Korva koskessa?

Koskenkorva on osa Ilmajokea. Ei kuulosta minun korvaani kovin vetiseltä purolta sekään – kaasuseoshan siinä vain mennä jollottelee merta kohti.

Forsöra voisi siis hyvinkin kelvata.

Koskenkorvaa korvallisesta mukista juodessaan voisi ainakin sanoa: "Kosken korvaa - jag vidrör örat".

Mitä se pikku-Aaro sanoikaan, kun hellaa koski? Luulisinpa, että Aaroa ainakin koski kovin.

Koskemattomuus ei ole välttämättä pahasta.

Ostin toissapäivänä Tallinnasta 10 × 0,5 litraa ärmäkkää juotavaa. Pahvisen kantopakkauksen kyljessä todetaan: "Saaremaa Vodka is named after a small inviolable island in Estonia." Koskemattomuuteen vai turmeltumattomuuteenko viitannee tuo saarta koskeva adjektiivi? Juoman valmistajaksi ja pullottajaksi ilmoittautuu Altia Eesti AS -niminen toimija. Lieneekö tavaran peruspirtu peräisin yrityksen omistajatahon kotimaisilta tehtailta, Ilmajoen Koskenkorvalta?

Ruotsalaisnäkemyksen tai -kuulemuksen mukaan:

»Koskenkorva betyder för övrigt "örat på vattenfallet", vilket innebär den plats där vattenfallet börjar. Och det var i just byn Koskenkorva som produktionen av vodkan med samma namn startade i juli 1953. Redan i början av 60-talet var Koskenkorva den mest köpta spriten i Finland.»

http://www.dricka.se/sprit/koskenkorva/

Pahapa tuota on sinänsä mennä kääntelemään tai vääntelemään. Koski olkoon korvaamaton ja korva koskematon!

Lainattakoon vielä pätkä juoman ruotsalaisen mahaantuojan sivustosta, koska en onnistunut kopioimaan juuri kyseiselle sivulle vievää linkkiä:

»Koskenkorva
Finland

Namnet Koskenkorva är väl knappas okänt för någon. Detta ofärgade destillat som närmast är en helig symbol för finländarna och lika mycket tradition som bastubadet och surdegsbrödet.

Som bekant brukar kärt barn ha många namn och så även när det gäller Koskenkorva. Eller vad sägs om Kossu, Koskis, Kosymi, Kosmonautti och Koskisen Antti?

Brännvinet, eller Viina som finländarna säger, introducerades i Finland 1953 och hade bara inom ett par år tagit en fjärdedel av den inhemska spritmarknaden.

Man sålde redan litet över en miljon flaskor per år och 1970 hade den årliga försäljningen stigit till 12 miljoner flaskor. Toppnoteringen kunde man redovisa 1989 när man det året sålde 36 miljoner flaskor.

På 90-talet kunde man konstatera att Koskenkorva hade blivit den mest sålda spriten i Finland och efterfrågan var stor, oavsett det ekonomiska läget i landet.

Då det 2001 dök upp ett förslag om att flytta tillverkningen utomlands, bildades en folkrörelse för att hålla kvar tillverkningen inom landet.

Tack vare starka röster inom rörelsen från ledande personer inom forskning och vetenskap lades förslaget ner och tillverkningen blev kvar i Finland.

Koskenkorva har sedan starten alltid tillverkats i staden med samma namn, Koskenkorva, som ligger i södra Österbotten. Här såg destilleriet sitt ljus 1939, i samband med att ägaren Altias fabrik fick en upprustning. Altia, som börjat sin verksamhet redan 1888, hade nu blivit landets största destilleri och jästfabrik.

Förbudstiden var över i Finland och man fick nu tillverka vodka för konsumtion och inte bara som hittills för tekniska eller medicinska ändamål. Destillatet framställdes från början av potatis, men ersattes av korn i början av 60-talet.

Altia är idag det ledande finska vin- och spritföretaget i östersjöområdet och arbetar med följande affärsområden; Altia Spritits, Altia Wines, Grain Processing och Enzymes. Förutom egen vodkatillverkning importeras kända varumärken från hela världen på såväl vin- som spritsidan, ex William Grant & Sons, Lindemans, Masi och Ruffino för att nämna några.

Grundad: Koskenkorva ägs och produceras av den finska dryckestillverkaren ALTIA. Produkten har funnits sedan 1953 och är närmast en nationalikon i Finland. Koskenkorva är det femte mest sålda spritvarumärket på Systembolaget

Webbadress: www.koskenkorva.com»

Mainittakoon, että tuossa lopussa mainitulle sivustolle ei pääse Suomesta käsin, kiitos ääliömäisen typerän paapojapäättäjä- ja -virkamieskuntamme.

Sille sivustolle sentään pääsee, mistä tuo edelläkäyvä teksti on lainattu:
http://www.bibendum.se/index2.asp