sanassa on seuraavat peräkkäiset konsonantit lvsj - siis neljä konsonanttia peräkkäin, joka aivan mahdoton sana ihmisen lausuttavaksi. Sanahan on suorastaan kaamea parahdus. Tyypillistä ruotsinkielelle. Älvsjö lausutaan suunnilleen henkäyksenomaisesti "äyhö" ruotsiksi.
Nordenskiöld - sanassa on seuraavat peräkkäiset konsonantit rd - nsk - ld
Wright - sanassa on seuraavat peräkkäiset konsonantit Wr - ght ja huomatkaa vain yksi vokaali.
Se siitä ruotsinkielen kauneudesta. Äyhö
- Älä rääkkää sitä kääkkää.
-Enhän minä rääkkääkään.
Suomi on selvempi kieli ja kyllä kauniimpikin.
Freudenthals! "Jag som vet" är typiskt offer för den svekomanska överlägsenhetskomplexet som särskilt drabbar denna minoritetsgruppens mest identitetssvaga individer. Individer som utåt sett verkar helt normala och livskraftiga men som vid stress lätt mister verklighetsuppfattningen och stupar under i ett förvirrat och plågat tillstånd av svekomani.
Den brutala verkligheten som tränger in i "detets" medvetande, och ofta triggar debuten, är att han/hon lever i ett 92% finskspråkigt samhälle där svenskan är i mycket liten minoritet (5%) och som dessutom försvinner bort i axlererande hastighet, liknande iskuben i vattenglaset.
Denna sjukdomstillstånd stimulerar i svåra fall, till ord-onani liknande alstret som inleder denna kedja.
Ruotsinkieliset ovat "tyypillisesti" overlord compleksinsä offerseja, eli viktimeit. Moni look täysi laik normal, mut sit dous oliki nuo self estiim hurrej?
Finnvandrare tietää ja osaa. Mitä nyt faktat ovat omasta takapuolesta, sillä suomenruotsalaisia tuli lisää, samoin kuin muunkielisiäkin. Ainoastaan suomenkielisen väen osuus väheni Suomessa. Trendi on jatkuva ja ralliinglis voittaa njuu viktoris siellä ant tere - ja moro tuu juu tuu.
Traumoistasi huolimatta, maailma kokee, että suomenkieli on maailman rumimpia kieliä, ellei kielistä kaikkein rumin!!!
Jollei olisi koskaan oppinut suomea, olisi voinut oppia jotain hyödyllistä tilalle. Suomenkielestä ei oikeasti ole mitään hyötyä, joten olisivat aikojen saatossa pysyneet selvin päin ja olisivat jättäneet tämän väkivalta-alkoholistien ääntelyn kirjaamatta.
Nyt käytännössä kaikki suomalaiset joutuvat opettelemaan suomen, vaikka meillä ennen oli huomattavan paljon kauniimpi ja käytännöllisempi ruotsi käytössä.
Suomenkieli on todellista resurssien haaskaamista.
taasko Talan propagandaa jenkkienglannin puolesta?
Taasko täällä morkataan räkäruotsin ruikkijoita, kyllä räkäruotsi on ihan mukiin menevä kieli, kun muistaa valita puhekumppanin. Puhuin tässä taannoin räkäruotsia naapurin koiralle, joka välittömästi hettäytyi selälleen ja aloitti kiivaan kieriskelyn maassa. Lopetettuani räkäruotsin ruikinnan, niin koira kääntyi hetikohta makuuasentoon katsellen anovasti silmiini. Koira näytti hieman pettyneeltä, kun en jatkanut räkäruotsin rukintaa.
kirjoitti monirivisen avautumisensa suomen kielestä.Valitettavasti kyseinen aivopieru ei poista suomen kieltä
Suomesta mihinkään, mutta pienen rantaruotsalaisen vähemmistömme edut vähenevät vuosi vuodelta, jolloin
jo lähitulevaisuudessa kannattaa ummikkoruotsinkielisten ottaa suomen kielen oppikirja käteen ja alkaa
opiskella maamme enemmistön kieltä, ettei tule aivan orpo olo.Svekot näköjään tarvitsevat ilmiselvästi jonkin
sortin hoitoa.
Väite on samaa luokkaa kuin suurin osa muustakin tällä palstalla. Eli ei kannata reagoida tämän enempää.
Miten muka vaikea kieli? Suomessa lapsetkin osaa suomea.
Svekojen mielestä ei ole merkittävä kieli se, jota puhuu maailmassa vain reitul 5 milj. ihmistä.
Ruotsia puhutaankin prosentuaalisesti huimastio enemmän?
Joka tapauksessa Suomessa suomea puhuu melkein kaikki, joten siitä ummikkoruotsalaisten osuus taitaa olla alle yhden prosentin. Onko siis ruotsi merkittävä kieli Suomessa, jossa nyt asutaan ja ollaan?
"Miten muka vaikea kieli? Suomessa lapsetkin osaa suomea.
Svekojen mielestä ei ole merkittävä kieli se, jota puhuu maailmassa vain reitul 5 milj. ihmistä.
Ruotsia puhutaankin prosentuaalisesti huimastio enemmän?"
- suomi näyttää olevan todella vaikea kieli
Tämä oli äärimmäisen tökerö viesti. Et voi missään nimessä puhua kaikkien maailman ihmisten puolesta. Siisti tekstisi ja asenteesi. Et ainakaan näin vetoa meihin suomenkielisiin.